Morello skrev:Jag säger eller skriver aldrig "tonkurva". I skrift har jag faktiskt bara sett begreppet i Molt.
Den vedertagna nomenklaturen är frekvensgång, som är beloppet av frekvenssvaret.
Hrrm... Eleven borde ta och öppna kursboken.
Elakkompendiet använder genomgående "tonkurva".
Jag ogillar begreppet frekvensgång eftersom frekvensen inte går någonstans alls. Frekvenssvar, eller frekvensrespons är lite bättre eftersom man kan tolka det som svaret på olika frekvenser, men inte heller det är riktigt bra. Man brukar ju normalt tala om var som står på y-axeln i grafer. Aktiekurser heter ju inte tidsvar eller tidgång, impedanskurvan visar hur impedansen varierar som funktion av frekvens (oftast), faskurvan visar hur fasläget varierar som funktion av frekvensen etc. Det borde egentligen heta amplitudkurva eller nivåkurva.
Jag undrar om det är väldigt lätt att underförstå att det är just amplitud eller nivå när man namnger grafer. Det heter ju faktiskt riktdiagram, och även där är det amplituden som underförstås och den andra dimensionen (riktningen) har fått namnge figuren.
Ett kort tag tänkte jag att tonkurva var mycket bättre än frekvensgång/-svar/-respons, men egentligen lider ju det namnet av samma problem och kopplar lite olyckligt till perceptionen (tonhöjd är ju upplevelsen av frekvens).
Så jag vet inte. Jag har ändå fastnat för tonkurva, det är kort och trevligt att säga och kan bara betyda en sak; nivå som funktion av frekvens.
PS. Jag skulle aldrig kalla en impedanskurva (impedans som funktion av frekvens) för en frekvensgång eller tonkurva. För mig är begreppen reserverade för en svart lådas överföringsfunktion, något system som har en naturlig in- och utgång. I en del fall kan impedanskurvan sammanfalla med en tonkurva, men de är inte samma som begrepp för det.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.
Har aldrig hört det?!