Preemfas på CD, argument för och emot?

[Svante]

Ja, nu har ju preemfas på CD dykt upp i diskussionerna igen.

Jag tycker att det vore roligt att ventilera argumenten för/emot att använda preemfas.

Det finns både praktiska och ljudkvalitetsmässiga. Ljudkvalitetsmässigt ger den ju faktiskt fördelar, precis som RIAA-korrektion gör.

Varför använder man det inte oftare?

[petersteindl]

Jag gillar preemfas och anser att det i stort sett alltid bör användas. De CD-skivor jag har som har preemfas låter mycket bra, speciellt i diskanten.

Mvh
Peter

[MiaM]

Läggs korrektionen vid uppspelning på före eller efter D/A-omvandlingen på en modern spelare?

Alla varianter av frekvensgångslutningar (och dito motlutningar) som gör att man nyttjar överföringsmediets dynamik bättre torde vara till godo.

Däremot är det väl en risk att frekvensgången halkar på sniskan om man spelar upp en sån skiva i nån riktigt rutten budgetspelare, men det verkar dumt att över huvud taget spela i en budgetspelare (speciellt idag när man kan hitta lite mer påkostade spelare i grovsoporna...).

[Kaha]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

[petersteindl]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

I min gamla D/A sker det analogt efter omvandling

Mvh
Peter

[MiaM]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

Då lär det ha varit en ännu större fördel.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

Det beror väl på vilken upplösning man har efter korrigering? Om man har fler bitars upplösning så kan givetvis detaljerna återges korrekt även efter att korrigering gjorts digitalt.

[Suomela]

Jag har inget att bidra till ämnet i teknisk mening men kan hänvisa till denna publikation av Roger Nichols för en historisk beskrivning av varför preemfas inte längre kom att användas.


/Suomela

[Svante]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

Njaeej, nä. I dagens omvandlare har man högre upplösning än 16 bitar och då kan man göra deemfasen i digitala domänen och behålla vinsterna (=högre SNR vid höga frekvenser). Att göra deemfasen i digitala domänen har dessutom fördelen att man inte behöver förlita sig på analoga komponenttoleranser.

[Kaha]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

Njaeej, nä. I dagens omvandlare har man högre upplösning än 16 bitar och då kan man göra deemfasen i digitala domänen och behålla vinsterna (=högre SNR vid höga frekvenser). Att göra deemfasen i digitala domänen har dessutom fördelen att man inte behöver förlita sig på analoga komponenttoleranser.

Ja, du har rätt. Omm preemfasen görs i den analoga domänen eller digitalt på en ström med högre upplösning och den digitala deemfasen görs på en ström med högre upplösningen, så får man en något högre upplösning i diskanten.
Frågan är å andra sidan varför man skulle vilja lägga en massa jobb på det. Det är ju bättre för ljudupplevelsen att sänka bruset där örat är som känsligast, genom fiffiga dither algoritmer.

Jag vill vidhålla att preemfas gjorde störst nytta när omvandlarna hade låg linearitet på svaga nivåer. Idag är det onödigt.

[Svante]

Den största fördelen med preemfas var ju att motverka den dåliga liearitet som fanns hos tidiga D/A omvandlare vid låga signal nivåer.

I en moderna D/A omvandlare är detta inget större problem.
Dessutom görs oftast (tror jag) idag deemfasen i den digaitala domänen och då försvinner vitsen med det helt.

Njaeej, nä. I dagens omvandlare har man högre upplösning än 16 bitar och då kan man göra deemfasen i digitala domänen och behålla vinsterna (=högre SNR vid höga frekvenser). Att göra deemfasen i digitala domänen har dessutom fördelen att man inte behöver förlita sig på analoga komponenttoleranser.

Ja, du har rätt. Omm preemfasen görs i den analoga domänen eller digitalt på en ström med högre upplösning och den digitala deemfasen görs på en ström med högre upplösningen, så får man en något högre upplösning i diskanten.
Frågan är å andra sidan varför man skulle vilja lägga en massa jobb på det. Det är ju bättre för ljudupplevelsen att sänka bruset där örat är som känsligast, genom fiffiga dither algoritmer.

Jag vill vidhålla att preemfas gjorde störst nytta när omvandlarna hade låg linearitet på svaga nivåer. Idag är det onödigt.

Saken är väl den att man kan ha både preemfas och fiffigt dither.

Jag skulle annars påstå att preemfas hade ännu större nytta på kassettband. Eller vinyl. Men hur det har varit historiskt ska väl inte påverka bedömningen av om en finess är bra nu eller inte.

[IngOehman]

Jag är helt för emphasis (pre/de) - men anser:

1. Att det är ett problem att det inte lades till CD-standarden som något
mandatory (tvingande). Att man kan välja att inte använda det ställer till
det.

2. Att den i avspelningsled skall läggas efter DACen i analogdelen.

3. Att den borde ha varit mycket kraftigare (mycket mer tiltad kurva*), och,

4. Att den borde ha utformats så att den gått att realisera exakt med mot-
stånd och kondensatorer i standardserierna (E12 för kondensatorer och
E24, E48 eller möjligen E96 för motstånden).


Vh, iö

- - - - -

*50us-knäet skulle jag kunna tänka mig att sänka så långt som till 100us
och behålla 15us. Kan även se en poäng med att ha två knän till, vid säg
3,3 ms och 6,8 ms, för att ge bättre headroom i det djupa basregistret.

[Morello]

Nu är det väl som så att ganska få DAC-ar har adekvata, analoga de-emfas-kretsar, utan man har implementerat de-emfasen i det digitala domänet.

Min EAD-DAC har analog de-emfas och det klickar till i ett relä när den ativeras!

[MiaM]

Jag skulle annars påstå att preemfas hade ännu större nytta på kassettband. Eller vinyl. Men hur det har varit historiskt ska väl inte påverka bedömningen av om en finess är bra nu eller inte.

... och på FM-modulerad radio, både vanlig "FM-radio" och även TV-ljudet!

3. Att den borde ha varit mycket kraftigare (mycket mer tiltad kurva*),

Den svåra frågan här är vilken typ av musik som emfasen ska passa. Exempelvis så var det väl inte förrän någon gång en bra bit in på 80-talet då "kromband" slutade vara tillverkade av klassisk kromdioxid som den bandtypen blev ett riktigt bra val för "popmusik". Att "kromband" tidigare inte var så bra för "popmusik" berodde inte alls på själva bandtypen utan på hur man valt att prioritera lågt brus före hög utstyrbarhet i diskanten.

"Metallbanden" fick samma emfas som kromband, varpå deras bättre dynamik istället ledde till klart starkare utstyrbarhet i diskanten.

Sen kom Dolby HX PRO (egentligen en B&O-uppfinning) och vände upp-och-ned på allt genom att möjliggöra mycket högre utstyrbarhet i diskanten på i princip alla band, varpå kompromissen för vald deemfas för de olika bandtyperna, speciellt "metallband", inte längre var optimal men å andra sidan inte heller hade gått att ändra med mindre än att banden inte blivit kompatibla mellan olika spelare.