Plugga basreflexportar?

[HenrikTornquist]

Vissa högtalare som säljs levereras ju med skumgummiproppar för att kunna sätta igen portarna. Är denna teknik applicerbar generellt på basreflexhögtalare, och vad kan man vänta sig för resultat?
Anledningen till frågeställningen är ett par JPW-golvare för en ynklig femhundring på blocket. Dessa är dessvärre portade bakåt, och det rimmar illa med nuvarande planlösning. Frågan blir ju vad jag vinner och förlorar på att plugga portarna. Någon av er initierade som provat det här?

[NADifierad]

Testa!

Du tappar energin vid avstämningen, och får en flackare avrullning i basen.
Dvs den går djupare.
Sedan är resultatet mycket beroende på hur dina högtalare beter sig i just ditt rum.
Det enda säkra är att testa, och avgöra själv, huruvida det blir bättre eller sämre.

Edit: Du kan även testa att trycka in lite mer fluff i lådan, när du proppat portarna.

[Komorok]

Tappar den porten så kommer den ju inte att få stödet från den och då
kommer den att upplevas som att den inte alls går lika djupt.

[NADifierad]

Tappar den porten så kommer den ju inte att få stödet från den och då
kommer den att upplevas som att den inte alls går lika djupt.

Ja, den låter tamare men går djupare..
Om man lyssnar ihärdigare!

[Komorok]

Tappar den porten så kommer den ju inte att få stödet från den och då
kommer den att upplevas som att den inte alls går lika djupt.

Ja, den låter tamare men går djupare..
Om man lyssnar ihärdigare!

Jag vill gärna ha frekvensgången någorlunda rak där nere. Faller den av så blir
det inte något tryck ändå.

Att plugga kan väl vara bra om man ska dela mot någon basmodul, men annars
ser inte jag poängen. Någon mer kunnig kanske gör det.

[Svante]

Det är ju jättesvårt att säga hur det blir generellt. Den man kan säga är väl att man tappar nivå strax över avstämningen men förlorar nivå en bit nedanför den. Oftast innebär nog det att basen upplevs svagare om man pluggar porten.

Jag skulle tro att en pluggning av porten mest kan ses som en nödlösning i dåliga rum eller om högtalaren faktiskt är felkonstruerad. Eller om man vill ha en separat bashögtalare, då.

Det är intressant att den här frågan poppar upp ibland, det borde vara lika vanligt att fråga om det är vettigt att sätta dit ett rör i en sluten låda.

Undrar om det beror på att det ingreppet är mindre reversibelt .

[the_Suede]

.../snip/...man tappar nivå strax över avstämningen men förlorar nivå en bit nedanför den.../snip/...

Njae... är inte detta lite som att säga om slant-singling:
-"Klave så vinner jag, krona så förlorar du..."?

Generellt applicerbart får man väl säga att det är, om man bara hittar något som passar i röret. Resultatet däremot är ju svårförutsägbart....

Efter att ha läst (och klurat på) den långa tråden om slitsportar, turbulent strömning, laminärt flöde osv osv har jag i ett flertal fall där en högtalare låtit alldeles för bumlig och okontrollerad i rummet helt enkelt proppat hela porten full med sugrör. Detta enligt teorin med ökat flödesmotstånd, aningens lägre avstämning och höjd effektivitet vid den tidigare turbulensbildningsgränsen.

Jag hade för avsikt att verkligen provmäta lite också, men vid första tillfället hade jag inte någon mic som klarade ljudtrycket uppe vid [nästan mättat] flöde i porten, så jag fick hålla mig till att kolla vad som hände vid lägre nivåer.

Det fungerar fint, och efter ren lyssningserfarenhet bekymrar jag mig inte om mätningen längre. Det är en reversibel mod, som kostar ca 30kr (två storpack sugrör utan "dragspelsböj" i toppen.

[IngOehman]

Det är ju jättesvårt att säga hur det blir generellt. Den man kan säga är väl att man tappar nivå strax över avstämningen men förlorar nivå en bit nedanför den.

Men tappar i normalfallet inte mera nivå över avstämningen än man tappar
vid avstämningen. Och även en bra bit under avstämningen VINNER man
nivå på att ha porten öppen. Inte bara nivå, utan mekanisk verkningsgrad
också.

Det är en trist myt det där att man under avstämningen skulle få akustisk
kortslutning och okontrollerade konrörelser, men det är först en bra bit
under avstämningen som systemet förlorar belastning av konen jämfört
med en sluten låda. Vi talar om i storlekordningen 1/2 oktav, men det
varierar beroende på dimensionering.

Går man långt under så är det som regel så att konen belastas akustiskt
ungefär hälften så mycket i en basreflexlåda som i en sluten låda*, och den
slutna lådan uppvisar då också en betydligt högre mekanisk verkningsgrad.

*Det gäller en skolboksdimensioering, Men man kan dimensionera så att
skillnaden är mycket mindre än så, utom vid den frekvens där vi hittar den
nedra av de två kamelpucklarna, eftersom man där har extra stor bobilitet på grund av resonans mellan upphängningen och summan av Mm och den
övertransformerade portmassan (med kvadraten på Sd/Sp).

Oftast innebär nog det att basen upplevs svagare om man pluggar porten.

Håller absolut med.

Jag skulle tro att en pluggning av porten mest kan ses som en nödlösning i dåliga rum eller om högtalaren faktiskt är felkonstruerad. Eller om man vill ha en separat bashögtalare, då.

Håller absolut med.

Det är intressant att den här frågan poppar upp ibland, det borde vara lika vanligt att fråga om det är vettigt att sätta dit ett rör i en sluten låda.

Håller absolut med!

Undrar om det beror på att det ingreppet är mindre reversibelt .

Fast frågan är om de flesta ens kommit så långt att de reflekterat över
det? Dock vet jag av egen erfarenhet att det finns människor som har
gjort just det du beskriver, alltså försökt förbättre slutna lådor genom att
ta upp ett hål i dem. Det blir oblend lika dåliga högtalare av det, som vissa
basreflexhögtalare är redan från början.


Vh, iö

[IngOehman]

Vissa högtalare som säljs levereras ju med skumgummiproppar för att kunna sätta igen portarna. Är denna teknik applicerbar generellt på basreflexhögtalare, och vad kan man vänta sig för resultat?
Anledningen till frågeställningen är ett par JPW-golvare för en ynklig femhundring på blocket. Dessa är dessvärre portade bakåt, och det rimmar illa med nuvarande planlösning.

Har du lust att utveckla det där med planlösningen? Varför är den inte
kompatibel med basreflex (på baksidan)?

Menar du att det är ett asiatiskt rum med pappersväggar som riskerar
att blåsa sönder? eller att du tänkt dig att placera dem så att ljudet från
portarna blir helt blockerat av väggen bakom högtalarna? Kanske skall
du säga ett hål i väggen så att högtalarnas baksida vetter in i ett annat
rum?

Slut på gissningar.


Vh, iö

- - - - -

PS. Om du har drygt en halv portdiameter mellan högtalaren och väggen
bakom så finns det inga större praktiska problem, om inte väggen är av
papper. Om högtalaren inte är infälld i något som är rejält tätt vill säga,
som t ex ett skåp som bara är yttepyttelite större än högtalaren.

[Svante]

Det är ju jättesvårt att säga hur det blir generellt. Den man kan säga är väl att man tappar nivå strax över avstämningen men förlorar nivå en bit nedanför den.

Men tappar i normalfallet inte mera nivå över avstämningen än man tappar vid avstämningen. Och även en bra bit under avstämningen VINNER man nivå på att ha porten öppen. Inte bara nivå, utan mekanisk verkningsgrad också.

Ja, jag fattade mig kort och nöjde mig med "en bit" och tänkte på dig .

Du har ju skrivit det förr i nån tråd och jag undrar om jag inte visade någon Basta!-bild på det då, tom. Det skulle ha kunnat vara den här:

[IngOehman]

Kan det verkligen vara så?

Ja jag vet att jag skrivit om det många gånger, eftersom jag många
gånger har bilivit förvånad över att så många tror så lågt om basreflex-
principen.

Om jag har användt en Basta-bild så måste det antagligen vara mycket
länge sedan, eller också har jag snott den från någon annanstans, för
det har hänt något med min basta som gjort att den slutat att fungera.

Och det var flera år sedan (då jag sist tänkte att jag skulle leka lite med
Basta! och fann att det inte fungerade). Jag gillar ju mest att räkna med
penna och rutpapper (helst mm), för att hela tiden veta vad jag gör, men
ändå!

Basta! är ju väldigt bra, just när man vill förklara något för någon annan.

Inte för att det är något fel med de kurvor som jag ritar för hand, men jag
har ju märkt att de flesta har en medfödd tendens att tro på kurvor som
kommer ur en beräkningsapparat (som de inte vet någonting om vad den
gör...), men att misstro sådana som man ritar för hand - även när jag
pekar på ekvationerna samtidigt!

Underligt men sant.

-----------------------------------------------------------------------------

...Du tappar energin vid avstämningen, och får en flackare avrullning i basen. Dvs den går djupare.

Normalt så definierar man hur djupt en högtalare går genom att ange
frekvensen där nivån fallet något i förväg bestämt antal dB. T ex 3 dB
eller 6 dB (även om DIN-normen faktiskt gäller - 8 dB).

Och ser man det så, så har jag svårt att hålla med om att en sluten
låda går djupare. Det är tvärtom. Speciellt om man jämför en optimal
sluten låda kontra en optimal basreflexhögtalare för ett givet element.

Men om man med "går djupare" menar "mera nivå långt utanför den
aktuella bandbredden" så kan man möjligen påstå att en sluten låda
går djupare. Men en rimligare definition är nog att den går djupast som
har den större bandbredden, inte den som utanför sin bandbredd har
fallit lite mindre.

Däremot finns möjligheter att utnyttja den flackare fallet mot de låga
frekvenserna, till att med eq få slutna lådor att gå mycket djupt, men
det är en annan fråga. Och dessutom så kräver det >3 gånger större
system (elementmässigt) för att kunna konkurrera med basreflexlådan.

Det är en illa spridd villfarelse att ett med eq lyft system skulle klara att
hantera en STÖRRE insignal i infraområdet än ett basreflexsystem som
har en naturligt stor bandbredd utan eq. Så är det alls inte!

Den slutna lådans högre mekaniska verkningsgraden långt under arbets-
området, äts helt upp av den eq som i normalfallet behövs för att ge
den utsträckningen ned långt under dess resonansfrekvens. Så som
sagt - ett sådant system blir minst tre gånger så dyrt för samma ljud-
trycksprestanda som ett väldimensionerat basreflexsystem, vilket det
kan vara värt, för den som tycker att det är det.

Trots tredubbelt system blir dessutom verkningsgraden (talar inte om
mekanisk verkningsgrad alltså ljudtryck per membranrörelse, nu) lägre
än hos ett basreflexsystem med bara en tredjedel så många element
av samma slag, i den nedre delen av det sistnämnda systemets band-
bredd.


Vh, iö

[PeterAkemark]

Det fanns en gång högtalare på HiFi marknaden som erbjöd en gummiplugg att sätta igen ett basreflexhål med. Men de högtalarna hade två reflexöppningar. Och om man satte igen det ena med gummipluggen och samtidigt kopplade in ett andra ordningens HP-filter så fick man ett basreflexsystem som var av 6:e ordningen och gick ca ½ oktav djupare i basen. De var bl a Electro-Voice Sentry III och AlfaTons Alfa 4.

[Svante]

Om jag har användt en Basta!-bild

Nejnej, det var nog jag som gjorde bilden i en diskussion som vi båda deltog i.

Men det är bara mitt minne som säger att jag gjorde det. Det spelar heller inte så stor roll, bilden ovan funkar som demo på det vi pratar om, kan jag tycka.

[mathsg]

hade tidigare en Mordount Short sub med tre basreflexöppningar, beroende på placering så fick jag i mina öron bättre resultat med att sätta igen 0, 1 eller 2 öppningar, oftast körde jag med 2 öppningar stängda, detta gav en aning rappare bas.

[HenrikTornquist]

Vissa högtalare som säljs levereras ju med skumgummiproppar för att kunna sätta igen portarna. Är denna teknik applicerbar generellt på basreflexhögtalare, och vad kan man vänta sig för resultat?
Anledningen till frågeställningen är ett par JPW-golvare för en ynklig femhundring på blocket. Dessa är dessvärre portade bakåt, och det rimmar illa med nuvarande planlösning.

Har du lust att utveckla det där med planlösningen? Varför är den inte
kompatibel med basreflex (på baksidan)?

[quote]

Roligheterna bjuder jag på, inga problem. Jag är ganska medveten om att det innebär förändringar i en högtalares beteende om man förändrar lådans egentliga konstruktion, och det gör man om man pluggar en port. Eftersom det ändå både marknadsförs och säljs högtalare med medföljande pluggar (för att inte tala om hur det kan rekommenderas ett användande av dem i "fackpressen") vill jag ändå kolla om jag har något att vinna på det. Rummet är L-format, och den ena högtalaren hamnar tätt mot vägg, och den andra hamnar utanför vägg. Jag ger mig inte till att "rita och berätta", hoppas du förstår hur jag menar ändå.

[skrutten]

Vad som händer då man pluggar porten visas i kurvorna nånstans här ovan i tråden, fallet (nivån) i "djupaste" basen blir olika vid olika frekvenser (utom i skärningspunkten mellan de två). Enklast är att du pluggar portarna och lyssnar och använder det du själv tycker är bäst. Hur du än gör kommer den högtalare som hamnar utanför väggen att låta tunnare, och så blir det oavsett portens riktning då frekvensena som kommer ur basrören är rundstrålande. Har du problem med *bummlighet* så bör det hjälpa att plugga portarna.

[Kronkan]

Håller med Skruttens pragmatiska hållning. Efter flytt svåra problem med bumlig bas som var lite svår att uthärda. Mäte upp rummet och högtalarna med olika varianter. Strumpor i basporten och stängda och öppna dörrar. Fick på pappret se vad som hände. Svåraartade noder eller moder som en del säger. Basporten pluggad med struppa sänkte nivån med 3 dB och vill minnas en något flackare lutning mot slutet. Men nivån där den dök under nivån i mellanregistret påverkades inte i stort utan det var ca 30 Hz i båda fallen. Så under några år var strumporna kvar till jag hann göra andra åtgärder som minskade problem med bumlighet. Idag tagit bort strumporna men kanse fyller soffan med dämpande material som en sista åtgärd för att få en något torrare bas.

Men tycker nog att grava akustiska problem inte kan skyllas på högtalarna. De är väl konstruerade för ett normalrum vilket nog också kan variera på olika marknader. Så man kan ju drabbas av dålig passning mellan en anläggning och rum. Så i vissa läggen får man väl göra det som går.

[Komorok]

Psst... En del säger "moder" för att det heter det.

[AndreasArvidsson]

I en stående våg så är en nod punkten där mediumet inte rör sig, eller rör sig minst. mao de stationära punkterna som uppstår varje halva våglängd. Punkterna där vågen rör sig som mest kallas för bukar.

En mod är den stående vågens resonansfrekvens.

[MichaelG]

I mitt musik-/biorum på 23 kvm blir basen alldeles för massiv. Genom en noggrann placering (närmare 1 meter från väggarna) av högtalarna blir klangen neutral ganska långt ner i registret, men musik med mycket djupbasinformation blir helt enkelt "too much".

Högtalarna har 3 basreflexhål vardera på baksidan och det som händer när jag pluggar igen 1 hål (på vardera högtalaren) är att djupbasen blir mindre massiv, samtidigt som musiken låter litet för slank. Genom att flytta högtalarna någon decimeter närmare väggarna kompenserar jag för detta. När jag pluggar igen 2 hål på vardera högtalaren får jag en djupbas som jag upplever vara i harmoni med övriga frekvensområdet. Men det låter i övrigt litet för slankt om ljudet. Detta åtgärdar jag med att flytta in högtalarna ytterligare någon decimeter mot väggen. Och därmed har jag fått en återgivning som ligger så nära mitt idéal att jag inte upplever några tillkortakommanden.

Jag har också prövat att plugga igen det tredje hålet, men då får jag för litet djupbas, hur jag än placerar högtalarna i övrigt. Jag har också experimenterat med att låta olika hål vara o-pluggade, men skillnaderna är inte alls lika stora som mellan hur många hål som pluggas igen. När jag så testar att öppna upp alla hål, blir basen alldeles för massiv och hela klangen alldeles för varm. Den extra värmen åtgärdar jag genom att flytta ut högtalarna från väggen ett par decimeter till, men den massiva djupbasen finns kvar.

Hemma hos mig påverkar alltså antalet öppna/stängda basreflexhål såväl djupbas som allmän "värme" i klangen. Men den senare kan jag reglera med högtalarnas placering i rummet.

Hälsn. Michael

[Piotr]

I en stående våg så är en nod punkten där mediumet inte rör sig och en mod är den stående vågens resonansfrekvens. Väldigt lätt förklarat självklart.

I ett rum så rör sig luften i den stående vågens nod. Hastighet vs. tryck du vet!


/Peter

[AndreasArvidsson]

I en stående våg så är en nod punkten där mediumet inte rör sig och en mod är den stående vågens resonansfrekvens. Väldigt lätt förklarat självklart.

I ett rum så rör sig luften i den stående vågens nod. Hastighet vs. tryck du vet!


/Peter

Jo jag vet. Detta var angivet för tryck endast.

[Naqref]

I en stående våg så är en nod punkten där mediumet inte rör sig och en mod är den stående vågens resonansfrekvens. Väldigt lätt förklarat självklart.

I ett rum så rör sig luften i den stående vågens nod. Hastighet vs. tryck du vet!


/Peter

Precis. Vid en trycknod har man samtidigt en hastighetsbuk och vice versa. Man kan snarare säga att en nod har man där förstaderivatan på den uppmätta storheten är noll. En buk har man där andraderivatan på den uppmätta storheten är noll. Om man vill vara petig. För storheten tryck så var resonemanget dock rätt.