Kloning av OA51 återigen...

[wendel]

Nu börjar jag komma igång så sakteliga med mitt bygge. Inget limmat än
men väl förberett inför.



Säg till om det blir för tjatigt med ännu en klon-tråd.

[Vee-Eight]

Tjatigt kan det aldrig bli. Jag är sugen att bygga ytterligare ett par, så fortsätt inspirera!

[paa]

Hur bra/dålig skulle en OA51-klon med elementen från 58.2/60 kunna bli?

[Vee-Eight]

Hur bra/dålig skulle en OA51-klon med elementen från 58.2/60 kunna bli?

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... light=op43

"Den som söken.."

Tyckte den lät helt ok i göteborg, kanske inte samma driv som det är i den äkta varan. Du får provlyssna hemma hos Kaffekoppen, han äger dem nu.

[FS]

Hur bra/dålig skulle en OA51-klon med elementen från 58.2/60 kunna bli?

Problemet är väl att du isåfall inte kan använda ett Larsen-kit rakt av. Filtret från 58.2 måste förmodligen modifieras för att passa 51:ans volym och egenskaper. Men det finns säkert flera här som gärna hjälper till med den biten.

Vad planerar du för ytbehandling?

[paa]

Hur bra/dålig skulle en OA51-klon med elementen från 58.2/60 kunna bli?

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... light=op43

"Den som söken.."

Tyckte den lät helt ok i göteborg, kanske inte samma driv som det är i den äkta varan. Du får provlyssna hemma hos Kaffekoppen, han äger dem nu.

Jag undrade främst om 51-kloner med B65oa II, är det sådana i dom där nu?
Ett annat kul projekt vore att prova ett par 51-kloner med Adire Extremis 6.8-basen. Dom som jag har i mina basmoduler.
Ytbehandling hinner jag ändra mening om 10 gånger innan det kommer att vara dags!
Vilka olika diskanter kan tänkas funka i en 51-formad låda?
Jag har några SEAS H534 liggande, kan det vara något för ortoakustiken?

[wendel]

Vad planerar du för ytbehandling?

Mina skall bli matt vita. Tänker inte fanéra dem. De skall hänga på en vit vägg.
Om det är så som de flesta här säger att färgen spricker i fogarna funderar
jag på att eventuellt göra spåranvisningar i ytan vid fogarna.
Har köpt vitt högtalartyg också så att allting blir vitt.

[Flamenco]

Vitjobb, ovanligt, svartjobb däremot.

[Flamenco]

Utan att veta för mycket. Angående frågor om andra element så borde väl diskantelementet vara svårast att ersätta med någon variant, då detta lär vara exeptionellt vad gäller spridningen i vinklar annat än axiellt.

[Robinox]

Väldigt trevligt med en 51-klon-tråd igen!
Jag kommer troligen lägga upp en tråd jag med, men jag har inte kommit så långt ännu i mitt bygge. När jag får mina grejer jag beställt - rör, ull, terminaler etc. så kan jag fortsätta. Dock kan jag färdigställa dämpvingarna helt och hållet nu. Varför skulle färgen spricka som wendel nämnde? Jag skall förresten måla mina burkar vita, men vingarna skall vara helsvarta.

[wendel]

Varför skulle färgen spricka som wendel nämnde?

Det påstås att mdf rör sig beroende variationer i luftfuktighet, effekten skulle
bli att lacken spricker vid limfogarna. Men du använder väl spånskiva, kanske
slipper du problemen med detta då?

[wendel]

Här en detaljbild på mittstaget till lådan. Har tagit ut för listerna i hörnen
inuti lådan, sätter ingen list i det hörn som skall sågas bort helt.



I bilden också prototyper av mellanbitar som skall sitta mellan bas och diskant.
Snedhyvlat en bit furu och sågat ur därefter, tänkte sätta en distans på under-
sidan av dem för att få till att den sneda sidan kan ligga ovanpå diskanten.
Furu verkar dock lite för klent för dessa, så jag gör dem nog i något annat
träslag (har en bit danskt päronträ liggande).


Enkel skiss för att få reda på hur mycket man skall kompensera för baffelns
tjocklek när man snedsågar lådan:



"I" på skissen är hur mycket man skall parallellförskjuta diagonalerna, dvs
hur tjock sidokanten på baffeln blir när allt är kapat, hyvlat och slipat.
Hoppas jag räknat rätt...

Om jag får tid över från vårarbete i trädgården kanske det blir limning i
helgen.

[Naqref]

Jag undrade främst om 51-kloner med B65oa II, är det sådana i dom där nu?
Ett annat kul projekt vore att prova ett par 51-kloner med Adire Extremis 6.8-basen. Dom som jag har i mina basmoduler.
Ytbehandling hinner jag ändra mening om 10 gånger innan det kommer att vara dags!
Vilka olika diskanter kan tänkas funka i en 51-formad låda?
Jag har några SEAS H534 liggande, kan det vara något för ortoakustiken?

Det är omkantade SC165 serie 2 (känns igen på att den har normal magnet och Sonab tryckt på dustcapen) i de högtalarna.

Diskanten till ett par OA-högtalare ska ha vissa spridningsegenskaper. Gärna en peak runt 20kHz och snällt fallande kurva i större vinklar. Men har man en diskant som sprider bra (som en avpluppad H534) och lagom mycket högre verkningsgrad än basen så kan man använda den. Då kan man nämligen få den att stiga lite snällt i den översta diskanten.

[Robinox]

Jag se wendel att du planerar att montera staglister invändigt. Själv har jag inga planer på att göra det. Ni andra som klonat oa51, har ni monterat staglister? Hur viktiga är dom listerna igentligen? Hör man någon skillnad? Som jag misstänker kanske man kan göra det vid mycket högt spelande då lådan "belastas" som hårdast?

En annan fråga: Om man har 3-5 mm djupa skruvhål i sina lådor, räcker det då med vanligt spackel för att täppa igen dom hålen, eller bör man använda nån annan form av fyllmedel, kanske plastiskt trä? (Jag kör ju med spånskiva)

[wendel]

Eftersom detta är mitt första bygge var jag inte helt säker på mig själv att
jag skulle få ihop sidorna utan att det blev skevt. Efter mycket eftertanke,
rådfrågning av mera kunnig på träbearbetning (hustrun) och lite provning
blev det lite limmat i helgen i alla fall, med OK resultat.



Innan jag limmade spände jag ihop ramen med tvingar, borrade hål med
1,5mm borr vid fogarna och knackade i en liten spik, ej hela vägen in , för att
hålla ihop sidorna (man spräcker mdf:en om man inte förborrar, visade ett
prov) . Tog isär, lade på lim, satte ihop och spände ihop igen. Riktade av mot
en gladpacksinplastad botten.

Limmet är torkat och spiken urdragna.


Nästa steg är att slipa anliggningsytorna mot topp och botten helt jämna och
limma på staglisterna.

[Flamenco]

Är det ingen som testat annat material eller tjocklek på lådan. Kanske slaktade OA-5'or som väl är samma material som original OA-51? har funderat på denna lösning, stagen var väl för att hålla ihop denna konstruktion? Blir tunnare High... istället för Medium Density Fibreboard helt fel? Fungerar medium DF klangligt bättre än high dito? Hur blir det med volumen i dessa kloner, påverkar detta ljudet i hörbar grad? Är fortfarande nyfiken på ett par OA-51 kloner, som alternativ till nyköp av andra "stativare".

[wendel]

Hörnlisterna limmas. Mina lister är ca 12x12mm.



Såhär blev det.



Nästa steg är att limma på lock och botten.

[RogerGustavsson]

Blir tunnare High... istället för Medium Density Fibreboard helt fel? Fungerar medium DF klangligt bättre än high dito?

HDF är som regel max 8 mm. Finns även under namnet Masonite. MDF finns från 3 mm och uppåt. Antar att det tunnare och hårdare HDF måste användas i flera lager för att skapa en stabil låda. Lådan till Carlsson OA-51 är gjord av finsk björkspånskiva som jag tror valdes speciellt av Stig Carlsson för denna konstruktion. Vet inte om det är önskvärt med styvare väggar i konstruktionen. Styvheten kanske bidrar med mera resonanser? Bättre två skikt med dämplim i mellan, fast det blir svårt med den formen som OA-51 har!

[paa]

Larsen har väl kört fram en ny version av OA51, i alla fall någon prototyp. Vad är det för material i dom lådorna? Skulle vara väldigt förvånad om det inte är MDF:

[Flamenco]

Har han kopierat sin egen konstruktion då, fniss? Är inte måtten ändrade, borde detta då tala för att kopiorna är väl så bra som originalen? För SSC har väl varit inblandade i detta projekt?
Ursäkta, Wendel att jag tagit upp utrymme från beskrivningen av ditt bygge, med mina undringar. Kul att se hur dina lådor framskrider. Verkar bli ett precisionsbygge, men är verkligen hörnlisterna nödvändiga i ett så i övrigt stabilt bygge?

[wendel]

Ursäkta, Wendel att jag tagit upp utrymme från beskrivningen av ditt bygge, med mina undringar. Kul att se hur dina lådor framskrider. Verkar bli ett precisionsbygge, men är verkligen hörnlisterna nödvändiga i ett så i övrigt stabilt bygge?

Jag har verkligen ingen aning om hörnlisterna är nödvändiga eller inte. Antar att
de inte gör någon skada, rimligen blir lådan styvare, stabilare och fogarna
starkare. Originalen verkar ju ha hörnlister.

Jag är inte alls kunnig inom detta område. Jag är bara inspirerad av Ducatiboy
och FS.

[wendel]

Limning av botten och lock.



Får se hur mycket mer som hinner göras i helgen.

[Slartibartfast]

...Lådan till Carlsson OA-51 är gjord av finsk björkspånskiva som jag tror valdes speciellt av Stig Carlsson för denna konstruktion...

Detta var uppe till diskussion på faktiskt för en tid sedan och jag bifogar två bilder ifrån Vee-Eights uppgradering till oa51.3+ (eller vad snobberivarianten heter ). Först vill jag fråga vad en "björkspånskiva" är? Är det en vanlig spånskiva (typ MDF) fast man har tillsett att bara spån från björk använts? Det jag hört på annan ort är däremot björkplywood, alltså lager på lager av faner lagt med fibrerriktningen vinkelrätt mot det föregående lagret (två lager ger alltså ett kryss och därför kan man på lodrät 13 skriva in ordet kryssfaner). Det är ryktet om den senare skivtypen som det är inlägget riktar sig mot.

Bilderna är på oa51 utan basen och utan dämpmaterial, samt på den färdigrenoverade oa51.3+. Öppna upp de två första bilderna och studera kanten där basen ska sitta. Visst ser det väldigt likt just reguljär spånskiva (typ MDF eller liknande)? Om vi därutöver kontrollerar spärrfaneret inuti lådan så ser det inte alls ut som björk (grejen med plywood är ju att det är lager på lager med faner: varför spärrfanera?) och om vi jämför med den sista bilden så är varken mönstring (tyvärr lite svårt att se p g a den dåliga bilden på det vi vill se) eller nyans liknande mot spärrfaneret. Vad kan man dra för slutgissningar kring detta då?

1. Det ser onekligen ut att vara någon typ av spånskiva på den bild av lådmaterialet jag har tittat på.
2. Spärrfaneringen är inte samma faner som finfaneret och det ser inte ut att vara björk.

Och sammanfogar man detta kan man ju fnula fram att spånskivan (som jag förutsätter att det är) kan vara beställd i större antal med ett spärrfaner på ena sidan för att sedan bara behöva fanera utsidan själv. Alternativt att man köpt färdigspärrfanerad spånskiva med en specifierat fanerad finsida också. Jag ser inget alternativ till att använda björkspån för att göra spånskiva, då spånet mer agerar styvhetsmaterial till bindemedlet i kompositen. Vi kan också konstatera att jag kan ju ha helt fel då jag inte undersökt detta närmre!

bild 1
bild 2
bild 3

[slrt]

[RogerGustavsson]

Jag tror det förekom i en produktbeskrivning vid introduktionen av OA-51 att det var just finsk björkspånskiva. Det är ändå 25 år sedan och minnet är ju rätt selektivt om man säger så .... Möbelfabriken som tillverkade lådorna låg ju på min gamla hemort (300 m hemifrån) och en skolkompis var arbetsledare där vid den tiden. Klart att man aldrig besökte det stället.... då. Den som vill ha klart besked kontaktar John Larsen.

[Slartibartfast]

Jag tror det förekom i en produktbeskrivning vid introduktionen av OA-51 att det var just finsk björkspånskiva. Det är ändå 25 år sedan och minnet är ju rätt selektivt om man säger så .... Möbelfabriken som tillverkade lådorna låg ju på min gamla hemort (300 m hemifrån) och en skolkompis var arbetsledare där vid den tiden. Klart att man aldrig besökte det stället.... då. Den som vill ha klart besked kontaktar John Larsen.

Ja, jag håller med till fullo! Om någon vet så bör det vara John Larsen. Även hur selektivt (icke objektiv) man är genom att jag känner mig fullkomligt övertygad att det är MDF/spån och inte björkplywood. Men björkspånskiva vet jag inte om det är ö h t.

Hur stor var fabriken?

[slrt]

[RogerGustavsson]

"Fabriken" var Vaggeryds Möbelfabrik AB och de levererade färdiga lådor till grannorten där John Larsen än idag huserar. Det var en sån där gammeldags träindustri i flera plan med trägolv. Klasskompisens föräldrar jobbade där, så man har varit där och busat på 60-talet... För övrigt var på den tiden nästan alla fabriker "öppna", det gick alltid att komma in så att man kunde sälja majblommor och sådant. Vaggeryd var full med just möbelfabriker. Den mest kända finns fortfarande, Swedese, de som tillverkar bl.a. Lamino. Där jobbade min mamma i säkert 20 år.

[Slartibartfast]

...Den mest kända finns fortfarande, Swedese, de som tillverkar bl.a. Lamino. Där jobbade min mamma i säkert 20 år.

Det var annorlunda då! Jag tycker det är kul att det faktiskt finns svensk möbelindustri - så inte alla de svenska hemmen kommer från öst. Just Lamino har jag inget att säga om, jag säljer en av deras konkurrenter och har faktiskt misslyckats att komma tillräckligt nära en Lamino i undersökningssyfte. Ligger din barndomsort nära Smålandsstenar? Vi arbetar mot ett företag där som tillverkar svenskdesignade möbler i björk som faktiskt är det första företag jag känner till som drabbats av de senaste årens stormar! Leveranstider om närmre tre än en månad på hela sortimentet då de har kravet att björken ska vara svensk eller finsk.

Känns som att vi är liiite OT nu. Men det är ett trevligt ämne.

[slrt]

[RogerGustavsson]

Min hemort var tidigare Vaggeryd. Orten utmed E4:an som luktade skit förr i tiden (fram till ca 1983), förlåt sulfat var det som luktade. Numera passerar E4:an utanför samhället. Vaggeryd var nedlusat med möbelfabriker (utkom t.o.m. en bok om detta nyligen). Där fanns namn som Wasa, Balder, Viking, Oden, Hermes, Swedese och Källemo (som flyttade till Värnamo när de blev kult).

[Flamenco]

Slartibartfast

Mycket intressant inlägg och kunnigt resonemang.
Men kan det inte vara så att lådan är byggd av (citat) "...färdigspärrfanerad spånskiva med en specifierat fanerad finsida..." och därför stagats i kanterna p.g.a. att den därför är så tunn och behöver denna stagning för att kunna sammanfogas?
Spånskivan som syns i hålet för basen, kan det inte vara så att det där bara är en ring där bakom så att det finns något att skruva i, eller är baffeln i spånskiva medan resten är i plywood?
Övriga 60-talsmodeller är väl byggda i tunn plywood, utom baffeln, så det är väl ett material som använts under lång tid med gott resultat?
Påverkar detta klangen negativt eller dess motsats ur perspektivet mest neutralt ljud?
Vilken variant av OA-51 låter egentligen bäst, original eller kopior byggda i MDF?
Missar man ljudmässigt något om man använder MDF eller är det inte så att man istället vinner ljudkvalitet med detta material, (bättre dämpning?)?
Behöver man inte i sådana fall inte optimera måtten på lådan med användande av detta nya material?
Kommer Larsen att göra kloner själv och använda MDF i den nyframtagna serien, tro?

[wendel]

Vilken variant av OA-51 låter egentligen bäst, original eller kopior byggda i MDF?

Jag är också intresserad av svar på detta. Har någon som gjort kloner jämfört?

Missar man ljudmässigt något om man använder MDF eller är det inte så att man istället vinner ljudkvalitet med detta material, (bättre dämpning?)?
Behöver man inte i sådana fall inte optimera måtten på lådan med användande av detta nya material?
Kommer Larsen att göra kloner själv och använda MDF i den nyframtagna serien, tro?

Undrar varför man skulle ändra dimensioner bara för att man ändrar material.
En egen spekulation är att man inte kan bortse från produktionstekniska
orsaker till kompromisser i konstruktioner. Det är väl inte alltför ovanligt i
tillverkningsindustri att produktionsteknikern skickar tillbaka ritningarna till
konstruktören för att modifiera så att detaljen blir enklare att producera.

En undran jag har är tjockleken på distansringen till basen. Vad jag förstår
är originalet till ringen i plast. Kan det vara så att tjockleken valdes för att
det var ett billigare alternativ (färdigt) och toleranserna var stora?