Under Fs är det inte kul!

[jansch]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..

För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.


Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

[Perfector]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..
[ Bild ]
För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.
[ Bild ]

Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

Det är väl därför jag alltid förespråkat en reflexbelastning där elementet har sin lägsta frekvens = fs enligt fabrik.

[paa]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..
[ Bild ]
För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.
[ Bild ]

Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

Det är väl därför jag alltid förespråkat en reflexbelastning där elementet har sin lägsta frekvens = fs enligt fabrik.

Det är väl inte så du beskrivit det, utan nyligen skrev du att du brukar lägga basreflexavstämningen lite högre än elementets resonansfrekvens?

[Perfector]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..
[ Bild ]
För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.
[ Bild ]

Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

Det är väl därför jag alltid förespråkat en reflexbelastning där elementet har sin lägsta frekvens = fs enligt fabrik.

Det är väl inte så du beskrivit det, utan nyligen skrev du att du brukar lägga basreflexavstämningen lite högre än elementets resonansfrekvens?

Nä, man tar lägsta frekvens elementet kan återge enligt fabrik och lägger röret där
Då går ju elementet så djupt det ska och man undviker att få fladder i konen. (jamofladder, di kallart)

[AndreasArvidsson]

Resonansfrekvens i friluft och i låda är dock inte samma sak. Hade man stämt av relativt Fc så hade det vart mer vettigt, men fortfarande inte optimalt i alla lägen.

[jansch]

OM högtalaren suttit i en basreflexlåda (min mätningar är gjorda med högtalarelementet löst utan baffel) hade ju 25Hz distorsionen (alltså 2:a, 3:e, 4:e ton) hörts

[Tangband]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..
[ Bild ]
För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.
[ Bild ]

Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

Detdär var ju oerhört intressanta fakta
Det förklarar mina lyssningsintryck ( och andras ).

[Tangband]

Det innebär att man inte bara ska titta på dataprogram med kurvor som ser bra ut , utan att avstämningen bör ske ovanför resonansfrekvensen i fri luft för ett element. Det bör vara utgångspunkten innan dataprogram används.
Nu har du bara mätt på ett element så det kanske kanhända kan vara så att andra element inte beter sig lika uselt under fs.

[jonasp]

Det innebär att man inte bara ska titta på dataprogram med kurvor som ser bra ut , utan att avstämningen bör ske ovanför resonansfrekvensen i fri luft för ett element.
Nu har du bara mätt på ett element så det kanske kanhända att andra element inte beter sig lika uselt under fs.

Den slutsatsen kan man INTE dra av denna tråd!!!

[Tangband]

Det innebär att man inte bara ska titta på dataprogram med kurvor som ser bra ut , utan att avstämningen bör ske ovanför resonansfrekvensen i fri luft för ett element.
Nu har du bara mätt på ett element så det kanske kanhända att andra element inte beter sig lika uselt under fs.

Den slutsatsen kan man INTE dra av denna tråd!!!

Är det inte det Jansh just visat med sin mätning ? Att det inte är en självklarhet att stämma av under fs pga att elementet kan bete sig uselt ?

[Nattlorden]

Det intressantaste i mitt tycke är ifall någon kan berätta vilka elementfaktorer som är ansvariga för de olika tillknökningarna på kurvan. Det kan ju mycket möjligt vara något som skulle gå att omdesigna bort?

[Tangband]

Tänkte jag senare skulle göra lite mätningar där jag behövde mäta både vibrationer och ljudtryck. (Väntar på en Twinax adapter från USA som jag behöver då)
Gjorde dock nu några förberedande mätningar…..
[ Bild ]
För att kontrollera distorsion samt ljudtryck i relation till g -kraft på en specifik högtalare gjorde jag några enklare tester och insåg då hur usel en helt normal bashögtalare är under Fs!
Att en högtalare skall arbeta inom det massakontrollerade området är ju solklart men hur illa det ser ut under resonansfrekvensen hade jag glömt!

Hur som helst ser resultatet ut såhär på en Sonab 6,5 tummare på 5,3ohm.
Den ”vackra kurvan” är ca 50 Hz och den ”fula” ca 25 Hz.
Viktigt! 6mm P-P i båda fallen. Y-axeln på oscilloskopet visar inte kalibrerat värde. Signalen över talspolen är "ren" (under 0,1%THD) i båda fallen.
[ Bild ]

Får likadana kurvor oavsett om jag mäter med accelerometer eller mikrofon. Det var ju i sig målet med mätningen dvs visa att distorsionen från accelerometern är försumbar under givna förutsättningar. Tar jag bort accelerometern förändras inte resultatet synbart, accelerometern väger 2,4gram vilket dock givetvis sänker Fs

Det är väl därför jag alltid förespråkat en reflexbelastning där elementet har sin lägsta frekvens = fs enligt fabrik.

Det är väl inte så du beskrivit det, utan nyligen skrev du att du brukar lägga basreflexavstämningen lite högre än elementets resonansfrekvens?

Högre eller vid fs, absolut inte under har han skrivit.

[jonasp]

Det innebär att man inte bara ska titta på dataprogram med kurvor som ser bra ut , utan att avstämningen bör ske ovanför resonansfrekvensen i fri luft för ett element.
Nu har du bara mätt på ett element så det kanske kanhända att andra element inte beter sig lika uselt under fs.

Den slutsatsen kan man INTE dra av denna tråd!!!

Är det inte det Jansh just visat med sin mätning ? Att det inte är en självklarhet att stämma av under fs pga att elementet kan bete sig uselt ?

Nej, inte det heller, men nu skrev du något annat än du gjorde innan!

Elementet kommer att bete sig annorlunda i låda, sluten ellet basreflex. Beteendet är inte per automatik universellt för alla element (men disten ökar under fs i fri montering). Sedan är vad du ser på ett oscilloskop och vad du hör inte samma sak. Det där elementet är akustiskt kortslutet och kommer inte låta så mycket. Slutligen bör man beakta vilka olinjäriteter som uppstår och deras källa.

[i]

Lite OT: Är inte sådana här resonemang argument för att hp-filtrera musiksignalen anpassat till basförmågans nedre gräns, typ lika med fs?

[Tangband]

OM högtalaren suttit i en basreflexlåda (min mätningar är gjorda med högtalarelementet löst utan baffel) hade ju 25Hz distorsionen (alltså 2:a, 3:e, 4:e ton) hörts

Innebär det att elementet inte kan återge något under fs med låg distorsion ? Även i en basreflexlåda ?

[Svante]

Det intressantaste i mitt tycke är ifall någon kan berätta vilka elementfaktorer som är ansvariga för de olika tillknökningarna på kurvan. Det kan ju mycket möjligt vara något som skulle gå att omdesigna bort?

Min gissning är att det är fjädringen som beter sig illa. Det skulle kunna vara motorn som är olinjär, men eftersom konamplituden är densamma i de två fallen förefaller det inte troligt. Den drivande kraften måste ju vara typ 4 ggr så stor i 50Hz-fallet och här kommer en majoritet av motkraften från massan, därav det linjärare beteendet.

Gissar jag. Det finns dock andra tänkbara förklaringar.

Annars är detta ett utmärkt argument för att stämma av lågt, så att konamplituden minskar vid låga frekvenser. Stämmer man av högt så kommer beteendet vid låga frekvenser (under fh) att se än värre ut. Det finns förstås en massa annat som avgör var man ska stämma av också.

[Tangband]

Det intressantaste i mitt tycke är ifall någon kan berätta vilka elementfaktorer som är ansvariga för de olika tillknökningarna på kurvan. Det kan ju mycket möjligt vara något som skulle gå att omdesigna bort?

Min gissning är att det är fjädringen som beter sig illa. Det skulle kunna vara motorn som är olinjär, men eftersom konamplituden är densamma i de två fallen förefaller det inte troligt. Den drivande kraften måste ju vara typ 4 ggr så stor i 50Hz-fallet och här kommer en majoritet av motkraften från massan, därav det linjärare beteendet.

Gissar jag. Det finns dock andra tänkbara förklaringar.

Annars är detta ett utmärkt argument för att stämma av lågt, så att konamplituden minskar vid låga frekvenser. Stämmer man av högt så kommer beteendet vid låga frekvenser (under fh) att se än värre ut. Det finns förstås en massa annat som avgör var man ska stämma av också.

Skulle det inte också kunna vara ett argument att stämma av högt istället ? Beroende på elementet ? Eftersom det som sker under fs på det av Jansh testade elementet inte bidrar med något bra och inte bör återges ? Och ett argument för högpassfilter direkt under fs ?

[Tangband]

Lite OT: Är inte sådana här resonemang argument för att hp-filtrera musiksignalen anpassat till basförmågans nedre gräns, typ lika med fs?

Jo, många konstruktörer gör precis så i aktiva slavbas och basreflex konstruktioner. Inte så vanligt i slutna lådor dock.
Det Jansh visat med fs-mätningarna är bara ett element. Kanske är andra element mer lämpade att återge frekvenser under elementets resonansfrekvens ?
Men man bör kanske vara lite försiktig och prova många olika alternativ vid avstämningen av högtalaren. Beter sig elementet illa vid låg avstämning så blir det kanske bättre med en högre avstämning ? Det lär isådanafall höras med musik.
Dataprogram kan aldrig visa hur elementet beter sig under fs, det är säkert olika från fall till fall.

[jonasp]

Lite OT: Är inte sådana här resonemang argument för att hp-filtrera musiksignalen anpassat till basförmågans nedre gräns, typ lika med fs?

Nej. Beror ju på om det är dipol, sluten låda eller basreflex.

[jonasp]

Kanske ska tillägga att jag gillar Janschs mätning!

[RogerGustavsson]

Men man bör kanske vara lite försiktig och prova många olika alternativ vid avstämningen av högtalaren. Beter sig elementet illa vid låg avstämning så blir det kanske bättre med en högre avstämning ? Det lär isådanafall höras med musik.

Tycker det är lite felaktigt att stirra på Fs för elementet utan låda. Nu är ju inte de höga avstämningar du visat höga, de tycks ligg under Fs i låda, underavstämt med andra ord. Att man väljer högre avstämningar vid kommersiella basreflexkonstruktioner kan vara ett medvetet val för att inte få för stora lådor, sällan populära ur möbleringssynpunkt. Att skicka in signal under avstämningen blir ju inte bra och då blir det till att skära lågbasen för att minska okontrollerat konfladder.

[jansch]

JonasP - tack för att du gilla min mätning!

Tog fram en till Sonab 6,5tum 5,3 ohm (SC165-II som den egentligen heter) och mätte på den också. Likadana förutsättningar, fast det blev drygt 23Hz istället.



Faen också att bilderna inte blir vridna rätt i Pixeltopic!!! Högtalaren ligger med membranet uppåt.

Det är också lite "trixit" med microkoaxkabeln från accelerometern. Måste ligga i rätt böj för att inte störa mätningen, visserligen marginellt men ändå.



Möjligen lite högre P -P, jag mäter med skjutmått! (vilket går hyfsat om vinkeln på belysningen är rätt)

[Tangband]

JonasP - tack för att du gilla min mätning!

Tog fram en till Sonab 6,5tum 5,3 ohm (SC165-II som den egentligen heter) och mätte på den också. Likadana förutsättningar, fast det blev drygt 23Hz istället.

[ Bild ]

Faen också att bilderna inte blir vridna rätt i Pixeltopic!!! Högtalaren ligger med membranet uppåt.

Det är också lite "trixit" med microkoaxkabeln från accelerometern. Måste ligga i rätt böj för att inte störa mätningen, visserligen marginellt men ändå.

[ Bild ]

Möjligen lite högre P -P, jag mäter med skjutmått! (vilket går hyfsat om vinkeln på belysningen är rätt)

Det där ser ju lika illa ut ....
Ok, två element som presterar uselt under fs, kan man nu se ett samband ?

[paa]

Om man testar dom i fri luft, ser det lika illa ut, eller är det basreflex porten som skapar problemet? Det kan vara det där beteendet som Seas Dynamic Damping försökte råda bot på.
Kanske även Scan-Speak Symmetric Drive klarar biffen snyggare?

[jansch]

Nytt försök! mitt inlägg bara försvann!

Alltså jag kan inte komma på att jag gör något generalfel. Både mikrofon och accelerometer visar likvärdigt resultat. Spänningen över högtalaranslutningarna visar mindre än 0,1%TDH.

Visserligen är det lite kritiskt att mäta så nära med mikrofon då vågfronten inte är plan, men vid så låga frekvenser..?

[jansch]

Nytt försök! mitt inlägg bara försvann!

Alltså jag kan inte komma på att jag gör något generalfel. Både mikrofon och accelerometer visar likvärdigt resultat. Spänningen över högtalaranslutningarna visar mindre än 0,1%TDH.

Visserligen är det lite kritiskt att mäta så nära med mikrofon då vågfronten inte är plan, men vid så låga frekvenser..?

[jansch]

Jag kan tyvärr inte testa någon basreflex variant.

Nuförtiden har jag bara Sonab OA6 typ1, Sonab OA6 typ2 samt Beolab 5:or. (och en hornladdad basgitarr låda)
OA6 och Oa6 II har visserligen basreflex men slutsteg med positiv strömåterkoppling så att "resonansfrekvensen" ligger på väldigt få Hz.

[nuffe]

Eftersom kurvorna ser snarlika ut på 2 olika element, är det nåt annat som mäts?
Eller är mät förfarandet felaktigt?
Eller borde kurvorna se ganska lika ut?

Bara funderar.

Henrik

[jansch]

Henrik - Jag funderar ju också om något kan vara fel.

Mikrofonen INKLUSIVE mikrofonförstärkare har under 0,01% THD vid frekvenser ner till 3-4 Hz och vid så låga ljudtryck, samtidigt som INSIGNALEN till högtalaren ligger under0,1%TDH (uppmätt). Oscilloskopet visar ju också snygg signal när jag mäter över högtalaranslutningarna.
Accelerometern (beroende på vilken) ligger alltid under 0,5% THD och framförallt när man ligger långt från övre gränsfrekvens, d v s under 10-20kHz

[i]

Lite OT: Är inte sådana här resonemang argument för att hp-filtrera musiksignalen anpassat till basförmågans nedre gräns, typ lika med fs?

Nej. Beror ju på om det är dipol, sluten låda eller basreflex.

Säger du att i vissa fall så är inte signalen distorderad i låga frekvenser eller säger du att fs inte är det som ska utgöra gräns i hp-filter? Om det senare så var inte min avsikt att just fs skulle utgöra den allenarådande gränsen, det var bara ett exempel.

Min tanke var mera att det kanske är så att ju lägre frekvensen är desto mer distorsion och andra problem uppträder i de flesta anläggningar. (Pga begränsningar i främst högtalares förmåga att hantera låga frekvenser.)

[Svante]

Det intressantaste i mitt tycke är ifall någon kan berätta vilka elementfaktorer som är ansvariga för de olika tillknökningarna på kurvan. Det kan ju mycket möjligt vara något som skulle gå att omdesigna bort?

Min gissning är att det är fjädringen som beter sig illa. Det skulle kunna vara motorn som är olinjär, men eftersom konamplituden är densamma i de två fallen förefaller det inte troligt. Den drivande kraften måste ju vara typ 4 ggr så stor i 50Hz-fallet och här kommer en majoritet av motkraften från massan, därav det linjärare beteendet.

Gissar jag. Det finns dock andra tänkbara förklaringar.

Annars är detta ett utmärkt argument för att stämma av lågt, så att konamplituden minskar vid låga frekvenser. Stämmer man av högt så kommer beteendet vid låga frekvenser (under fh) att se än värre ut. Det finns förstås en massa annat som avgör var man ska stämma av också.

Skulle det inte också kunna vara ett argument att stämma av högt istället ? Beroende på elementet ? Eftersom det som sker under fs på det av Jansh testade elementet inte bidrar med något bra och inte bör återges ? Och ett argument för högpassfilter direkt under fs ?

Alltså, en basreflexport får till följd att konamplituden sjunker intill portresonansen, uppenbart har elementet problem vid låga frekvenser och att lägga portresonansen där borde kunna få det att bete sig bättre. Porten fungerar inte som ett högpassfilter som man kanske kan tro, utan anledningen till att en basreflexhögtalare har brantare avrullning än en sluten låda är att det blir akustisk kortslutning under fh. Konen rör sig alltså mer under fs om man lägger fh över fs än om man lägger fh under fs. En högtalare med fh>fs kommer alltså troligare att råka ut för akustisk kortslutning, eftersom basfrekvenserna finns dä i musiken oavsett var man lägger fh. fh bör ligga vid eller under de lägsta frekvenser man vill spela.

Man kan lägga till ett elektriskt högpassfilter också och det göra ibland, men då går man helt miste om de låga frekvenserna. Det är lite tråkigt.

[Svante]

Jansch skrev:



Jag ser att du har fäst accelerometern på dammskyddet. Det brukar vara en dålig idé, dammskydd kan vara mjuka och olinjära om man belastar den med en massa. Nu borde det kanske inte spela så stor roll vid så här låga frekvenser, men du kan ju prova att flytta den. Det vore intressant att prova med lägre amplitud också. Om de är svårt att mäta mindra amplituder borde det funka ganska bra att bara dra ner spänningen till hälften, det borde ge halva amplituden.

[Svante]

Det här är en sån sak som man skulle kunna filma med 25 Hz framerate, en himla massa ljus så att exponeringstiden blir kort och så mata högtalaren med 26 Hz. Då kanske man kan se hur konen rör sig?

[Tangband]

Min gissning är att det är fjädringen som beter sig illa. Det skulle kunna vara motorn som är olinjär, men eftersom konamplituden är densamma i de två fallen förefaller det inte troligt. Den drivande kraften måste ju vara typ 4 ggr så stor i 50Hz-fallet och här kommer en majoritet av motkraften från massan, därav det linjärare beteendet.

Gissar jag. Det finns dock andra tänkbara förklaringar.

Annars är detta ett utmärkt argument för att stämma av lågt, så att konamplituden minskar vid låga frekvenser. Stämmer man av högt så kommer beteendet vid låga frekvenser (under fh) att se än värre ut. Det finns förstås en massa annat som avgör var man ska stämma av också.

Skulle det inte också kunna vara ett argument att stämma av högt istället ? Beroende på elementet ? Eftersom det som sker under fs på det av Jansh testade elementet inte bidrar med något bra och inte bör återges ? Och ett argument för högpassfilter direkt under fs ?

Alltså, en basreflexport får till följd att konamplituden sjunker intill portresonansen, uppenbart har elementet problem vid låga frekvenser och att lägga portresonansen där borde kunna få det att bete sig bättre. Porten fungerar inte som ett högpassfilter som man kanske kan tro, utan anledningen till att en basreflexhögtalare har brantare avrullning än en sluten låda är att det blir akustisk kortslutning under fh. Konen rör sig alltså mer under fs om man lägger fh över fs än om man lägger fh under fs. En högtalare med fh>fs kommer alltså troligare att råka ut för akustisk kortslutning, eftersom basfrekvenserna finns dä i musiken oavsett var man lägger fh. fh bör ligga vid eller under de lägsta frekvenser man vill spela.

Man kan lägga till ett elektriskt högpassfilter också och det göra ibland, men då går man helt miste om de låga frekvenserna. Det är lite tråkigt.

Tack för svar.
Jag har även en fundering angående q värde på olika rörs tjocklek under DIY- här: viewtopic.php?f=3&t=67245

[Tangband]

Svante, det vore intressant med en förklaring om huruvida outputen från basrör blir olika frekvensbreda i sitt bidrag , beroende på tjockleken på röret ( med samma avstämningsfrekvens )

[ante_77]

Svante, det vore intressant med en förklaring om huruvida outputen från basrör blir olika frekvensbreda i sitt bidrag , beroende på tjockleken på röret ( med samma avstämningsfrekvens )

Hmm, jag är inte Svante och jag kan inget om....något.

Men själva tjockleken är väl ointressant om det inte är rörets egen resonansfrekvens som faktiskt gör avstämningen.
Då har ju materialval ett ännu större bidrag. Port i trä eller port i plast...eller dasspapper har något annorlunda nuffror för harmonisk svängning.

Ett väldigt tjockt rör drar dock ner lådvolymen ganska rejält

[jansch]

ante_77 - det är inte rörets resonansfrekvens.

Luften i röret är en tyngd och högtalarlådans luft fungerar som en fjäder.
Samma princip som att hänga upp en tyngd i ett gummiband och "jojja" med den. Din hand är då högtalarelemetets sätt att påverka.
Vid rätt hastighet kommer tyngden att röra sig mycket och handen väldigt lite men i MOTSATT riktning = resonans.
Vid snabba handrörelser påverkas inte tyngden alls och vid långsamma handrörelser fölljer tyngen snällt med - precis som luften i röret= basreflexporten.

[ante_77]

ante_77 - det är inte rörets resonansfrekvens.

Luften i röret är en tyngd och högtalarlådans luft fungerar som en fjäder.
Samma princip som att hänga upp en tyngd i ett gummiband och "jojja" med den. Din hand är då högtalarelemetets sätt att påverka.
Vid rätt hastighet kommer tyngden att röra sig mycket och handen väldigt lite men i MOTSATT riktning = resonans.
Vid snabba handrörelser påverkas inte tyngden alls och vid långsamma handrörelser fölljer tyngen snällt med - precis som luften i röret= basreflexporten.

Ja, precis min uppfattning.
Så därför undrar jag varför Tangband menar att tjockleken på röret har betydelse.

Om avstämningen är 30Hz och vi monterar ett tjockare rör, så är det väl fortfarande 30Hz, fast nu har lådvolymen helt plötsligt blivit mindre

[jansch]

Svante skrev:

Jag ser att du har fäst accelerometern på dammskyddet. Det brukar vara en dålig idé, dammskydd kan vara mjuka och olinjära om man belastar den med en massa. Nu borde det kanske inte spela så stor roll vid så här låga frekvenser, men du kan ju prova att flytta den. Det vore intressant att prova med lägre amplitud också. Om de är svårt att mäta mindra amplituder borde det funka ganska bra att bara dra ner spänningen till hälften, det borde ge halva amplituden.

Ja, i vanliga fall men Sonab dammskydden är väldigt hårda

Bilden visar vår hushållsvåg och en lös Sonab dammkåpa som belastas med baksidan på en blyertspenna. 340gram statiskt, vid 450-500gram känner man hur den börjar "mjukna". Det motsvarar ju väldigt många g om accelerometern väger 2,4gram (B&K4393) eller som nedan 0,65-0,75gram (B&K4374).

Gjorde nu nya mätningar med mindre accelerometer för att se om dess vikt påverkade nämnvärt.
Gjorde 3 mätningar vid 25Hz. En mätning vid ca 1,5mm P-P, en vid ca 4mm och en vid ca 6mm (en bit över 6 mm märker man "kompression")
Angiven skala på dessa 3 mätningar stämmer inbördes, notera att oscilloskopet slår om känslighet mellan mätningar.

Bilden visar den mindre accelerometern. Jag limmar accelerometern med cyanolitlim mot konen, "klassiskt" vax funkade inte bra.


Tycker det verkar som om accelerometern visar konrörelsen med vettig noggrannhet. Mätte även upp med annan (mindre) mic och fick likvärdigt resultat.

[Tangband]

ante_77 - det är inte rörets resonansfrekvens.

Luften i röret är en tyngd och högtalarlådans luft fungerar som en fjäder.
Samma princip som att hänga upp en tyngd i ett gummiband och "jojja" med den. Din hand är då högtalarelemetets sätt att påverka.
Vid rätt hastighet kommer tyngden att röra sig mycket och handen väldigt lite men i MOTSATT riktning = resonans.
Vid snabba handrörelser påverkas inte tyngden alls och vid långsamma handrörelser fölljer tyngen snällt med - precis som luften i röret= basreflexporten.

Ja, precis min uppfattning.
Så därför undrar jag varför Tangband menar att tjockleken på röret har betydelse.

Om avstämningen är 30Hz och vi monterar ett tjockare rör, så är det väl fortfarande 30Hz, fast nu har lådvolymen helt plötsligt blivit mindre

Det är klart att avstämningens medelfrekvens blir samma, men titta här, en högtalare med slavbas- outputen från slaven blir väldigt bredbandig även om det förstås finns en bestämd frekvens där resonansen är. Den röda kurvan är slaven.
En basreflexrör som är mindre i diameter har mycket smalare bidrag i frekvens. Vad beror det på ?
https://www.stereophile.com/content/gol ... oudspeaker

[Tangband]

Här B/W 805 Diamond som har ett rör istället för slav.
Kan ni se skillnaden ? Rörets bidrag är den röda kurvan- den ger ett smalbandigt bidrag jämfört med slaven.
Man borde väl kunna höra skillnad på de olika principernas q-värde i avstämningen ?

[AndersD]

Det är klart att avstämningens medelfrekvens blir samma, men titta här, en högtalare med slavbas- outputen från slaven blir väldigt bredbandig även om det förstås finns en bestämd frekvens där resonansen är. Den röda kurvan är slaven.
En basreflexrör som är mindre i diameter har mycket smalare bidrag i frekvens. Vad beror det på ?
https://www.stereophile.com/content/gol ... oudspeaker

Angående den bredbandiga slaven.
Amatörspekulation:
Hård upphängning i kombination med vek kon.

Amatörintuition:
Känns inte som ett sunt beteende!

[jansch]

Ibland är det bara mättekniska skillnader.

Att mäta bidraget från en basreflexport eller slavbas måste rimligtvis göras med mikrofon. Att inte få med ljudtryck från högtalaren är svårt och försöker man avskärma på något sätt kommer mätningen bli fel då port och högtalarelement påverkar varann.
Vid resonans är ju mätvärdet korrekt då högtalaren rör sig försumbart men ovanför blir det svårare att bara mäta porten. Något som "stör mej" är ju att man inte har koll på fasen mellan port och högtalare - det är väldigt svårt att tolka rätt.
Vid slavbas kan man ju i sig mäta med accelerometer (som jag har gjort i denna tråd) men det ger inte korrekt bild enligt min mening (för denna typ av mätning).

[Tangband]

Ibland är det bara mättekniska skillnader.

Att mäta bidraget från en basreflexport eller slavbas måste rimligtvis göras med mikrofon. Att inte få med ljudtryck från högtalaren är svårt och försöker man avskärma på något sätt kommer mätningen bli fel då port och högtalarelement påverkar varann.
Vid resonans är ju mätvärdet korrekt då högtalaren rör sig försumbart men ovanför blir det svårare att bara mäta porten. Något som "stör mej" är ju att man inte har koll på fasen mellan port och högtalare - det är väldigt svårt att tolka rätt.
Vid slavbas kan man ju i sig mäta med accelerometer (som jag har gjort i denna tråd) men det ger inte korrekt bild enligt min mening (för denna typ av mätning).

Tack för att försöka förklara svårigheten med mätningarna, kan man då säga att ett smalt eller tjockt rör låter precis likadant ( avstämnda vid samma frekvens ) och det man behöver oroa sig för är blåsljud från det smala röret ?
Vad är din egen erfarenhet ?

[Perfector]

Ibland är det bara mättekniska skillnader.

Att mäta bidraget från en basreflexport eller slavbas måste rimligtvis göras med mikrofon. Att inte få med ljudtryck från högtalaren är svårt och försöker man avskärma på något sätt kommer mätningen bli fel då port och högtalarelement påverkar varann.
Vid resonans är ju mätvärdet korrekt då högtalaren rör sig försumbart men ovanför blir det svårare att bara mäta porten. Något som "stör mej" är ju att man inte har koll på fasen mellan port och högtalare - det är väldigt svårt att tolka rätt.
Vid slavbas kan man ju i sig mäta med accelerometer (som jag har gjort i denna tråd) men det ger inte korrekt bild enligt min mening (för denna typ av mätning).

Tack för att försöka förklara svårigheten med mätningarna, kan man då säga att ett smalt eller tjockt rör låter precis likadant ( avstämnda vid samma frekvens ) och det man behöver oroa sig för är blåsljud från det smala röret ?
Vad är din egen erfarenhet ?

Om jag får ha en åsikt här så är det att ja, smalare rör ger mer blåsljud då samma mängd luft flyttas av konen oavsett rörets diameter och då blir flödet större i ett smalare rör vilket ofta ger upphov till den sk. cykelpumpseffekten.
Dvs att det låter illa ur röret vid stora konamplituder.
Genom att först kontrollera vid vilken diameter luften passerar utan att ge blåsljud kan man bestämma för alla element vilket storlek på hålet som behövs.

[ante_77]

Ibland är det bara mättekniska skillnader.

Att mäta bidraget från en basreflexport eller slavbas måste rimligtvis göras med mikrofon. Att inte få med ljudtryck från högtalaren är svårt och försöker man avskärma på något sätt kommer mätningen bli fel då port och högtalarelement påverkar varann.
Vid resonans är ju mätvärdet korrekt då högtalaren rör sig försumbart men ovanför blir det svårare att bara mäta porten. Något som "stör mej" är ju att man inte har koll på fasen mellan port och högtalare - det är väldigt svårt att tolka rätt.
Vid slavbas kan man ju i sig mäta med accelerometer (som jag har gjort i denna tråd) men det ger inte korrekt bild enligt min mening (för denna typ av mätning).

Tack för att försöka förklara svårigheten med mätningarna, kan man då säga att ett smalt eller tjockt rör låter precis likadant ( avstämnda vid samma frekvens ) och det man behöver oroa sig för är blåsljud från det smala röret ?
Vad är din egen erfarenhet ?

Tjocka och smala rör?
Hade varit mer passande om du benämnde dessa rör som med stor och liten diameter.

[Perfector]

Ibland är det bara mättekniska skillnader.

Att mäta bidraget från en basreflexport eller slavbas måste rimligtvis göras med mikrofon. Att inte få med ljudtryck från högtalaren är svårt och försöker man avskärma på något sätt kommer mätningen bli fel då port och högtalarelement påverkar varann.
Vid resonans är ju mätvärdet korrekt då högtalaren rör sig försumbart men ovanför blir det svårare att bara mäta porten. Något som "stör mej" är ju att man inte har koll på fasen mellan port och högtalare - det är väldigt svårt att tolka rätt.
Vid slavbas kan man ju i sig mäta med accelerometer (som jag har gjort i denna tråd) men det ger inte korrekt bild enligt min mening (för denna typ av mätning).

Tack för att försöka förklara svårigheten med mätningarna, kan man då säga att ett smalt eller tjockt rör låter precis likadant ( avstämnda vid samma frekvens ) och det man behöver oroa sig för är blåsljud från det smala röret ?
Vad är din egen erfarenhet ?

Tjocka och smala rör?
Hade varit mer passande om du benämnde dessa rör som med stor och liten diameter.

Eller så kan du försöka förstå vad han menar.

[ante_77]

Tack för att försöka förklara svårigheten med mätningarna, kan man då säga att ett smalt eller tjockt rör låter precis likadant ( avstämnda vid samma frekvens ) och det man behöver oroa sig för är blåsljud från det smala röret ?
Vad är din egen erfarenhet ?

Tjocka och smala rör?
Hade varit mer passande om du benämnde dessa rör som med stor och liten diameter.

Eller så kan du försöka förstå vad han menar.

Bevisligen så förstår jag honom, då jag menar att han bör använda sig av diameter, möjligen att ett stort och litet rör går lika bra att använda.
Hans första försök var så pass luddigt så att jag inte förstod.

Här har jag ritat 2st rör. Bägge med en inner diameter på...låt oss säga 100mm.
Det ena är tjockt och det andra är tunt. Eller som man kan uttrycka sig, båda är lika tjocka

Rör.jpeg (122.57 KiB) Visad 6984 gånger

[paa]

Är det inte lite tokigt att denna tråd pga några missförstånd i början, kommit att till stor del handla om basreflexsystemets egenskaper, när det var uppmätning av baselements linjäritet i fri luft som var ämnet?

[Svante]

Svante, det vore intressant med en förklaring om huruvida outputen från basrör blir olika frekvensbreda i sitt bidrag , beroende på tjockleken på röret ( med samma avstämningsfrekvens )

Med tjockleken, menar du diametern?

Ett trängre rör ger mer resistiva förluster och en lägre nivå vid avstämningen - och därmed en bredare topp. Det ger också en mindre djup dipp vid avsämningen. Här illustrerat i Basta genom att minska Qp.

[gopnik]

Det är klart att avstämningens medelfrekvens blir samma, men titta här, en högtalare med slavbas- outputen från slaven blir väldigt bredbandig ...

I det här fallet främst för att lådan är för liten. Elementet passar helt enkelt inte i lådan, och tvärt om.

[Tangband]

OM högtalaren suttit i en basreflexlåda (min mätningar är gjorda med högtalarelementet löst utan baffel) hade ju 25Hz distorsionen (alltså 2:a, 3:e, 4:e ton) hörts

Hmm... läste någonstans att mitt w8q 1071 element har lite problem med att upphängningen beter sig sämre än optimalt vid stora konutslag . Undrar hur det elementet beter sig under fs ? Kanske därför jag tyckte det lät bäst med en högre avstämning i mitt bygge ? Men kan man säga generellt att element i fri luft beter sig illa under fs ?

[Tangband]

Det är klart att avstämningens medelfrekvens blir samma, men titta här, en högtalare med slavbas- outputen från slaven blir väldigt bredbandig ...

I det här fallet främst för att lådan är för liten. Elementet passar helt enkelt inte i lådan, och tvärt om.

Ok , då släpper jag det där påståendet från en konstruktör att rörets diameter kan påverka tightheten i basen , som jag fick höra av en konstruktör på -90 talet. Det var helt enkelt fel.

[RogerGustavsson]

Hmm... läste någonstans att mitt w8q 1071 element har lite problem med att upphängningen beter sig sämre än optimalt vid stora konutslag . Undrar hur det elementet beter sig under fs ? Kanske därför jag tyckte det lät bäst med en högre avstämning ? Men kan man säga generellt att element i fri luft beter sig illa under fs ?

Men en lägre avstämning kan likaväl minska konutslagen? Om man skickar in hög nivå under avstämningen blir det okontrollerade konrörelser.

[ante_77]

OM högtalaren suttit i en basreflexlåda (min mätningar är gjorda med högtalarelementet löst utan baffel) hade ju 25Hz distorsionen (alltså 2:a, 3:e, 4:e ton) hörts

Hmm... läste någonstans att mitt w8q 1071 element har lite problem med att upphängningen beter sig sämre än optimalt vid stora konutslag . Undrar hur det elementet beter sig under fs ? Kanske därför jag tyckte det lät bäst med en högre avstämning i mitt bygge ? Men kan man säga generellt att element i fri luft beter sig illa under fs ?

Ingen aning om att man kan säga att element i friluft beter sig illa.
Det man generellt kan säga är att en bas som monteras i en låda inte spelar i friluft och därmed ändras beteendet hos elementet.

Det gäller att anpassa antingen element efter låda, eller låda efter element.
Sedan får man eventuellt anpassa rör efter låda och element, eller element efter rör och låda, eller kanske element och låda beroende på vilket rör man önskar använda sig av.

[paa]

När AR skapade sina klassiska högtalare kallade Acoustic Suspension, så gav dom elementen väldigt mjuk upphängning för att luften i den slutna lådan skulle dominera fjädringen och på så sätt minska den mekaniska olinjäriteten. När det gäller den elektromagnetiska olinjäriteten så hjälper ju inte detta.

[Perfector]

Med risk att skapa en diskussion, element är normalt angivna en viss lådvolym av tillverkaren, utom vid bilbasar som genom högt totalQ kan arbeta i fri luft.
Element med Qunder 0.6 blir inte bra utan sin låda då belastningen från lådans luftfjäder är medräknad i elementets beteende.
När jag byggde billjud så använde jag ofta element med Q på 0.7 eller högre vilket gjorde att man placerade elementet i genomlastningsluckan i en bil och använde hela bagagerummet som låda.
Många fabrikanter, bla. Peerless gjorde ofta flera versioner av sina element för den saken.
Peerless hade 70 och 120 mm magnetsystem på samma elementkorg och kon för att användas i olika konstruktioner med optimalt resultat.
Ovala element har ju flera olika avstånd till korgkanten och kan därför blir olinjära i konutslaget vid låga frekvenser och hög effekt.

[Johan_Lindroos]

Med risk att skapa en diskussion, element är normalt angivna en viss lådvolym av tillverkaren, utom vid bilbasar som genom högt totalQ kan arbeta i fri luft.

Ja, att du alltid ska lyckas skapa diskussion och debatt! Jag tror det kan har att göra med att du ofta är otydlig med vad du menar. Som här till exempel, vad menar du med "element är normalt angivna en viss lådvolym av tillverkaren". Jag håller inte med, eftersom ett högtalarelements fjädring (mekaniska fjäderkonstant) normalt brukar anges i storheten Vas med enheten liter. Det är inte samma sak som "angivna en viss lådvolym av tillverkaren". Eller är det en tillverkares applikationsexempel du menar? Då är det mer ett exempel på hur man kan göra, och har inte så mycket med själva "angivelsen" att göra.

Element med Qunder 0.6 blir inte bra utan sin låda då belastningen från lådans luftfjäder är medräknad i elementets beteende.
När jag byggde billjud så använde jag ofta element med Q på 0.7 eller högre vilket gjorde att man placerade elementet i genomlastningsluckan i en bil och använde hela bagagerummet som låda.
Många fabrikanter, bla. Peerless gjorde ofta flera versioner av sina element för den saken.
Peerless hade 70 och 120 mm magnetsystem på samma elementkorg och kon för att användas i olika konstruktioner med optimalt resultat.

Här har jag inte så många synpunkter. Jag kan t.o.m. hålla med dig för en gångs skull! Däremot kan jag tipsa dig om att i Sverige används komma för att ange decimaler och inte punkt. (t.ex. Q = 0,7). Kanske så att jag inte precis gillar element med Qts högre än 0,7 då. Men det är ju en smaksak, så du gör ju såklart som du önskar.

Ovala element har ju flera olika avstånd till korgkanten och kan därför blir olinjära i konutslaget vid låga frekvenser och hög effekt.

"...Har ju..." Har de alltid det? Varifrån har du fått denna uppfattning? Kan du visa bildexempel? Visst har många element olinjär upphängning, men det beror inte speciellt mycket på att upphängningen har olika bredd. Exempel på ovalt element:
http://www.tb-speaker.com/products/w46-1316n
Var tycker du att upphängningen har olika bredd?

Annat exempel, KEF B 139:

Eller menar du "äkta" ovala element? (Vem 17 använder såna nuförtiden, riktigt stenålders! Förutom i bil då kanske...)

Inte så stor skillnad tycker jag i bredd hos upphängningen.

Nä, snarare är det linjäriteten som får problem på grund av andra saker än bredden på upphängningen, t.ex. att själva upphängningens form har dålig geometri.

Sedan är element mer och mer masskontrollerade i sin rörelse över elementets resonansfrekvens, så det är egentligen bara nära resonansfrekvensen som fjädringens linjäritet har stor betydelse.

[Perfector]

Med risk att skapa en diskussion, element är normalt angivna en viss lådvolym av tillverkaren, utom vid bilbasar som genom högt totalQ kan arbeta i fri luft.

Ja, att du alltid ska lyckas skapa diskussion och debatt! Jag tror det kan har att göra med att du ofta är otydlig med vad du menar. Som här till exempel, vad menar du med "element är normalt angivna en viss lådvolym av tillverkaren". Jag håller inte med, eftersom ett högtalarelements fjädring (mekaniska fjäderkonstant) normalt brukar anges i storheten Vas med enheten liter. Det är inte samma sak som "angivna en viss lådvolym av tillverkaren". Eller är det en tillverkares applikationsexempel du menar? Då är det mer ett exempel på hur man kan göra, och har inte så mycket med själva "angivelsen" att göra.

Element med Qunder 0.6 blir inte bra utan sin låda då belastningen från lådans luftfjäder är medräknad i elementets beteende.
När jag byggde billjud så använde jag ofta element med Q på 0.7 eller högre vilket gjorde att man placerade elementet i genomlastningsluckan i en bil och använde hela bagagerummet som låda.
Många fabrikanter, bla. Peerless gjorde ofta flera versioner av sina element för den saken.
Peerless hade 70 och 120 mm magnetsystem på samma elementkorg och kon för att användas i olika konstruktioner med optimalt resultat.

Här har jag inte så många synpunkter. Jag kan t.o.m. hålla med dig för en gångs skull! Däremot kan jag tipsa dig om att i Sverige används komma för att ange decimaler och inte punkt. (t.ex. Q = 0,7). Kanske så att jag inte precis gillar element med Qts högre än 0,7 då. Men det är ju en smaksak, så du gör ju såklart som du önskar.

Ovala element har ju flera olika avstånd till korgkanten och kan därför blir olinjära i konutslaget vid låga frekvenser och hög effekt.

"...Har ju..." Har de alltid det? Varifrån har du fått denna uppfattning? Kan du visa bildexempel? Visst har många element olinjär upphängning, men det beror inte speciellt mycket på att upphängningen har olika bredd. Exempel på ovalt element:
http://www.tb-speaker.com/products/w46-1316n
Var tycker du att upphängningen har olika bredd?

Annat exempel, KEF B 139:
[ Bild ]
Eller menar du "äkta" ovala element? (Vem 17 använder såna nuförtiden, riktigt stenålders! Förutom i bil då kanske...)
[ Bild ]
Inte så stor skillnad tycker jag i bredd hos upphängningen.

Nä, snarare är det linjäriteten som får problem på grund av andra saker än bredden på upphängningen, t.ex. att själva upphängningens form har dålig geometri.

Sedan är element mer och mer masskontrollerade i sin rörelse över elementets resonansfrekvens, så det är egentligen bara nära resonansfrekvensen som fjädringens linjäritet har stor betydelse.

1 kolla tex Isophon som alltid angav rekommenderade lådvolymer till sina element.
Idag kanske det är annat, men det jag fick mig till livs var att man rekommenderas låda inom en ram som var baserad på vas.
Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.
Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.
Angående ovala element så menar jag då för klargörande att du dels har olika avstånd till kanten (upphängningen) samt att du får olika beteende på en kortare och därmed styvare kon och den som är kortsidan där den längre konen kan ge upphov till oönskade vågformer som sprider sig i konen.
Ett runt element har ju samma avstånd hela vägen runt om, och där kan man lägga i kompressionsringar för att dämpa flexningen i konen
Nu blev det antagligen ännu mer förvirrat.

[Nattlorden]

Svante, det vore intressant med en förklaring om huruvida outputen från basrör blir olika frekvensbreda i sitt bidrag , beroende på tjockleken på röret ( med samma avstämningsfrekvens )

Med tjockleken, menar du diametern?

Ett trängre rör ger mer resistiva förluster och en lägre nivå vid avstämningen - och därmed en bredare topp. Det ger också en mindre djup dipp vid avsämningen. Här illustrerat i Basta genom att minska Qp.

Nej, det talas om rör med tjockare godstjocklek... dvs. att resonanser i själva porten hamnar vid andra frekvenser... Jag är ingen expert på detta själv, så jag blir högst förvånad att de som kan något inte uppfattar frågan...

[Johan_Lindroos]

Perfectpor*, ja nu blev det nog lite mer förvirrat. Jag undrar vad du vill framföra för budskap med din bild?
De tekniska data som anges där i bilden är ju närmast pajasaktiga. Det är väldigt mycket som saknas. Eller vill du visa vad det är för lådvolym som rekommenderas? Men det står ju heller ingen Vas, så vart vill du komma? Att du sedan vill rekommendera en lådvolym på en tredjedel av Vas, det tycker jag låter alldeles för lite (i alla fall oftast för lite). Du har självklart fri att tycka det, men jag tror inte många andra kommer att hålla med dig om det är "allmänt" en bra idé.

Du får gärna visa bildexempel på ovala element som har olika bredd på kanten. Jag t.o.m. uppmanade dig till det. Jag gav själv några exempel, som ser ut att ha ungefär samma bredd på upphängningen. Om upphängningen skulle skilja sig i bredd, skulle det t.o.m. kunna vara ett försök att få upphängningen MER linjär. Men du får som sagt gärna visa bilder på det du påstår, annars är det inte så trovärdigt påstående från din sida tycker jag.


* Freudiansk felskrivning(?), blev ju närmast Perfectporr. Inte helt fel!

[gopnik]

Idag kanske det är annat, men det jag fick mig till livs var att man rekommenderas låda inom en ram som var baserad på vas.

En sån modell är bara dumheter.

Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.

Om du inte vill få på skallen hela tiden, kan du inte sluta häva ur dig sånt här trams hela tiden? Varför provar inte du dina stolliga idéer och ledar dem i bevis först? Varför ständigt dessa uppmaningar och "råd" riktade till andra? Det är en helt idiotisk metod för att nå en lådvolym. Den bygger ju inte ens på en fungerande tankemodell, utan presenteras bara som en slarvigt utskiten nämnare man ska applicera på någon lika slumpmässigt utvald elementegenskap för att få ... någon helt ointressant kvot.

Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.

Det duger det inte till. Däremot finns det utmärkt bra verktyg för sådant, tillsammans med en hel del seriös teoribildning. Ladda ner Basta! och sluta hitta på en massa knasformler.

[jonasp]

Nej, det talas om rör med tjockare godstjocklek... dvs. att resonanser i själva porten hamnar vid andra frekvenser... Jag är ingen expert på detta själv, så jag blir högst förvånad att de som kan något inte uppfattar frågan...

Jag tolkar Tangbands fråga som rördiameter, inte godstjocklek. Ordvalet är inte direkt entydigt.

[jonasp]

Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.
Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.

Jag har dimensionerat högtalare där lådvolymen både är avsevärt under Vas och avsevärt över Vas. Så den tumregeln fungerar verkligen inte.

[Perfector]

Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.
Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.

Jag har dimensionerat högtalare där lådvolymen både är avsevärt under Vas och avsevärt över Vas. Så den tumregeln fungerar verkligen inte.

Nä, det kom jag åxå fram till, men alla sätt ska provas minst en gång så man vet att det inte gör det

[Nattlorden]

Nej, det talas om rör med tjockare godstjocklek... dvs. att resonanser i själva porten hamnar vid andra frekvenser... Jag är ingen expert på detta själv, så jag blir högst förvånad att de som kan något inte uppfattar frågan...

Jag tolkar Tangbands fråga som rördiameter, inte godstjocklek. Ordvalet är inte direkt entydigt.

Då anser i alla fall jag at du tolkat fel.. (Nu vet jag inte om det var Tangband som frågade det jag svara på, men det som varit uppe i tråden) Det gällde om tjockleken/godstjocklek, beroende på sin resonansfrekvens, påverkade något....

[jonasp]

Vi kan ju låta Tangband förtydliga så slipper vi fundera. (Jag har inget alls emot att missförstå, men då vill jag få reda på att jag missförstod) Å andra sidan tror jag tangband redan insett att sambandet inte var som han frågade.... men men.

[Perfector]

Idag kanske det är annat, men det jag fick mig till livs var att man rekommenderas låda inom en ram som var baserad på vas.

En sån modell är bara dumheter.

Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.

Om du inte vill få på skallen hela tiden, kan du inte sluta häva ur dig sånt här trams hela tiden? Varför provar inte du dina stolliga idéer och ledar dem i bevis först? Varför ständigt dessa uppmaningar och "råd" riktade till andra? Det är en helt idiotisk metod för att nå en lådvolym. Den bygger ju inte ens på en fungerande tankemodell, utan presenteras bara som en slarvigt utskiten nämnare man ska applicera på någon lika slumpmässigt utvald elementegenskap för att få ... någon helt ointressant kvot.

Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.

Det duger det inte till. Däremot finns det utmärkt bra verktyg för sådant, tillsammans med en hel del seriös teoribildning. Ladda ner Basta! och sluta hitta på en massa knasformler.

Vad har du ätit till lunch som är så etterblärig hela tiden.
Att jag försökte betyder inte att det är en rekommendation för att hitta en låda, bara att allt ska provas en gång så man vet vad som inte funkar eller möjligtvis gör det.
Men allt kan missförstår om bara viljan finns.

[jonasp]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

[gopnik]

Vad har du ätit till lunch som är så etterblärig hela tiden.

Jag är trött på dumheterna.

Att jag försökte betyder inte att det är en rekommendation för att hitta en låda

Det var formulerat som en uppmaning. Inte en redovisning av dina egna misslyckade försök att hitta en formel, så som du nu vill göra gällande. Och jo, syftet var ju just att räkna fram en lämplig lådstorlek, din lille historierevisionist där.

bara att allt ska provas en gång så man vet vad som inte funkar eller möjligtvis gör det.

Det där är bara komplett strunt. Man ska naturligtvis inte repetera alla världens tänkbara misslyckade idéer. Det kan man göra till dödagar. De flesta människor vill få något åstadkommet. Man vill få sin högtalare byggd, och man vill att den ska fungera som tänkt. Det är det sämsta tänkbara skruttalibit du kan hitta på för de tossiga idéer du sprider. Om du ska göra det ändå kan du väl göra läsarna tjänsten att förklara när du egentligen bara sitter och hittar på saker som du dessutom, i varje fall i det aktuella fallet, redan vet inte fungerar. Varför man nu känner ett behov av att göra det.

[Perfector]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

För mig slutade det med att jag först byggde efter fabriksrekommendation (Philips) bla. och senare utvecklade egna lådor med andra volymer.
Men att inte orka leka när man gör något för nyfikenhetens skull är att dö en stor smula.
Om jag skulle berätta om alla gånger det blev en bål på tomten av misslyckade byggen skulle jag bli utkastad från forumet.
Lek och ha roligt idag.
I morgon kan det ha kommit en utredning om saken, och då är det försent.

[gopnik]

Om jag skulle berätta om alla gånger det blev en bål på tomten av misslyckade byggen skulle jag bli utkastad från forumet.

Nej, det är precis tvärt om. Både redovisningar av lyckade och misslyckade experiment är mycket välkommet. Entusiastiskt förkunnande av en massa nonsensformler och felaktiga uppfattningar är inte det. Om det är något som borde resultera i en utkastning är det detta.

[jonasp]

För mig slutade det med att jag först byggde efter fabriksrekommendation (Philips) bla. och senare utvecklade egna lådor med andra volymer.
Men att inte orka leka när man gör något för nyfikenhetens skull är att dö en stor smula.
Om jag skulle berätta om alla gånger det blev en bål på tomten av misslyckade byggen skulle jag bli utkastad från forumet.
Lek och ha roligt idag.
I morgon kan det ha kommit en utredning om saken, och då är det försent.

Sorry, men det där är rent skitprat. Man testar inte en massa dumheter, man testar saker som för sin egen kunskap framåt, eller för konstruktionen framåt, eller vad man nu håller på med. Ska man testa alla dumheter hinner man ju inte komma till de intressanta frågeställningarna. Tycker jag.

[ante_77]

Nu får jag på skallen igen, men Prova vas genom 3 och se om det kommer i närheten av rekommenderad volym på låda.
Jag har dock inteanvänt det annat än som exempel att försöka förstå hur man kommer fram till lådvolym.

Jag har dimensionerat högtalare där lådvolymen både är avsevärt under Vas och avsevärt över Vas. Så den tumregeln fungerar verkligen inte.

Nä, det kom jag åxå fram till, men alla sätt ska provas minst en gång så man vet att det inte gör det

Kom du fram till det alldeles nyss, då du för inte för en allt för lång stund sedan nämnde något om Vas/3

Nu är det nästan 25år sedan jag höll på med en massa baslådor. Jag var någonstans mellan 15-20 år gammal. Men redan som korkad unge så använde jag mig av formler för att räkna både volym och rör.

[Morello]

Kör man en simulering i basta, så undviker man med lätthet alltför många bål.

För övrigt är inte Vas något annat än en storhet som uttrycker upphängningens styvhet givet en specifik nettomembranarea.

[Svante]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

Man kunde ju bygga en låda med en säck med vatten inuti sig, och ett par gardenakopplingar genim väggen. Så kunde man pumpa upp (ner?) volymen till vad man vill.

[jonasp]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

Man kunde ju bygga en låda med en säck med vatten inuti sig, och ett par gardenakopplingar genim väggen. Så kunde man pumpa upp (ner?) volymen till vad man vill.

Jag föreslog en högtalarlåda med utbytbar front för Anders när han levde men han dissade mig! Han tyckte man skulle glra rätt från blrjan istället!

[Svante]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

Man kunde ju bygga en låda med en säck med vatten inuti sig, och ett par gardenakopplingar genim väggen. Så kunde man pumpa upp (ner?) volymen till vad man vill.

Jag föreslog en högtalarlåda med utbytbar front för Anders när han levde men han dissade mig! Han tyckte man skulle glra rätt från blrjan istället!

Det kan jag ju hålla med om. Men visst vore det roligt att sätta sig och lyssna och sedan vrida på kranen för att höra hur ljudet ändrar sig?

[jonasp]

Det kan jag ju hålla med om. Men visst vore det roligt att sätta sig och lyssna och sedan vrida på kranen för att höra hur ljudet ändrar sig?

Självfallet!

[jansch]

OJ...den här tråden far iväg

Tänkte börja mäta på på en basreflexlåda då både jag och de som gör inlägg verkar tycka det är intressant.
Tyvärr har jag bara aktiva lådor och väljer då att mäta på Sonab OA6 typ2. Slutsteget i OA6 t2 har positiv strömåterkoppling (negativ utimpedans) vilket gör den lite speciell men det kan ju vara roligt ändå.

Har riggat upp grejorna och gjort första mätningen - Avstämningen ligger på 28,6Hz och distorsionen från porten vid ca 70dB(SPL)/1 meter (gissning) är under 0,3% THD!
Ska rigga upp en till mic till så jag kan hålla koll på ljudnivån.

Borde kanske starta ny tråd....

[jonasp]

Fortsätt du i denna tråd. Jag ber om ursäkt för att jag bidragit till all offtopic. Men jag är intresserad av att följa dina fortsatta experiment!

Ha en trevlig kväll!

[Svante]

OJ...den här tråden far iväg

Tänk vad roligt om de hade döpt om Faktiskt.se till Faktiskt.ot .

[postludium]

22DCFC81-91DC-4081-9E0F-2E13C6E8AA17.jpeg (1.98 MiB) Visad 5798 gånger

Nu blir det ombyggnad av mina OA6 typ II,
Baselementet
i botten kommer så
småningom att
försvinna till förmån
till en annan ”förmåga”
och eventuellt slutsteget i ny skepnad med två steg....

Denna kommer att omdöpas
till OA 6 typ ”1” Mk II ”Tube Memory”

[jansch]

Monacordiskanter.... dom e bra, fast numer dyra.

Varför ta bort basen/ slutsteget?
Trots ett dåligt designat originalslutsteg låter det otrolgt bra med negativa impedansen! ( mäter också bra!)

[postludium]

Negativ utgångsimpedans,
kan utnyttjas och påföras de flesta slutsteg
(positiv strömåterkoppling)........
9710:an i all ära, den tjänstgör bättre som mellanregister...

Har ett ”kasserat” OA6-steg som jag haft liggandes ett antal år
i ett förråd, jag tänkt att leka med ....
(kretskortet med slutsteget är borta)
Det sitter ett LM3886-steg med kylfläns i lådan,
det finns plats över, för mera effekt : )

[jansch]

Bra......
Med originalslutsteg går det att byta till Visaton BG20 som baselement. Höja, förstärkningen något = ca 1,4 med ändrade ingångsmotstånd eller köra på "boost" om man har oa6typ 2a.( den med boost switch)
Presentera gärna en lm3886 lösning med positiv stömåterkopplingför oa6typ2. Jag labbade en hel del med en sådan lösning för ca 5 år sedan men den hf-svängde. Sedan tappade jag tålamodet......

[steveo1234]

I all vänlighet: ett sätt är ju att lära sig lite mer om hur saker så hänger ihop så slipper man prova så himla mycket. Det blir jobbigt att bygga en testlåda för Vas/3, en för Vas/10, och en för Vas*sqrt(Pi), för tre olika element, bara för att testa. Typ.

`
Alla de tre är ju uppenbart felaktiga. Det ENDA RÄTTA är såklart Vas*sqrt(Pi+1). Att påstå motsatsen kan bara de som inte provat det göra!

*wink*

[bja47]

En fråga, i ett bashorn, typ bakladdat, har jag sett att hornets cutoff är lägre än högtalarelementets egenresonans Fs, ibland med en hel oktav. Är det för att vid lägre frekvenser under cutoff slippa få stora (förstörande) konutslag. Hur funkar detta vid frekvenser mellan cutoff och Fs?