Didrik De Geers mikrofon

[Nefilim]

Kom att tänka på denna efter många år. Hur gick det med den? Framgång eller? Bra eller inte? Osv...

Läste en artikel om honom och hans mikrofon i Hifi&Musik för många år sedan. Men jag gillar kopparfinishen, och visst satt det ett elektronrör i den oxå? Kul med svenska förmågor.



Edit. Fann detta på nätet: Microphone

Fasiken, det är ju smycken.

Hand built in Sweden by De Geer, the mike is a jewel of design and engineering. Featuring a copper chassis and wood-carved bottom lid of ebony and jarra, and sonic characteristics similar to an AKG C12 (whence the mike gets its capsule), the De Geer is a $12,000 Rolls Royce - understandably reserved for the select few but stunning to behold.

[phloam]

Steampunk-mikrofon!

[roren]

Steampunk-mikrofon!

Precis vad jag tänkte

Rolf

[Alexi]

Didrik pratade på ett LTS möte för några år sedan och då såldes hans mikrofoner iaf gott fortfarande. Tydligen gillade producenter dem för att det gick att skruva sönder ljudet så mycket efter att det uppfångats av dessa

[celef]

jag håller med, bara kopparfinishen i sig gör miken åtråvärd

mycket fin mik

[soundbrigade]

Snygg mik. Tror HiFi&Musik gjorde något reportage om honom. Dock hörde jag att Didrik varit och byggt om någon studio varefter en ansenlig mängd tid och pengar fick läggas ned för att få saker att fungera efter hans framfart.

Snubbern bygger ju egna mikar - kan vi kanske få se prov på dessa?

[DrFunk]

MusikerMagasinet nr 10 2004 har ett intressant reportage om honom, finns att läsa bland RogerGustavssons grejor på http://user.faktiskt.io/RogerGustavsson/mm_0410_didrik_degeer.pdf
Verkar vara en intressant filur!


God Yul!

[celef]

där står det att mikarna är byggda i brons!?!? men jag tycker det ser ut som koppar!?!?

[i]

där står det att mikarna är byggda i brons!?!? men jag tycker det ser ut som koppar!?!?

Citat: "De första mikrofonerna byggdes i koppar, och de senare i brons."

[RogerGustavsson]

Brons är till 78-90% koppar.

[celef]

där står det att mikarna är byggda i brons!?!? men jag tycker det ser ut som koppar!?!?

Citat: "De första mikrofonerna byggdes i koppar, och de senare i brons."

det förklarar saken

[celef]

Brons är till 78-90% koppar.

mina cymbaler är av brons har jag för mig, inte ser dom ut som mina kopparkastruller, men tittar man lite längre på mikarna så ser dom lite gulaktigare ut än koppar

[ittok]

Men var går gränsen mellan å ena sidan originell, exklusiv, snygg och hantverksmässigt byggd och å andra sidan överprissatt och bluff? Har någon kunnat visa att inspelningar mikade med de Geer låter bättre än inspelningar mikade med en bra Neumann?

[RogerGustavsson]

Nu är ju inte Didricks mik vanlig direkt, drygt 30-talet tillverkade överhuvudtaget. I Sverige finns väl bara några exemplar? Hur skulle en jämförelse göras? Är väl knappast idé att närmicka, panorera och köra den vanliga studiosvängen med denna? Är säkerligen en annan sak att sätta denna i händerna på någon av våra bästa inspelningstekniker? Har inte Gert Palmkrantz ett par de Geer mikrofoner?

[i]

Det finns ju en annan svensk tillverkare/konstruktör av extremmikrofoner, kommer inte ihåg vad han heter, men det vore kul att göra en jämförelsetest mellan dom.

[IngOehman]

Förmodar att du tänker på Thuresson?


Personligen tror jag inte på jämförelsetester. Ingen av dem är ju
konstruerad för att jämföras med den andra.

Mycket bättre att undersöka hur de presterar var för sig - det vill
säga jämföra med verkligheten framför mikrofonen.


Kan vidare nämna att Didriks tidiga mikrofoner gjordes av koppar,
men att materialet senare byttes till "brons" eller vad man nu skall
kalla materialet. Det är ju en legering som Didrik själv specificerat
och som levererades till honom i stångformade gjöt. Det finns ju
många olika legeringar med stor kopparhant att välja mellan, Brons
Mässing...

Men jag har för mig att tenn i detta fall (bortsett ifrån koppar) är
den dominerande beståndsdelen, inte zink. Det gör legeringen till
en sorts Brons (inte mässing). Är dock rätt säker på att det finns
fler metaller inblandade här, men nog ingen eller väldigt liten mängd
beryllium (som gör brons svårlött). Har ett svagt minne av att det är
lite silver med i leken.


Jag har ingen synpunkt på mikrofonen annat än att jag ogillade en
akustisk resonans som fanns i höljet i det ursprungliga utförandet,
men det hanterades i senare versioner genom att den volymen
dämpades ut med samma lump-material som jag själv använder i
några av mina diskantelement.


Vh, iö

- - - - -

PS. Kan som kusiosum nämna att legeringens konduktivitet, trots att
koppar är den helt demoinerande beståndsdelen, är många gånger
längre än hos koppar. Så är det för övrigt med de flesta koppar-
legeringar. Kopparns låga resistivitet "fördärvas" (sant om appli-
kationen är som ledare) även av inblandning av andra metaller eller
andra material, i vildigtsmå halter. Renheten hos kopparn är mycket
viktig för dess kvalitet som ledare. Men i ett mikrofonhölje är det ju
inte alls säkert att lägsta möjliga resistans är bäst.

[IngOehman]

Brons är till 78-90% koppar.

mina cymbaler är av brons har jag för mig, inte ser dom ut som mina kopparkastruller, men tittar man lite längre på mikarna så ser dom lite gulaktigare ut än koppar

Med tillräcklig vilja kan man se vad man vill.

Bilden föreställer nog trots allt en mikrofon som är i ren koppar.

Brons är väldigt mycket gulare, alltså mindre rött, än koppar.

Fast å andra sidan är det ju som det är med fotografier. Jag vet
ju inte hur väl bilden visar verkligheten. Även av oxidationsskicket
att döma, tror jag dock att det måste vara en kopparmikrofon, ty
bronsversionerna är avsevärt mera korrosionsbeständiga.


Vh, iö

[i]

Förmodar att du tänker på Thuresson?

Personligen tror jag inte på jämförelsetester. Ingen av dem är ju
konstruerad för att jämföras med den andra.

Jörgen Thuresson var det ja!

Jämförelsetester är intressanta för läsare/teoretiker som jag som aldrig kommer att försöka spela in, men som tycker det är intressant att se vilka resultat vilka prioriteringar ger. T ex vilken kommer närmast det teoretiska brusgolvet och varför ? Vilken klarar störst dynamik och varför ?
Hur "life-like" resultat blir det av inspelningarna ?

[IngOehman]

Jag tror jag förstår vad du menar, men menar att sådant där kan
man ju utläsa även från tester som gjorts på en produkt åt gången.


Kort sagt - även om man inte jämför produkt A med produkt B (i en
A/B-jämförelse) så kan man ju ändå alltid jämföra resultatet från
testen av produkt A med resultatet av tester på produkt B, C, D...

Om bara tester görs på ett stringent och konsekvent sätt så finns
det aldrig några hinder för att man skall kunna jämföra resultat.
Men just att jämföra A och B i lyssningstester, brukar göra att man
varken hör hur A eller B låter.

Det enda man märker än hur de skiljer sig från varandra.


Vh, iö

[i]

Men just att jämföra A och B i lyssningstester, brukar göra att man
varken hör hur A eller B låter.

Det enda man märker än hur de skiljer sig från varandra.

Vh, iö

Fast idealiskt sett ska ju vare sig A eller B låta ?!
Det är intressant om t ex A och B låter olika men ändå är mycket trogna verkligheten, mätt på t ex distorsion och ren lyssningsbedömning. Borde kunna ge vissa insikter.

[KarlXII]

Allt låter mycket bättre med lite guld på.

[IngOehman]

Men just att jämföra A och B i lyssningstester, brukar göra att man
varken hör hur A eller B låter.

Det enda man märker än hur de skiljer sig från varandra.

Vh, iö

Fast idealiskt sett ska ju vare sig A eller B låta ?!
Det är intressant om t ex A och B låter olika men ändå är mycket trogna verkligheten, mätt på t ex distorsion och ren lyssningsbedömning. Borde kunna ge vissa insikter.

Nja mikrofoner har ju egenskaper som fördelar sig i minst två
världar, där den ena är färgningskaraktären, och den andra är
upptagningskarakteristiken.

Den senare är något som snarast kan kallas ett verktyg, eller
som definierar hur verktyget är rättare sagt. Varje updrag har
ju sitt verktyg. Vissa mikrofoner har omställbar upptagnings-
karakteristik, för att passa flera olika jobb. Som en kombina-
tionstång skulle kan kunna säga. Lite som ett zoom-objektiv
kanske, men ändå inte.

Färgningarna är ju något helt annat. Där hittar vi brus, distor-
sion (olinjära fel), tonkurvefel (klangliga färgningar) men även
oregelbundenheter i upptagningskarakteristikan (två linjära fel).

Fast det där med fel kan ifrågasättas, i synnerhet när det gäller
oregelbundenheter i upptagningskarakteristikan, som faktiskt
även det kan vara en del av mikrofonernas verktygsegenskaper.

Det finns ju även exempel på när man avsiktigt (då med stereo-
systemet som utgångapunkt) manipulerar verktyget i rumsdim-
ensionen för att få önskade egenskaper. Två sådana fall är när
man förser en rundtagande mikrofon med en kula att "ta stöd
mot" för att ge den extra riktverkan diskanten, eller när man för-
ser ett stereopar (kulor, njurar eller supernjurar) med en sepa-
rerande Jecklin-skiva.

Så vad som är "fel", och vad som bara är användbara resurser
för att man skall kunna göra en så bra kodning som möjligt av
den tredimensionella musikhändelsen, är en mjuk fråga, och det
som någon önskar sig av en mikrofon, är ju alltid rätt just då.

Det skulle man faktiskt till och med kunna säga om distorsion,
men så långt har inte jag kommit ännu.

Tycker det är ett oskick att förvränga musiksignaler på det viset.
Om de skall förvrängas för att det är ett sound som man önskar
skapa, så är det min uppfattning och erfarenhet att man INTE
skall göra det redan i tagningen. Varför? För att man riskerar att
för alltid tillintetgöra en musikalisk prestation på det viset. Om
man vill förvränga så går det alltid att göra i efterhand, men att
ta bort eller ändra en redan gjord destruktiv förvrängning (inte
bara olinjära mikrofoner ställer till med sådant, utan än värre är
mikrofonförstärkare med limiter ) är inte möjligt att göra.

Kort sagt: Jag är mycket liberal när det gäller rätten att med avsikt
få förvränga en musiksignal om producenten vill skapa något som
låter distorderat - men man kan göra sådant på korkade eller på
intelligenta sätt. Att göra det redan vid källan är det mest korkade
sättet man kan göra det på, eftersom det sätter alla möjligheter
att backa och justera tilltaget ur spel.


Vh, iö

[i]

Skulle i vilket fall vara kul att höra en inspelning gjord på samma ställe och tillfälle med olika mikrofoner, däribland de Geers eller Thuressons.

Då förstås med största möjliga prestanda i efterföljande led.

[IngOehman]

Isåfall skulle jag vilja ha en "omni-referens" tillstädes också, att jämföra
båda mikrofonerna med, t ex en Earthworks kula. Den senare kommer
förstås att brusa som ett vattenfall i järmförelse, men kommer i varje fall
att visa hur just två väldigtomnidirektionella mikrofoner fångar händelsen.

Det behöver ju inte göra den versionen till en referens för hur det "skall
låta", men det visar i varje fall hur en frekvensoavhängig upptagning
låter, av den pågående musikhändelsen.

Som sagt - det betyder inte att det är "det rätta sättet att spela in på",
men det är en intressantare sak att ställa en mikrofon vid sidan om, än
"en annan mikrofon som man också undrar över".


Vh, iö

[celef]

Skulle i vilket fall vara kul att höra en inspelning gjord på samma ställe och tillfälle med olika mikrofoner,

jag tror visst att någon av stereophiles testskivor innehåller spår av samma stycke men upptagen med olika mikar

Med tillräcklig vilja kan man se vad man vill.

ja, när man "vet" hur något ska se ut så extrapolerar man kanske

[RogerJoensson]

Isåfall skulle jag vilja ha en "omni-referens" tillstädes också, att jämföra
båda mikrofonerna med, t ex en Earthworks kula. Den senare kommer
förstås att brusa som ett vattenfall i järmförelse, men kommer i varje fall
att visa hur just två väldigtomnidirektionella mikrofoner fångar händelsen.

Det var ju märkligt, så nu är det tillåtet att jämförelsetesta?? Varför blev jag helsågad när jag föreslog samma sak?



/
En stor poäng med att jämförelsetesta är om man bryr sig om sin ekonomi, eller hur det _faktiskt_ låter. Hur låter miken för 100.000:- jämfört men en annan bra mik för tiondelen av priset, i realiteten. Låter den ens bättre, eller hur låter skillnaden och är denna stor nog för att spela roll i den givna applikationen. Bara för att en pryl är dyr är inget bevis för att den är bättre. Folk lurar sig ofta själva och därför är det bra att göra jämförelsetester. Inte sällan kommer den religiösa auran på skam när man gör just detta. Men denna åsikt har jag ju försökt förmedla tidigare och den fick man ju inte direkt beröm för.

En extra referens kan vara en mätmik och det har jag nästan alltid använt, men man måste naturligtvis ta hänsyn vid lyssning att denna har egenskaper som stora studiomikarna inte har.

[Piotr]

En svensk site med tester utav ett GÄNG mickar:

http://testing.holmerup.biz/mic_pretest/


/Peter

[RogerGustavsson]

En svensk site med tester utav ett GÄNG mickar:

http://testing.holmerup.biz/mic_pretest/


/Peter

Det där filerna har jag haft liggandes länge på min hårddisk. Jag skulle dock vilja ha ett test med ett stereopar där även rummet kommer med.

[IngOehman]

Isåfall skulle jag vilja ha en "omni-referens" tillstädes också, att jämföra
båda mikrofonerna med, t ex en Earthworks kula. Den senare kommer
förstås att brusa som ett vattenfall i järmförelse, men kommer i varje fall
att visa hur just två väldigtomnidirektionella mikrofoner fångar händelsen.

Det var ju märkligt, så nu är det tillåtet att jämförelsetesta?? Varför blev jag helsågad när jag föreslog samma sak?

Mig veterligt har det alltid varit tillåtet att jämförelsetesta.

Jag känner inte till eller föreslår några förbud mot det i varje fall.
Tvärtom. Tycker det är en absurd tanke att det skulle vara förbjudet.

Tror dock att det kan vara av värde att upplysa om fallgroparna med
sådana jämförelser.

En stor poäng med att jämförelsetesta är om man bryr sig om sin ekonomi, eller hur det _faktiskt_ låter. Hur låter miken för 100.00jämfört men en annan bra mik för tiondelen av priset, i realiteten. Låter den ens bättre, eller hur låter skillnaden och är denna stor nog för att spela roll i den givna applikationen.

Håller med om att man kan bilda sig en uppfattning om skilnades stor-
lek, och att det kan vara en intressant fråga om man väger in det eko-
nomiska perspektivet. Men det kan man ju avgöra även om man jämför
resultat istället för gör direktjämförelser.

I direktjämförelsen är det ju dessutom möjligen något dubiöst att
jämföra "hur bra" det låter. I varje fall om man är intresserad av en
annan infallsvinkel än den rent subjektiva. Kanske man t ex vill att
mikrofonen skall förmedla den specifika händelsen snarare än att
rendera en inspelning som avlyssnad utan referens (jämförelse objekt)
uppfattas "låta bra"?

Kort sagt: Jag föredrar att jämföra det ljudande resoltatet från en
inspelningsansträngning, men hur det lät live, än med hur det lät med
en annan mikrofon. Men nu påpekar jag för säkerhets skull att jag INTE
säger att man inte för, bör eller skall göra det senare jämflrelsen. Bara
att jag tycker (/har erfarit) att man får veta mera och intressantare
saker om mikrofonerna (och det sätt de använts på, samt om lyss-
ningen) om man jämför med det akustiska originalet.

Bara för att en pryl är dyr är inget bevis för att den är bättre.

Självklart. Det är ju om inte annat dina mikrofoner ett bevis för.

Folk lurar sig ofta själva och därför är det bra att göra jämförelsetester. Inte sällan kommer den religiösa auran på skam när man gör just detta. Men denna åsikt har jag ju försökt förmedla tidigare och den fick man ju inte direkt beröm för.

Nåja... du menar väl inte att andra hålla med dig, även om det är deras
ärliga uppfattning att det är bättre att jämföra varje mikrofon (inklusive
mickningen och lyssningen, alltså summan/produkten av de tre) med
det akustiska originalet?

Det är MIN uppfattning, och det är på dessa grunder som jag är positiv
till dina mikrofoner. Jag gillar dem alltså på grund av sina absoluta egen-
skaper - deras trohet mot det akustiska originalet. Inte på grund av
mina "soundpreferenser" och hur de korrelerar mot hur dina mikrofoner
färgar i jämförelse lyssningar mot andra mikrofoner.


Jag tycker det är bra att alla får framföra sin uppfattning. Jag har inga
invändningar mot DINA åsikter i frågan, och tycker det är rätt att du
framför den.

Men jag tycker inte att det är rimligt att du kräver att jag skall hålla
med dig eller till och med vara förpliktigad att ge dig beröm för dem när
jag inte med ärligheten i behåll kan dela dina åsikter. Dock är jag en
stor fan av både dig och dina mikrofoner. Hurra för dig och dem!

Ni gör världen bättre!


Vh, iö

- - - - -

PS. Träffade faktiskt din brorsa för någon dryg timme sedan!

Diskussionerna vi hade var mycket givande. De handlade om harmonik,
symfoniska bastrummor, färgburkar, det undermedvetna och den mer
eller mindre fria viljan.

[Piotr]

Har mätt lite på mikrofoner och planerar en hyggligt omfattandde studie på diverse toppmickar från välrenommerade tillverkare.

Har kontakt med personer som erbjudit sig att låna ut en hel del intressanta mickar från AKG, Neumann, Schoeps, Sennheiser m.m.

Och när jag tänker efter tror jag att jag känner en som har en eller ett par Didrikmickar. Ska bli intressant att se vad det ger.


/Peter

[E]

Det där filerna har jag haft liggandes länge på min hårddisk.

Jag med (tror dock inte att jag lyssnade särskilt noga på dem). Jag var ju
medlem på VST-forum för ett gäng år sedan, när de började med det där.
Minns att jag då försökte påminna alla om svårigheten i att bilda sig en
riktig uppfattning om en mikrofon när man inte har det akustiska originalet
– eller ens en mätmikrofon – att jämföra med. Samt en del annat ...

Mvh E*

PS. Piotr: Känner du någon som har Stephen Pauls mikrofon också?

[Piotr]

Minns att jag då försökte påminna alla om svårigheten i att bilda sig en
riktig uppfattning om en mikrofon när man inte har det akustiska originalet
– eller ens en mätmikrofon – att jämföra med. Samt en del annat ...

Mvh E*

Ja det är knepigt men nånstans måste ju folk börja. Jag tror att mätningar är riktigt användbara för mickar (och högtalare) men naturligtvis kombinerat med någon form av lyssningstest.

Jag har gjort lite micktester och då slängt in Earthworks QTC1 som en referens, även om jag kört andra typer av mickar (njurar). Man får försöka filtrera i sitt lyssnande.. men det är klart, det är inte så lätt för en med liten erfarenhet.


Faktiskt kan jag inte förstå vissa människor ältande typ "mätningar.. jaja men det ska ju låta bra också".

Visst, det är sant det ska låta "bra" men i min erfarenhet så låter pryttlar som mäter bra i princip alltid bra. Det gäller hela vägen från mick till högtalare. Lågt brus, låg HD och IMD samt rimligt rak frekvensgång med för situationen lämplig men jämn polarkaraktäristik, då har man kommit långt.

PS. Piotr: Känner du någon som har Stephen Pauls mikrofon också?

Nix det namnet känner jag inte igen.


/Peter

[celef]

piotr skrev

Har mätt lite på mikrofoner och planerar en hyggligt omfattandde studie på diverse toppmickar från välrenommerade tillverkare.

hur bär du dig åt då, hur får du till en ljudgenerator som är helt ren från färgning och dist?

[Piotr]

piotr skrev

Har mätt lite på mikrofoner och planerar en hyggligt omfattandde studie på diverse toppmickar från välrenommerade tillverkare.

hur bär du dig åt då, hur får du till en ljudgenerator som är helt ren från färgning och dist?

Kika på sid 5 i denna tråd för några metoder:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... &start=120


/Peter

[RogerJoensson]

Man kan ta en bra högtalare liggandes på golvet riktad uppåt och mäta upp den med en bra mätmik 1m rakt ovanför (med gatingteknik för att skärma bort rummet). Stimuli kan vara en puls eller mls-brus. Man använder datan från mätningen som kalibrering och vips så blir kurvan rak om man mäter med mätmiken. (Högtalarens egenrespons har nollats bort.) Om mätmiken byts ut mot en annan mik i exakt samma position så får man dess frekvensgång med förbluffande hög precision.

En viss smoothing krävs i praktiken för att mot-beräkningarna ska funka t ex med 1/12 oktavs bandbredd, men det är tillräckligt för att visa även smalbandiga problem/egenskaper.
I ett vanligt rum kan man räkna med att det funkar bra ner till runt 100Hz, om man ser till att det inte finns några föremål ett par meter från miken och håller mättiden tillräckligt kort för att undvika oönskade reflexer.

Riktade mikar ger olika basnivå beroende på avstånd, så närfältsmätningar blir inte så användbart, förutom när det är närfältsresponsen man studerar. 1m avstånd är standard och över detta ändras normalt inte frekvensgången särskilt.
Om vill mäta ner till 20Hz så får det nog bli utomhus, såvida man inte har tillgång till någon lagerlokal eller liknande med mycket "högt i tak". Tyst ska det helst också vara...

Man ska också tänka på att många mikar, främst riktade, får förändrad frekvensgång med temperatur, så man bör se till att temperaturen håller sig inom 20-24 grader, eller så.

[Piotr]

Tack för tips Roger.

Jag har tillgång till riktigt stora lokaler som kan komma till användning. Har också tänkt på att anordna en mätdag för högtalare så folk kan få mäta upp sina alster med långa gating-tider.


/Peter

[subjektivisten]

Man påstod att Neil young gillade hans mickar och använde dom. Någon som vet om det stämmer? Någon speciell skiva då eller?

[celef]

visst, tonkurvor kanske inte är så svårt att få till, har själv lekt lite mikkalibrerare på sådant vis i llab

men hur ritar man upp polardiagrammen, det blir en helvetiskt massa mätkurvor att sammanställa till ett diagram? och disten? och impulssvaret? och allt annat som ska analyseras

[Morello]

Någon nämde cymbaler och i de allra flesta fina cymbaler (ej sk. B8-brons-cymbaler) är det cirka 80% koppar 20% tenn samt en del annat junk som är "hemligt". Tex blandar man i silver och fosfor.

[KarlXII]

Någon nämde cymbaler och i de allra flesta fina cymbaler (ej sk. B8-brons-cymbaler) är det cirka 80% koppar 20% tenn samt en del annat junk som är "hemligt". Tex blandar man i silver och fosfor.

Ormolja redan i inspelningsledet alltså. Upprörande.

[Piotr]

visst, tonkurvor kanske inte är så svårt att få till, har själv lekt lite mikkalibrerare på sådant vis i llab

men hur ritar man upp polardiagrammen, det blir en helvetiskt massa mätkurvor att sammanställa till ett diagram? och disten? och impulssvaret? och allt annat som ska analyseras

Celef, ang. dist så finner du svar på det i tråden jag länkade till som du också postat i.

Polardiagram plottas i ett flertal av marknadens fina program, men det är inte säkert att vi tar den biten. Dist, brus och on axis frekvenskurva är det som jag till att börja med vill titta på.

Dels för att se hur väl det stämmer med tillverkarnas egna uppgifter dels för att se hur man korrelerar upplevd ljudkvalitet och karaktär med mätbara prestanda.


Impulssvar är inga större proble att ordna med heller men det kanske inte är så viktigt. Impulssvaret följer ju frekvensgången eftersom (jag utgår ifrån) att mickar är minimum-fas manicker.


/Peter

[IngOehman]

Någon nämde cymbaler och i de allra flesta fina cymbaler (ej sk. B8-brons-cymbaler) är det cirka 80% koppar 20% tenn samt en del annat junk som är "hemligt". Tex blandar man i silver och fosfor.

Ormolja redan i inspelningsledet alltså. Upprörande.

Nä, bara metaller. Ingen ormolja.


Vh, iö

[Naqref]

Någon nämde cymbaler och i de allra flesta fina cymbaler (ej sk. B8-brons-cymbaler) är det cirka 80% koppar 20% tenn samt en del annat junk som är "hemligt". Tex blandar man i silver och fosfor.

Ormolja redan i inspelningsledet alltså. Upprörande.

Nä, bara metaller. Ingen ormolja.


Vh, iö

Fosfor är ingen metall. I o f s så är det inte heller ormolja.

[IngOehman]

Det har du rätt i. Läste för slarvigt.


Men - mina (försök till) poänger voro trenne:

1. Vara lite lustig (mycket lite).

2. Peka på att ormolja ingår inte som faktisk komponent.

3. Göra klart att jag heller inte ser att någon av de nämnda
ingredienserna kan sorteras som "ormolja", ens i den över-
förda betydelsen.

Men, det betyder ju inte att jag har rätt.


Oavsett vilket blir jag alltsom frågan hålls öppen, nyfiken:

Är det då någon som vet att något av det som används i
cymbalbronset, skulle kunna utgå utan märkbar skillnad i
beteende?

Om inte, är det någon som ser skäl att misstänka att så
är fallet?

Om inte, är det någon som tror att en annan legering vora
hörbart annorlunda, till det bättre? Jo, det finns det förstås
eftersom olika tillverkare använder lite olika legeringar, men
jag menar här på faktiskt, om någon har förslag på ett mer
eller mindre förbättrat recept! Vore kanske kul att diskutera,

Jag är ju novis i ämnet, och vet inte riktigt hur modifieringar
i receptet skulle ändra klangen.


Vh, iö

[Morello]

Är det inte så att fosforinblandningen gör legeringen hårdare?

[IngOehman]

Jag vet att det i många legeringar minskar avståndet mellan flyt- och
brott-punkten. Det vill säga gör saker mindre kallsmidbara. De beter
sig mera som fjädringselement. Det elasticerar istället för plasticerar
helt enkelt.


Vh, iö

[Morello]

Jag har fått en känsla att relativt sett hög fosforinblandning ger en relativt sett ljus och skimmrande klang.

[IngOehman]

Isåfall tror jag att jag är pro-fosfor.

Tycker nämligen att det är mycket vanligare att det saknas skirhet
än det motsatta, i cymbalvärlden. Fast det är nog så att även det
sätt som många batterister trakterar sitt instrument, kan bidra.

Det jag tyckt mig märka är att alldeles för många slagverkare av
idag (jazz-trummisar från för länge sedan var något helt annat)
slår för löst på trummorna (utom virveln), men för hårt på cymbaler.


Vh, iö

[Morello]

I sammanhanget bör man komma ihåg att det som en gång var "medium weight" är "paper thin" idag och det som kallas "heavy" idag förknippades med kyrkklockor på 30-talet, dvs dagens cymbaler tarvar mer anslagstyrka. Detta sagt utan att ta cymbalmisshandlarna i försvar.

[E]

Det jag tyckt mig märka är att alldeles för många slagverkare av
idag (jazz-trummisar från för länge sedan var något helt annat)
slår för löst på trummorna (utom virveln), men för hårt på cymbaler.

Det där har jag hört från flera håll. Det kan vara svårt att spela in en sådan
batterist. Om man inte lyckas få vederbörande att förstå att det blir ett
bättre resultat om cymbalerna anslås något lösare, samt att faktiskt göra
det också, så måste man mikrofonera på något mindre optimalt sätt.

Redigerat: Kanske är det lätt att man duschar plåtarna för hårt när man
använder vanliga, frekvensolinjära öronproppar?

Piotr!

Ser mycket fram emot din mikrofonstudie.

Angående Stephen Paul, så är han en av de främsta när det gäller
reparation och modifiering av gamla mikrofoner. Eller var, rättare sagt;
han dog dessvärre för några år sedan. Men hans kunskaper har förts
vidare och företaget fortlever. Stephen hann precis konstruera sin egen
mikrofon och vad jag kan se nu så kommer de att lyckas få den i
produktion under 2009. Hittar man en Neumann U67 i/från någon stor
studio så tror jag att sannolikheten är rätt stor att herr Paul haft något
att göra med den ...

Mvh E*

[Ragnwald]

I sammanhanget bör man komma ihåg att det som en gång var "medium weight" är "paper thin" idag och det som kallas "heavy" idag förknippades med kyrkklockor på 30-talet

Kyrkklockor som vad?
Pratar vi distorsion eller hur historiska dokument dammar?

[rikkitikkitavi]

Någon nämde cymbaler och i de allra flesta fina cymbaler (ej sk. B8-brons-cymbaler) är det cirka 80% koppar 20% tenn samt en del annat junk som är "hemligt". Tex blandar man i silver och fosfor.

Ormolja redan i inspelningsledet alltså. Upprörande.

Nä, bara metaller. Ingen ormolja.


Vh, iö

Fosfor är ingen metall. I o f s så är det inte heller ormolja.

Koppar och tenn är brons, vilket tydligen är den legering som används i cymbaler.

Det finns också bronslegeringar sk oljebrons, som är småporösa och man därför använder dem oljefyllda som lagermetall(tex ett glidlager på en stång). Steget torde därför inte vara långt att använda sk ormolja till dessa och därmed förhöja deras akustiska egenskaper.

The BesserWisser has spoken

[Keba]

Didriks mikrofon har jag ingen uppfattning om, men om man vill ha en inspelning gjord med dessa kan jag rekommendera Welcome Christmas! med S:t Jacobs kammarkör, Gary Graden cond. Proprius 9138.
Välinspelad enligt mig. Tekniker G. Palmcrantz, det står ingen mer info om typnr på mik. Bara att det är en De Geer mik. Gissar på någon tidskillnads stereoteknik eftersom stereoperspektivet inte kolapsar när man flyttar sig i sidled.
Och framför allt hög konstnärlig klass. Rekommenderas varmt. (Och betala för den, de har risig ekonomi...)
Tyvärr är inte den fina tolkningen av Stilla natt som de sjöng strax före jul med på skivan.

[celef]

Celef, ang. dist så finner du svar på det i tråden jag länkade till som du också postat i.

usch då, då vågar jag inte titta efter

[Piotr]

Det tror jag nog!


/Peter

[Ljudkrav]

Vi testade De Geers för många år sedan i ett blindtest.
Jämfördes mot Sennheiser, MG, Neumann, AKG, Beyer av diverse modeller.
Trummor, flygel, sång (man och kvinna), kontrabas (ej stråke),
klassisk och stålsträngad gitarr, blockflöjt, bouzokie, skotsk säckpipa.

Det var rörigt värre och tight som attan att försöka få mickarna så nära varandra som möjligt.
Fanns ett gäng brister i testet men man fick en bra uppfattning ändå.

Didrikmicken fick ganska mediokra utlåtanden.
Skulle vara den bästa micken i världen enligt mina dåvarande kontakter.
Vi var klart besvikna på den.

Sjukt stor och svårhanterlig mick.
Och skitdyr.
Nej tack!

Har nu ett par Thuresson cm402 hemma för lite testande...

Mvh Ljudkrav

[Morello]

I sammanhanget bör man komma ihåg att det som en gång var "medium weight" är "paper thin" idag och det som kallas "heavy" idag förknippades med kyrkklockor på 30-talet

Kyrkklockor som vad?
Pratar vi distorsion eller hur historiska dokument dammar?

Kyrkklockor som i tjockt gods.

[Alexi]

Kyrkklockor får mig att tänka på avklingningstiden som beror på hur många av molekylerna som är bundna till varandra, som i sin tur beror på hur ingredienserna är blandade osv.

[rolfzetterberg]

I Studio ett i P1 idag får man möta Didrik de Geer och hans mikrofon:

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=1637

[RogerGustavsson]

Hann precis sätta på radion och höra inslaget om Didrik de Geer och hans mikrofoner! 30 stycken har han tillverkat.

[celef]

bara 30st totalt???

[Piotr]

Det blir ju 3-4 miljoner i omsättning sen kostar väl mickförstärkarna lika mycket, undrar hur många sådana han sålt.


/Peter

[celef]

åfan, jag trodde dom var fler för dom har ju funnits ett tag, och alla känner ju till dom, och så finns det bara 30 stycken, det tycker jag är duktigt jobbat