Moderator: Redaktörer
Asvent skrev:Hej!
Finns det någon som har överföringsfunktionen för sjätte ordningens bandpasskonstruktion tillhands?
Hälsningar
Martin
Asvent skrev:Tjena Svante!
Hm, högtalarsimuleringsprogramprogrammeraren måste ju ha haft denna funktion till hands så så jobbigt kan det ju inte vara...
Asvent skrev:Svante, en kretssimulator skulle jag vilja ha... Har du en?
u1*G1 - u2*G1 = i1
-u1*G1 + u2*(G1+G2) = 0Asvent skrev:Svante, en kretssimulator skulle jag vilja ha... Har du en?
Svante skrev:Asvent skrev:Svante, en kretssimulator skulle jag vilja ha... Har du en?
Ja, det har jag, den sitter inbyggd i Basta!.![]()
Annars är det ganska enkelt att ställa upp ett ekvationssystem för en godtycklig linjär krets. Man skriver en ekvation för varje nod. Tag som exempel en vanlig spänningsdelare, kalla spänningen vid ingången för u1, utgången u2, förbind R1 mellan in och ut, R2 till jord. Då blir ekvationssystemet så här, med G1=1/R1 och G2=1/R2:
- Kod: Markera allt
u1*G1 - u2*G1 = i1
-u1*G1 + u2*(G1+G2) = 0
i1 är strömmen som går in på ingången, 0 är strömmen som går ut på utgången. Löser man ekvationssystemet kan man få spänningen i alla noderna.
Första raden beskriver kirschhoffs lag för nod 1 (ingången). Man skulle kunna skriva den på formen i1=(u1-u2)*G1. Andra raden beskriver nod 2, utgången: (u1-u2)*G1+u2*G2=0.
Man ser snart att varje konduktans Gn hamnar som en "stämpel" på matrisen på fyra ställen med olika tecken. G2 hamnade bara på ett ställe eftersom den är ansluten till jord. Med denna metod kan man analysera godtyckligt linjärt nät, spolar och kondensatorer går också bra om man låter konduktanserna vara komplexa.
Asvent skrev:Tack för tipset Keba!
Svante, om jag nu skall använda "kretssimulatormetoden" skulle man ju kunna tänka sig att i kretsen lägga in en mer fullständig analogi för portarna så att man även inkluderar resonansfenomenen som brukar uppstå vid högre frekvenser på sjätte ordningens system. Hur ser analogin ut för portarna där även "orgel-pipegenskaperna" är inkluderde?
//Martin
Asvent skrev:Svante skrev:Asvent skrev:Svante, en kretssimulator skulle jag vilja ha... Har du en?
Ja, det har jag, den sitter inbyggd i Basta!.![]()
Annars är det ganska enkelt att ställa upp ett ekvationssystem för en godtycklig linjär krets. Man skriver en ekvation för varje nod. Tag som exempel en vanlig spänningsdelare, kalla spänningen vid ingången för u1, utgången u2, förbind R1 mellan in och ut, R2 till jord. Då blir ekvationssystemet så här, med G1=1/R1 och G2=1/R2:
- Kod: Markera allt
u1*G1 - u2*G1 = i1
-u1*G1 + u2*(G1+G2) = 0
i1 är strömmen som går in på ingången, 0 är strömmen som går ut på utgången. Löser man ekvationssystemet kan man få spänningen i alla noderna.
Första raden beskriver kirschhoffs lag för nod 1 (ingången). Man skulle kunna skriva den på formen i1=(u1-u2)*G1. Andra raden beskriver nod 2, utgången: (u1-u2)*G1+u2*G2=0.
Man ser snart att varje konduktans Gn hamnar som en "stämpel" på matrisen på fyra ställen med olika tecken. G2 hamnade bara på ett ställe eftersom den är ansluten till jord. Med denna metod kan man analysera godtyckligt linjärt nät, spolar och kondensatorer går också bra om man låter konduktanserna vara komplexa.
Svante:
Fortsätt utlägget om hur gå tillväga med analysarbetet. Mina matris-kunskaper är lite ringrostiga efter att ha varit borta från KTH i 10 år...
u1*G1 - u2*G1 = i1
-u1*G1 + u2*(G1+G2) = 0 u1*G1 - u2*G1 = i1
u1*0 + u2*G2 = i1u1*G1 - u2*0 = i1*(1+G1/G2)
u1*0 + u2*G2 = i1Vee-Eight skrev:Asvent och Svante är inte samma person. Iaf så har man gått låååånga omvägar för att dölja det isf.
Svante skrev:Vee-Eight skrev:Asvent och Svante är inte samma person. Iaf så har man gått låååånga omvägar för att dölja det isf.
Tack! Med ett kompletterande intyg från mig på heder och samvete att jag inte har gått långa omvägar så kanske det räcker, om det nu någonsin var en fråga.
Tack! Med ett kompletterande intyg från mig på heder och samvete att jag inte har gått långa omvägar så kanske det räcker, om det nu någonsin var en fråga.
Asvent skrev:Svante (och ni andra),
Ska jag berätta en hemlis? Jag heter inte Asvent egentligen, utan något annat.Dock kan det inte uteslutas att inspirationen till mitt signum kommer från en person som för ett tiotal år sedan, på KTH, var högst delaktig i att mitt intresse för, och även kunskpen i, elektroakustik ökade markant...
![]()
Asvent skrev:Hälsningar
Martin
Asvent skrev:Tillbaka till matrisernas underbara värld:
Om vi nu håller oss i akustikdomänen så får jag alltså en tryck-matris gånger en admittans-matris som är lika med en flödes-matris(?) Hur skulle denna admittans-matris kunna se ut med 10 admittanser som exempel? Och hur går jag vidare härifrån för att ta fram överföringsfunktionen?
///
Asvent skrev:Buh, jag måste ha ett gammalt kompendium (1986). Hittar impedanskurvor på sidan 8-8... Det är nog t o m 12-13 år sedan jag gick kursen.
Jag får se om jag orkar gå vidare med "matrisanalyserna". Har precis laddat ner demo-versionen av Basta och skall botanisera lite. Varför ska man "gå över ån efter vatten"?![]()
/E90
Asvent skrev:Den här typen av matriser, eller karaktären på dem kanske man skall kalla dem, är det sk "T-matriser"?
Asvent skrev:Körde Basta igår, men nu är den borta!
Finns den inte på programmenyn?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 11 gäster