Tolkningshjälp av en OA-konstruktion önskas

[petersteindl]

Ja, den bilden stämmer bättre med mina likartade lyssningsintryck som de du beskriver i tidigare inlägg . Jag reagerade på skillnader ner mot 0,1 dB i det området när jag voicade mina högtalare. Före/efter jämförelse bilder gör det alltid lättare att se skillnader tycker jag.

OT: Lyssnar på e.s.t - Live in Hamburg på vinyl nu när jag skriver detta. Asså, shit vilken platta det är. Ni missade väl inte dokumentären som gick i lördags?

http://www.svtplay.se/video/10792471/filmen-om-esbjorn-svensson/filmen-om-esbjorn-svensson-avsnitt-1

Jättebra.

[galder]

Funderar på att finjustera (ytterligare) områdena 4 -5kHz, 7 - 9kHz.
De stack ju upp sina fula trynen igen då jag sänkte nivån i området för dessa.
Samtidigt så skall jag försöka hitta dessas ursprung. Men för området 4 - 5kHz kanske det inte är så konstigt i.o.m...
För området 4 -5kHz, så räcker det nog med att backa diskantens delning.
För området 7 - 9kHz, så räcker det nog med att använda standard motståndsvärde (för nuvarande bredds verkan) på RLC, nuvarande är ju av den lite mildare graden.

[galder]

Photobucket där bilderna ligger, har som det verkar problem. Antagligen beroende på de numera så vanliga nätattackerna.
Tänkte lägga upp en bild på senaste mätningen från idag, men det får väl bli vid ett annat tillfälle.

Igår så justerade jag ned området ca 7 - 9kHz, genom att öka det befintliga RLC't för området.
Gjorde en kompletterande mätning i takreflexen vilken såg bra ut. Golvreflexen ser väl ut som den gör i.o.m. höjden på högtalaren. Skall räkna ihop summeringarna, så får man en lite mer komplett bild på hur det ser ut. LTAS tänkte jag mäta och korrigera med mikrofonens kalibreringsfil, så att den kurvan visar ett mer korrekt resultat.
Lyssnade lite idag och upplevde de senaste ändringarna som att det blev helrätt. Jag vet igen! Men nu känns det uppriktigt helrätt. Ljudet känns lätt och luftigt, röster låter riktigt bra, likaså instrumenten.
Som det verkar nu, så ser jag ingen anledning till någon ytterligare justering.

[matssvensson]

Lyssnade lite idag och upplevde de senaste ändringarna som att det blev helrätt. Jag vet igen! Men nu känns det uppriktigt helrätt. Ljudet känns lätt och luftigt, röster låter riktigt bra, likaså instrumenten.
Som det verkar nu, så ser jag ingen anledning till någon ytterligare justering.

Tror jag höll på runt ett halvår med finjusteringen av mina högtalare . Typiskt bara för att man kan när man bygger själv . Men till slut blev det helt rätt . Eller att lusten hade runnit av en .

/mats

[galder]

En direktljudsmätning med senaste justeringen av RLC på diskanten.
Övriga vinklar ser väl bra ut de med, och även LTAS-mätning.
Diskanterna skiljer sig åt en aning vid frekvenser för delningen, RLC och i högsta frekvenserna.
Vid de två förstnämnda punkterna, så måste det bero på avvikelser mellan komponenterna, och den sistnämnda i själva diskanten.
Vi pratar här om delar av en dB, men ändå. Kanske man kan få tag på matchade kondensatorer?
Större påverkan har då rummet, vilket märks vid LTAS-mätningar.


Direktljud 1m 3ms

[galder]

Roade mig med att beräkna medelvärde på direktljudsuppmätningen. Lade på en trendlinje och medelvärdesberäkning av områdena 20Hz - 4kHz, 4kHz - 20kHz, och 2kHz - 20kHz. Trendlinjen växlade sida om medelvärdet runt ca 2kHz (totalt rörde det sig om ett par tiondelar av dB). Alltså en svag förskjutning gentemot delningen vid ca 4kHz. Medelvärdesberäkningarna på de utvalda delområdena var mindre än 0.5dB. Så för att justera detta skulle man behöva värden långt under minsta komponenttolerans på kondensatorer. Möjligen så skulle man kunna använda ett seriemotstånd på några tiondelar?
Men bäst nytta skulle jag nog få om jag justerade basen i området under ca 1 - 1.5kHz? Vilket skulle snäva åt medelvärdesavvikelsen ytterligare, vid bibehållen medelvärdesnivå. Men att mäta upp basen med noggrannhet lär bli svårt.
Så det verkar som om läget är ganska låst?

[matssvensson]

Som du skriver kan olika individer av samma element skilja sig åt, precis som toleranser i filterkomponenter. Min erfarenhet är att elementvariationer är storleksordningar större än komponentspridning, om du bara undviker billigaste typerna av kondensatorer (läs väljer filmkondensatorer) eller överkänsliga filterkopplingar. Vill du få mindre spridning än så är det noggrann urval/matchning som gäller, vilket oftast snabbt blir kostsamt för hemmabyggaren .

Samtidigt märker du att den akustiska miljön påverkar resultatet mycket mer än spridningen hos komponenterna. Så i slutändan tänker jag att först behöver man skaffa högtalarna en mycket likartad arbetsmiljö, innan du tjänar på att eliminera komponentvariationer in absurdum. Om du inte bara är ute efter feelgoodkänslan .

Innan du fokuserar på små variationer dina uppmätta tonkurvor tycker jag det är viktigt att du förstår verkliga orsaken till variationerna. Är det en element-, filter- eller akustikegenskap? Olika egenskaper kan få helt skilda konsekvenser i lyssningsresultatet. Så en spikrak frekvenskurva är kanske inte alls det du tycker låter bäst i slutändan.

Jag tycker dina mätkurvor ser välbalanserade ut nu, utifrån dina beskrivningar. Nu skulle jag fokusera på lyssning och göra finjusteringar utifrån dina lyssningsupplevelser istället. När du tycker du hittat en ännu bättre balans kan du gå tillbaks och göra nya kontrollmätningar (viktigt att du spar och kan upprepa samma mätförutsättningar så du kan jämföra före/efter), för att se vilka skillnader som skapar vilka lyssningsintryck.

Så där höll jag på i gott och väl ett år... (katalyserat av min miniDSP som gjorde det så enkelt att ändra ).

/mats

[galder]

Hittade en möjlighet att I Excel använda logaritmisk x-axel, för de tillfällen jag mäter med LTAS och då extraherar mätpunkterna i syfte att använda dessa för att korrigera med kalibreringsfilen för mikrofonen. Väljer man punktdiagram så finns möjligheten till logaritmiska axlar. Det gäller bara att vid extraheringen sätta punkttätheten på en låg nivå så det inte blir för glest.

Vart tog rummet vägen. Jag mätte häromdagen LTAS och utförde ovan nämnda procedur. Jag blev lite förvånad då jag lade över en direktljudsmätning över den justerade kurvan, då jag upptäckte hur pass bra de följs åt. Dock så ligger förståss diskantnivån lite lägre vid LTAS-mätning p.g.a. längre avstånd vid uppmätning. 3m för LTAS, och 1m för direktljudet. Enda avvikelsen är väl annars där ambiensdiskanterna går in, vid ca 10kHz och på LTAS-mätningen trycker upp kurvan just där. Det beror väl på att man får med reflexerna för dessa. Jag har tidigare dämpat dessa, men kanske skall jag ta ner dem lite ytterligare. Toppen vid 7kHz, funderar jag på om det inte är lite för bred verkan på RLC’et jag har där, då det svackar på båda sidor om denna. Kanske skulle det bli lite bättre med en smalare bredd/verkan där.

Annars vad gäller ljudet så känns det riktigt bra nu, vad avser balansen och nivåer.

Direktljud 1m 3ms. LTAS 3m.

[matssvensson]

Tjusigt!

[galder]

Mätte direktljud med och utan de olika dämskivorna. Syftet var att försöka se påverkan av dessa, mer än att de dämpar vägg-, respektive golvreflex (plana ytan nedanför övre bas).
Vet inte om jag blev så mycket klokare av detta. Störst verkan visade sig väggskivan ha. Det handlar väl mycket om avståndsinverkan med denna antar jag. Den främre hade dessvärre en negativ påverkan i området 1 – 2kHz, där dippen blev djupare med dämpskiva än utan. Men å andra sidan så lugnades frekvensområdet över 10kHz ned. Men området 1 – 2kHz borde ju vara viktigare att ha bättre resultat ifrån i.o.m. att det ligger inom röstområdet. Nu har ju dessa dämpskivor olika densitet, vilket får mig att undra för vilka frekvenser de olika densiteterna fungerar. Det handlar väl också om dämpskivornas tjocklek förutom densitet kan jag tänka mig.
Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
Lådans utsida saknar dämpskiva, vilket kanske kunde göra nytta?

[STDI]

...
Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
...

Det här vill jag gärna läsa mer om. Kan du länka?

[darkg]

Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
Lådans utsida saknar dämpskiva, vilket kanske kunde göra nytta?

Ramen eller kanten? En öppen kant äter förstås en del, och randens längd blir relativt större när ytan är mindre... och ställer till beräkningarna. En ram kan väl på sin höjd diffusera en aning.

[matssvensson]

Mätte direktljud med och utan de olika dämskivorna. Syftet var att försöka se påverkan av dessa, mer än att de dämpar vägg-, respektive golvreflex (plana ytan nedanför övre bas).
Vet inte om jag blev så mycket klokare av detta. Störst verkan visade sig väggskivan ha. Det handlar väl mycket om avståndsinverkan med denna antar jag. Den främre hade dessvärre en negativ påverkan i området 1 – 2kHz, där dippen blev djupare med dämpskiva än utan. Men å andra sidan så lugnades frekvensområdet över 10kHz ned. Men området 1 – 2kHz borde ju vara viktigare att ha bättre resultat ifrån i.o.m. att det ligger inom röstområdet. Nu har ju dessa dämpskivor olika densitet, vilket får mig att undra för vilka frekvenser de olika densiteterna fungerar. Det handlar väl också om dämpskivornas tjocklek förutom densitet kan jag tänka mig.
Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
Lådans utsida saknar dämpskiva, vilket kanske kunde göra nytta?


[ Bild ]

Jag försöker alltid hålla i huvudet vad är det jag faktiskt tittar på i en mätning, innan jag ger mig på att söka en förklaring. En mätmikrofon uppför sig inte alls som vår hörsel, vilken både klarar av att separera ljuden i tid och riktning. En mätmikrofon registrerar och integrerar allt infallande ljud som likvärdigt inom mättidsfönstret.

Rent generellt funkar ett dämpmaterial mer effektivt för högre frekvenser, i och med att de då blir större i förhållande till våglängderna (dvs mer av vågens luftmolekylrörelser kan ske i dämpmaterialet). Och mer material ger effektivare dämpning, vilket ofta är en avvägning mellan estetik/tillverkning och funktion för konstruktören. Mer exakt hur dämpmaterialets densitet påverkar kanske någon annan med mer kompletta kunskaper på området kan kommentera.

Därför ser jag det inte som så konstigt att dämpskivan påverkar mer i toppoktaven än längre ner i din mätning. Inte heller någon överraskning att resultatet påverkas av ändrade reflexgeometrier med och utan dämpskiva. Flyttar du lite på mätuppställningen kanske resultatet blir annorlunda?

Men vilka skillnader blir det när du lyssnar? Det är viktigare. Tycker jag.

mvh, mats

[galder]

Det du skriver Mats är väl inget att ha avvikande synpunkter på. Avsikten var bara att försöka få lite mer påtagligt att se än att i sinnebilden veta att dämpning sker av reflexer. T.ex. dök ju tanken upp om det är rätt densitet på den främre skivan, i.o.m. att den fördjupade dippen så långt ned i registret. Kanske en annan densitet skulle kunna räta upp dippen. Men visst lite utförligare mätningar behövs nog i sådana fall.
Testade med en klack under diskanten, lite a'la OA51, men då med rak övre kant, så diskanten inte boostas? framåt. Det tyckte jag inte föll väl ut dock. Funderade också på dämpning av sidoreflexerna. Har för mig att jag läst i någon tråd om att IÖ tagit fram något sådant för OA52?
När jag kikade i tråden Din lyssningsplats, så lade jag märke till att en del har de där runda mattorna framför högtalarna för att dämpa golvreflexen. Man kanske skulle börja där. Men då jag har "äkta" matta i rummet, så kanske man skulle köpa ett par bönemattor för stilens skull. Passar väl bra också då jag nu dyrkar dem som de nu blev ljudmässigt. Intrycket står sig, helrätt klang numera.

[STDI]

...
Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
...

Det här vill jag gärna läsa mer om. Kan du länka?

galder, berätta mer. Jag vill läsa vad Naqref har skrivit.

[galder]

Då man sitter i sthlm över sommaren, så tänkte jag passa på att införskaffa ett par basar till. Smidigt att handla på HiFikit då man inte bor så pass långt därifrån. Såg att SB hade en ny variant av MW16P-8 benämnd MW16PNW-8? Var tvungen att simulera dess data i Basta jämfört med den tidigare varianten, vilket inte visade på någon skillnad alls. TS-parametrarna skiljer sig inte nämnvärt åt så de nya elementen skall nog gå att använda de med. Konen är dock vit så de kanske låter ljusare?
Lade SB's uppmätningar över varandra vilket också tycktes visa på att de är likvärdiga. Måhända att W i beteckningen står för white? Kommer jag ihåg så frågar jag dem på HiFikit om de vet något om varför detta element har tagits fram. Men jag måste nog utföra en ny omgång mätningar och lyssningar av det nya elementet då kanske klangen från membranet blir annorlunda? Och kanske införa någon smärre justering av filtret. Vem vet sådant här brukar dra iväg när man håller på.

Jämförelse av frekvensgång/impedans av element MW16P-8, MW16PNW-8

[galder]

Sådär då har man införskaffat ett par Satori MW16PNW-8, utförandet med vitt membran.
HiFikit hade lagt upp MW16P fel, så dessa finns fortfarande i sortimentet. Vid förfrågan så sade de att de hade fått informationen att det skulle vara samma element, frånsett vitt membran. Nåja, avvikelserna är väl marginella.
Större avvikelse blir det med byte av SS8545 mot MW16P-8 då MW16P-8 i serie har 0,17V högre spänning över sig vid påkopplat 2,83V. Det får väl lite verkan på kurvan kan jag tänka då minskningen blir 0.085V än nuvarande spänning för det övre elementet.
Bara att mäta och kontrollera i höst.
Då blir det mer kontur på basgången framledes.
Detta är verifierat på ett par andra högtalare, med byte av också lågbasen till Satori i st.f. SS8545.

[galder]

Petersteindl har ju ”myntat” uttrycket ”så rakt som möjligt” vad gäller högtalarmätningar i olika vinklar. (Satt och tittade lite på mina mätningar för att friska upp minnet lite. Det är ju dags att i höst utföra nya sådana). Ja, vad innebär det egentligen? När jag tittade på några tidigare mätningar på direktljudet och takreflexer separat och summerat så är ju inte takreflexen rak egentligen. Summerat så rätas den kurvan förståss ut, i mitt fall. Men skulle jag leka med datat för direktljudet så skulle väl denna vinkel närmast då få ett utseende liknande en house curve? Sedan har ju diskanten och ”mellanregistret” olika lång gångväg vid mätning av takreflexen, där jag inte vet hur det skulle se ut om jag kompenserade detta vid mätning av elementen separat. Skulle detta påverka kurvan till det bättre? Borde väl det antar jag. Eller behöver jag t.ex. vinkla upp mellanregistret lite grann? Ja hur resonerade jag själv egentligen; jag utgick ifrån att Petersteindl nämnde att det väl inte gick att göra så mycket mer, och efter det inriktade mig på att justera lite ytterligare.

Kurvor från en tidigare mätning, som exempel. Skapade i Libre office, med logaritmisk skala på x-axeln.

[galder]

Samma mätning som innan, men med smoothing 1/24 oct. Ser ju för ögat ut som lite jämnare.
I Libreoffice hittar jag inte som i MS Excel möjligheten att ställa in diagramstorleken i t.ex. liggande A4-format. Någon som kan detta?

[galder]

Satt och funderade på hur krokig en simulerad kuva av L8 ser ut. Liten baffel med kantreflexer, diffraktion m.m. Känt är ju att t.ex. också OA52 har problem med ytterkanten. Tänkte på en facetterad kant som jag har sett en del tillverkare använda sig av. Funderar därför på att testa lite olika mått på något liknande inritat med rött i bilden nedan. Alltså att 3 linjerspunkten är lite neddragen i vinkel, och givetvis att de andra vinklarna också är det. Får räkna på lite olika mått för detta. Och förståss mäta på dess effekt. Nämnas kan att jag i detta med diffraktion inte har den minsta kunskap, eller ens den mest rudimentära.

[STDI]

...
Tänkte på en facetterad kant som jag har sett en del tillverkare använda sig av.
...

Exempel? Gärna bilder.

[galder]

Vi kan väl ta exempel från elementtillverkaren själv.

https://www.audiohobby.eu/en/home/12718-ara-kit.html

[galder]

Har funderat lite på adaptern för Satoribasarna. Idag har jag använt en ring av MDF i baffelns tjocklek. Den är limmad och fäst med skruvar in i baffeln genom adaptern. Sedan är den tätad med silkon i skarven.
En ny variant jag har funderat på är som på nedanstående skiss. Alltså en tvådelad variant för att kunna föra in den i öppningen och få att anhåll mot baffelns baksida (tänk L-form, där L’ts bas går in bakom baffeln), På så vis så skulle man få en mycket tätare adapter utan att behöva använda skruvar dessutom. Som jag har tänkt det hela så skall de två adapterdelarna vara avfasade i ändarna åt olika håll, vilka då överlappar varandra för bästa täthet. De blir då likadana utseendemässigt, där den ena bara vrids ett halvt varv. Tänkte beställa ett par av denna av någon snickarkunnig att använda på mina lågbasar.

”principskiss”



Jag har också kontaktat tillverkaren av Satori-basen för att höra med dem vad de anser om likheterna mellan MW16P och SS8545 vad gäller dessas djup. Så att det blir korrekt tidsmässigt i förhållande till diskanten. Återkommer med ev. besked om detta.

[galder]

Suck! Tack Photobucket för tiden som varit (sabotage).

Har nu bytt "bilddatabas" till imgur.
Det som har varit har väl varit. Jag avser att mäta med nya elementet monterat vid hemkomsten i höst, så då lägger jag väl upp nya bilder på de mätningarna.

Adaptern från tråden ovan



Facetteringen nämnd ovan

[STDI]

...
Väggskivan har ju enligt Naq ca 10% för liten yta, men skulle till viss del kompenseras med ramen som skulle fånga upp reflexerna också. Men trodde han verkligen själv på den förklaringen, kan man undra. Kanske ide att testa med lite större dämpskiva.
...

Det här vill jag gärna läsa mer om. Kan du länka?

galder, berätta mer. Jag vill läsa vad Naqref har skrivit.

Galder, jag hittar inte det du skriver om ovan. Kan du hjälpa mig?

[galder]

Har letat som en tok efter det, men antagligen ligger det under en annan synonym jag har använt.
Det verkar inte vara ett inlägg i varje fall, utan var sannolikt ett privat meddelande från vår konversation.
Det finns såvitt jag minns något åt det hållet skrivet angående L6.
Har mätt upp med och utan den bakre dämpskivan som vid jämförelse säger lite. Men man kanske också skulle kunna mäta med större dämpskiva. Det borde väl visa på om det finns behov av större dämpskiva.

[STDI]

Det var ju tråkigt. Jag har ju själv L8 och vill veta så mycket som möjligt om dem.
Därmed är det också intressant att följa dig. Vilka andra signaturer har du använt dig av? Eller menar du något annat med synonym?

[galder]

Synonym,
Blev väckt lite tidigt idag av katterna.
Signatur är korrekt. Vill inte "stå" för de andra signaturerna, så de glömmer vi.

Ett upplägg för kontroll av dämpskivans storlek kan väl vara att mäta först original, sedan utan och med utökad dämpskiva. På så sätt bör man väl se verkan av de olika utförandena.
Gäller att använda samma densitet och tjocklek som originalet förståss.
Låta mätutrustningen stå kvar på samma plats, läge så att man inte ändrar förutsättningarna, medans man testar de olika utförandena.
Hur det blir med ramen runt dämpmaterialet återstår att se om den går lätt att få bort.
Kan ju kanske testa både med och utan ram med större dämpskiva tänkte jag.


Ett tidigare test

[galder]

Tittade lite på tidigare utförda mätningar. Såg en mätning i vinkeln on axis, vilket jag inte benämner lyssningsvinkeln som, utan för den använder jag uttrycket direktljud. Alltså on axis motsvarande en tänkt centrumaxel på elementet, vilken pekar i baffelns vinkel snett uppåt. Förutom att den mätningen visar på några utsläckningar? så toppar den lite mellan 4 – 5kHz. Får titta på detta vid förnyade mätningar och ta med resultatet även från denna vinkel vid justering av filtret.
Verkar som om att det kan bli en lång höst. Tittade även på mätning av sidoreflexen, där denna är riktigt rak förutom en dipp vid 3kHz. Alltså saknar denna vinkel ovan nämnda topp. Takreflexen visar också den en lite topp i nämnda område. Vilket man nog också kan påstå vad gäller golvreflexen som uppvisar en svag tendens till topp även den. Tittade jag på olika tidsfönster för mätningar så minskade synbarheten av denna topp vid större än 3ms. Vilket väl kan vara förståeligt. Kan alltså bli en ”smärre” justering av basfiltret för att komma tillrätta med detta. Skall försöka att mäta i lite fler vinklar för att få en bättre bild av totalutstrålningen.

Har noterat att jag inte kommer att utföra några mätningar med högtalaren fritt i rum, då den är konstruerad för samverkan med bakre vägg. Annars kan det nog bli fel om man skulle väga in resultatet från sådana mätningar.

Sedan är väl mitt rum inte det bästa att utföra LTAS-mätningar i, då det t.ex. är max rekommenderad takhöjd enligt Naqref, och en dörröppning där kanske sidoreflexen skulle studsa.

[petersteindl]

Tittade lite på tidigare utförda mätningar. Såg en mätning i vinkeln on axis, vilket jag inte benämner lyssningsvinkeln som, utan för den använder jag uttrycket direktljud. Alltså on axis motsvarande en tänkt centrumaxel på elementet, vilken pekar i baffelns vinkel snett uppåt. Förutom att den mätningen visar på några utsläckningar? så toppar den lite mellan 4 – 5kHz. Får titta på detta vid förnyade mätningar och ta med resultatet även från denna vinkel vid justering av filtret.
Verkar som om att det kan bli en lång höst. Tittade även på mätning av sidoreflexen, där denna är riktigt rak förutom en dipp vid 3kHz. Alltså saknar denna vinkel ovan nämnda topp. Takreflexen visar också den en lite topp i nämnda område. Vilket man nog också kan påstå vad gäller golvreflexen som uppvisar en svag tendens till topp även den. Tittade jag på olika tidsfönster för mätningar så minskade synbarheten av denna topp vid större än 3ms. Vilket väl kan vara förståeligt. Kan alltså bli en ”smärre” justering av basfiltret för att komma tillrätta med detta. Skall försöka att mäta i lite fler vinklar för att få en bättre bild av totalutstrålningen.

Har noterat att jag inte kommer att utföra några mätningar med högtalaren fritt i rum, då den är konstruerad för samverkan med bakre vägg. Annars kan det nog bli fel om man skulle väga in resultatet från sådana mätningar.

Sedan är väl mitt rum inte det bästa att utföra LTAS-mätningar i, då det t.ex. är max rekommenderad takhöjd enligt Naqref, och en dörröppning där kanske sidoreflexen skulle studsa.

Du kan mäta den fritt i rum. . . typ. . . fast på lite annorlunda sätt. Se väggen som en spegel. Bakom spegeln finns en spegelbild på t.ex. högerhögtalaren. Sätt din vänsterhögtalare i den position som spegelbilden visar och ha paketet med båda högtalarna fritt i rummet. Då kan du mäta när du ger lika signal samtidigt in i båda högtalarna. Sedan kan du koppla ur vänsterhögtalaren och mäta och jämföra dessa kurvor.

Då kan du också prova med mer dämpmaterial runt högtalarna för att se vad som händer.

Med vänlig hälsning
Peter