Emanuelgbg skrev:Är det "baffelbredden" som avgör när dipolen kortsluts och dess undre gränsfrekvens eller har T/S-parametrana någon inverkan?
Baffelbredden (löptidsskillnaden mellan fram och baksida) avgör när kortslutningen börjar verka med -6 dB/oktav. Under elementets gränsfrekvens i fri luft får du lägga på dess avrullning med -12 dB/oktav, dvs -18 dB/oktav totalt. Elementets Q-värde indikerar hur mycket ljudnivån dämpas kring elementets gränsfrekvens. Med lågt Q-värde får du mer dämpning kring resonansen. Q=0,7 ger maximalt rak frekvensgång för elementet själv. Q>0,7 ger till och med ett mindre tillskott i ljudenergi kring elementets gränsfrekvens, som delvis kan kompensera för kortslutningseffekten (på bekostnad av andra egenskaper).
Jag spelar med 2x10" Acoustic Elegance Dipole 10 per sida med 12 mm linjär slaglängd i mina dipoler, och kan mäta upp 105 dB ovägt toppvärde med en enklare ljudnivåmätare vid lyssningsplatsen i vardagsrummet på 90 m3 innan slutstegen på 400 W säger ifrån. Då är det partynivå. Ett snabbt överslag ger att du kanske kan räkna med att få ut runt 90 dB vid 40 Hz med två L22.
2-ch skrev:Är det någon konstruktionsteknisk skillnad på
dipol och öppen baffel.
Eller är de bara olika namn för samma sak?
Dipol har jag uppfattat som spridningsmönster och open baffle som konstruktionsprincip.
Sen har jag trott att den akustiska kortslutningen i basen gjort att det så klart "låter mindre" i angränsande rum.
Det är ju inte lika djup bas i rummet heller som med konvetionella lådor.
Nu vill jag ha klara besked om hur fel jag har
Dipol är den teoretiska strålningsprincipen. Öppen baffel är en praktisk tillämpning för högtalare, som ger ett
dipolärt strålningsmönster för låga frekvenser där våglängden är mycket större än dimensionerna på den öppna baffelkonstruktionen.
Ja, den akustiska kortslutningen gör att det låter klart mindre i angränsande rum, precis som i lyssningsrummet om du inte gör något åt den bristande basåtergivningsförmågan
. Men precis som Ingvar säger så studsar och bänds ljudet så mycket i ett vanligt bostadsrum att det normalt inte märks så mycket av de
dipolära strålningsegenskaperna från en öppen baffel högtalare jämfört med traditionella lådor. Enkelt uttryck kan du tänka att det du hör faktiskt är ett resultat av den akustiska energin i rummet. Och det är bara det ljudet som kan fortplantas till andra rum (stomburna vibrationer borträknade).
Låter det balanserat i ditt lyssningsrum är det det ljudet som kan tränga vidare till känsliga grannar, oavsett högtalarprincip. Låter det basbumligt ökar risken att även grannarna hör det. Och där kan man se dipolhögtalarnas begränsningar som en fördel - att det helt enkelt inte går att alstra så mycket ljudenergi för riktigt låga frekvenser. Som då inte heller kan fortplantas till andra.
Den som är en fena på matematik får gärna försöka räkna ut en teoretisk lågfrekvensbegränsning för dipoler i ett rum. Utan att försöka väcka liv i mina väl glömda högskolekunskaper har jag gissat mig till att frekvenser under 40 Hz blir rätt hopplösa att försöka återskapa i ett bostadsrum på 90 m3 med
dipolära högtalare.
mvh, Mats
.