Ger en fyrkantsvåg all information man behöver?

[dewpo]

Kan man strunta i all andra mätningar och bara döma en förstärker utifrån hur bra den återger en fyrkantsvåg?

http://sound.whsites.net/articles/squarewave.htm

[paa]

Bruset syns väl också i fyrkantsvågen, men blir väl onödigt krångligt att mäta?

[dewpo]

Här är mer om fyrkantsvågsmätningar

https://meettechniek.info/compendium/signal-parameters.html


http://www.industrial-electronics.com/measurement-testing-com/Electronic-Test-Instruments-5.html

[jansch]

En fyrkantvåg innefattar ju bara udda övertoner på grundtonen så hela sanningen finns ju inte i frekvenssvaret. (strikt teoretiskt stämmer det inte heller helt med en exakt fyrkantvåg)
Den är ju inte heller lätt att tolka med t.ex. en bandbreddsbegränsning på 20 - 20kHz....även om bandbredds begränsningen är idealisk.

[jonasp]

En fyrkantvåg innefattar ju bara udda övertoner på grundtonen så hela sanningen finns ju inte i frekvenssvaret. (strikt teoretiskt stämmer det inte heller helt med en exakt fyrkantvåg)
Den är ju inte heller lätt att tolka med t.ex. en bandbreddsbegränsning på 20 - 20kHz....även om bandbredds begränsningen är idealisk.

Precis. En vågform är svår för ögat att tolka. Vill man se frekvensberoende information (och det vill man) lämpar sig andra representationer bättre, även om de i grunden är baserade på samma data.

[Morello]

Kan man strunta i all andra mätningar och bara döma en förstärker utifrån hur bra den återger en fyrkantsvåg?

http://sound.whsites.net/articles/squarewave.htm
[ Bild ]

Svar nej.

[dewpo]

Jag tycker nog lite annorlunda, Det är lätt att se att exemplet nedan inte ser ut som en fyrkantsvåg.

https://www.ap.com/technical-library/square-waves/


Och då kan man tänka sig att det skulle vara svårt för förstärkaren återge även andra komplexa-vågformer.
Medans det inte känns intuitivt alls att tänka sig att ett sinus-svep skulle ge information om något annat än just hur förstärkaren hanterar en ren ton
Stereophile brukar ha med fyrkantsvågor i sina mätningar och det ser ofta inte så snyggt ut även om frekvenssvaret ser bra ut.
THD+N, IMD och andra mätvärden är svåra att relatera till och jag vet inte hur mycket de säger egentligen?

Kan en förstärkare låta bra utan att en fyrkantsvåg ser ut som en fyrkantsvåg menar ni? Eller dåligt även om?
eller kanske både och?

Vad fattas i informationen från från fyrkantsvågen? Som jag förstått det är det bara distorsionen man måste komplettera med,
Och den är ju nästan alltid ohörbar nu för tiden fast det är kanske alla andra fel också?

edit: Det kom ett inlägg i mellan medans jag skrev detta, Djävulens intervention?

[jansch]

Devpo skrev:

Kan en förstärkare låta bra utan att en fyrkantsvåg ser ut som en fyrkantsvåg menar ni? Eller dåligt även om?
eller kanske både och?

Ja, absolut!!!!
I sig beror det ju på vad man tror på för ideal.
Jag tror inte på att förstärkare som går från DC - 300kHz är idealiskt. Jag tror på att skära av infrabas åtminstone under 10-15 Hz och skära av det mesta över 30kHz.
Om man fokuserar på 20-20kHz så ser ingen fyrkantvåg kul ut, oavsett om grundtonen är 20Hz eller 1kHz.

[dewpo]

Devpo skrev:

Kan en förstärkare låta bra utan att en fyrkantsvåg ser ut som en fyrkantsvåg menar ni? Eller dåligt även om?
eller kanske både och?

Ja, absolut!!!!
I sig beror det ju på vad man tror på för ideal.
Jag tror inte på att förstärkare som går från DC - 300kHz är idealiskt. Jag tror på att skära av infrabas åtminstone under 10-15 Hz och skära av det mesta över 30kHz.
Om man fokuserar på 20-20kHz så ser ingen fyrkantvåg kul ut, oavsett om grundtonen är 20Hz eller 1kHz.

Ser det illa ut även med kompenserade fyrkantsvågor?

Mer om bandbegränsade fyrkantsvågor...
https://www.nayuki.io/page/band-limited-square-waves

[IngOehman]

Kan man strunta i all andra mätningar och bara döma en förstärker utifrån hur bra den återger en fyrkantsvåg?

http://sound.whsites.net/articles/squarewave.htm
[ Bild ]

Nej.

Förenklingar är alltid falska.

Denna är ovanligt falsk.

Därmed inte sagt att det inte kan vara meningsfullt att titta på hur fyrkantvågor (av olika frekvenser och amplituder) tar sig igenom en förstärkare. Speciellt om man utöver att variera frekvensen och amplituden, även manipulerar lasten.


Vh, iö

[jansch]

Öhmans kommentar:

Därmed inte sagt att det inte kan vara meningsfullt att titta på hur fyrkantvågor (av olika frekvenser och amplituder) tar sig igenom en förstärkare.

Den kommentaren är riktigt bra på hårt återkopplade effektförstärkarlösningar.
Många 70-tals konstruktioner fick jätteproblem när spänningsförstärkningssteg internt blev överstyrda av fyrkantvåg pga bl.a. sega sluttransistorer, framförallt den slöaste av alla - 2N3055.

[IngOehman]

Alltså... 2N3055 är långt ifrån det slöaste som finns i effekttransistorväg.

Men framförall: Det går att bygga förstärkare med den - som inte hamnar i slewrate trubbel alls.

Att konstruera förstärkare handlar lika mycket (eller mera) om att förstå hur de komponenter och kopplingar man använder beter sig och att ha kunskap om hur man måste göra för att åstadkomma en välfungerande helhet, som att läsa datablad och välja det som ser ut att ha "bäst siffror".

En av audiohistoriens mest högaktade förstärkare heter NAD 2030. Man kan självklart diskutera om det är välförtjänt, men den använder Oavsett vilket 3055 och 2955.


Vh, iö

[petersteindl]

3020

[jansch]

IÖ - visst går det! Eller rättare sagt gick det... det är väl inte så värst många som satsar idag på nykonstruktioner med 2N3055.
Minns jag rätt så hade väl åtminstone en av Bang Olufsens förstärkare 2N3055 sluttrissor och lät hyfsat.
Men! Det fanns MÅNGA slutsteg i början av 70 talet som man lätt dömde ut m h a fyrkantvåg. T o m Motorola som hade t o m en lite bättre variant (MJE3055 och dess komplementär MJE2955) Motorola hade en liten röd bok (typ ringpärm) med massa förslag på slutstegs schemor och just en lösning med MJE3055 överstyrde hopplöst av fyrkantvåg. Jag minns att ganska lite insignal, kanske motsvarande 1/10 av full uteffekt, fick spänningssteg att bottna.

Det var ju i samma veva när slutstegs schemor skulle se ut som LM709..... och Matti Otala var ”gud”.

Men visst går det att fixa om inte spänningsförstärkningsstegen är för snabba (klassiska lösningar med 50-100pF mellan C och B lite här och där t.ex) Det gällde dock att hålla reda på fasmarginalen.
Det var dock lite ”kinkigt” med Slew rate:n också.

[IngOehman]

Det är väl helt enkelt så enkelt som att drivsteget behöver ha låg nog impedans, tillräcklig strömförmåga, gainsteget bör inte kvävas av försegande kapacitanser - och att ingångssteget behöver vara LP-filtrerat nog för att inte provocera resulterande slewrategränsen för effektsteget. Konstigare än så är det inte.

Sen kan man ju ändå välja att ingångsfiltrera mindre än så och acceptera slewrate-begränsning (läs flankklippning) med fyrkantvåg, eftersom man vet att förstärkaren inte kommer att matas med insignaler som slewar så snabbt.

Spelar man t ex CD så går det ju mjukt till med 22,05 kHz-gränsen.

3020

Jag vet inte om jag skall skylla på ordblindhet, feta tummar eller dålig koordination... ingen av dem imponerar ju liksom, men jag har dem alla!

Det enda jag kan säga till mitt försvar är att jag mumlade 3020 när jag skrev det, och såg inte att tummarna skrev tvärtom!


Vh, iö

[jonasp]

Är den bra, egentligen? NAD 3020 alltså. (Jag är övertygad om att Ingvar egentligen vet exakt vad den heter! )

[IngOehman]

Den är inte sista ordet när det gäller transparens, men den påverkar på ett behagligt sätt. Den excellerar dock när det gäller att överträffa förväntningar. Vissa förväntningar...

Den specificerades till 2x20 W, och de flesta tyckte den lät avsevärt mycket kraftfullare än så. Begreppet NAD-watt myntades, som en sorts parallell till rör-watt. Även rörförstärkare upplevs ofta ha högre uteffekt än specificerade effekten. Skälet är dock ett helt annat.

Det vill säga skälet till att 3020 lät som en förstärkare kraftfullare än 2x20 W var... att den var det!

Om jag minns min mätning rätt (koll av klippnivå under musikspelning) så klippte den vid >40 W i 8 ohm och >60 W i 4 ohm!


Vh, iö

[jonasp]

Har aldrig hört den, men har mött en person som föredrar den framför NAD 208. Därvidlag är jag försiktigt skeptisk.

[IngOehman]

Jomen det skall man förstås vara.

NAD 208 är en väldigt neutral, kraftfull och ofärgande förstärkare. Något man tycker låter "mycket bättre" är nästan garanterat färgande.


Vh, iö

[Platis]

När vi ändå är inne på 2N3055, finns det nån gammal DIY design som kan rekommenderas så här efterhand om man vill bygga nåt själv?

[Helmut]

Jag skulle vilja ha en högtalare som kunde återge fyrkantsvågor. Skulle vara häftigt med en subbas till hemmabion som kunde återge fyrkantsvågor. Inbillar mig själv att en basreflex måste svänga bra många gånger innan basen och trycket i porten börjar svänga i takt och kan återge en baston.

[Nattlorden]

Skulle vara häftigt med en subbas till hemmabion som kunde återge fyrkantsvågor.

Om en subbas skulle kunna återge fyrkantsvågor, så vore det ingen subbas längre utan en, av aldrig tidigare skådat format, bredbandshögtalare.

[jonasp]

Beror lite på frekvensen på fyrkantvågen.... och hur skarpa flanker man kräver.

[IngOehman]

Njae... man kan inte rekonstruera något som är fyrkantvågslikt med en bandbredd som bara sträcker dig till 80 Hz, även om grundtonen är låg (nedåt 10 Hz, vilket oftast är gränsen för kavitetsstödet). Återgivning av fyrkantvåg fordrar i skälva verket BÅDE stor bandbredd och faslinjäritet.

Ett delningsfilter till en basmodul fördärvar återgivningen av en fyrkantvåg mångfaldigt värre än ett normalt (eller rättare sagt optimalt välkonstruerat) basreflexsystem. För att inte tala om reflexerna och rumsresonanserna...


Vh, iö

[jonasp]

Nu antog jag förstås att man kunde låta basmodulen vara någorlunda bredbandig och låta bli att koppla in det aktiva delningsfiltret. Med 80 Hz som över gränsfrekvens blir det precis som du skriver jobbigt. Ett par-tre oktaver är ju för lite för en fyrkantvåg. Men om basmodulen kunde spela från säg... 20 Hz till 1 kHz? Inte alls särskilt rimligt att åstadkomma.

Sen får vi väl ha den ute på den jättestora gräsmattan, eller hur?

[jansch]

Helmut - vad man inte spontant tänker på , om man inte mätt med fyrkantvåg är just vad det innebär med en "fyrkantig" signal.

- Att flanken stiger rakt upp betyder oändlig acceleration
- att flanken övergår till en horisontell kurva betyder oändlg retardation
- att fyrkantvågen är helt plan betyder 0Hz undre gränsfrekvens
- mm

kravet på ett högtalarmembran och med tillhörande talspole/magnet blir alltså oändligt liten massa och oändligt stor kraft. i praktiken kommer Ri (spolens resistans), konvikten och magneten sätta gränserna.
Fyrkant våg in i ett baselement resulterar i en ganska "trist" , ungefär lite "kamelformad" kurva normalt
(en väldigt dålig ritad kamel!)

Sedan kan man tänka lite fel om en subbas - Är den begränsad till t.ex max 80Hz kommer inte subbasen svara snabbt, den kan ju inte sparka igång som en transient utan styrs av 80Hz gränsfrekvens. Det snabba, transientrika svaret kommer ju från de högtalare som inte är begränsade av 80Hz

[gopnik]

- Att flanken stiger rakt upp betyder oändlig acceleration
- att flanken övergår till en horisontell kurva betyder oändlg retardation

Nä. Alltså, högtalarens ljudtrycksoutput är proportionerlig till dess acceleration. Inte dess läge. Det behövs alltså bara snabbt påbörjad/avslutad acceleration, och det är jämförelsevis lätt löst. Sen behövs det lite bandbredd också. Och fin-fina fasegenskaper inom passbandet.

[jonasp]

Nu antog jag förstås att man kunde låta basmodulen vara någorlunda bredbandig och låta bli att koppla in det aktiva delningsfiltret. Med 80 Hz som över gränsfrekvens blir det precis som du skriver jobbigt. Ett par-tre oktaver är ju för lite för en fyrkantvåg. Men om basmodulen kunde spela från säg... 20 Hz till 1 kHz? Inte alls särskilt rimligt att åstadkomma.

Sen får vi väl ha den ute på den jättestora gräsmattan, eller hur?

Särskilt orimligt menade jag ju... sorry.

[jansch]

gopnik - jag svarade på Helmuts önskan: "en subbas till hemmabion som skulle återge fyrkantsvågor" - inget annat.

Jag vet inte hur du tolkar "återge fyrkantsvågor".
För mej är det att kunna visa att insignal = utsignal, när insignal är en fyrkantvåg.

Grundkursen i vad ljud /ljudtryck är, är vi nog förhoppningsvis helt överens om.

Alltså det som gör det svårt/oöverskådligt/ouppnåeligt att "återge fyrkantvågor" är faktiskt om man kan betrakta fyrkantvåg som ljud eller borde se det som upprepade "chockvågor" med mellanliggande pauser.
Men det är ju inte riktigt korrek då de mellanliggande pauserna också skall uppvisa en omväxlande statisk tryckförändring.
I praktiken blir ju detta omöjligt.....om man inte har en tryckkammare.
Att se det bara som en Fourierserie blir nog lite fel då.....eller?

Frågan blir ju också hur man MÄTER att man "återger fyrkantvåg" korrekt?
Jag TROR att de flesta människor "ser" en mätmikrofon framför en högtalare och en oscilloskopbild med en kurva som liknar en fyrkantvåg.

inte kommer det se ut som en fyrkant våg..... oavsett högtalare.
Gopnik - Visa gärna en oscilloskopbild om du tycker det är lättlöst

[IngOehman]

Helmut - vad man inte spontant tänker på , om man inte mätt med fyrkantvåg är just vad det innebär med en "fyrkantig" signal.

- Att flanken stiger rakt upp betyder oändlig acceleration
- att flanken övergår till en horisontell kurva betyder oändlg retardation
- att fyrkantvågen är helt plan betyder 0Hz undre gränsfrekvens
- mm

kravet på ett högtalarmembran och med tillhörande talspole/magnet blir alltså oändligt liten massa och oändligt stor kraft. i praktiken kommer Ri (spolens resistans), konvikten och magneten sätta gränserna.
Fyrkant våg in i ett baselement resulterar i en ganska "trist" , ungefär lite "kamelformad" kurva normalt
(en väldigt dålig ritad kamel!)

Sedan kan man tänka lite fel om en subbas - Är den begränsad till t.ex max 80Hz kommer inte subbasen svara snabbt, den kan ju inte sparka igång som en transient utan styrs av 80Hz gränsfrekvens. Det snabba, transientrika svaret kommer ju från de högtalare som inte är begränsade av 80Hz

Det du skriver visar att du delar en väldigt vanlig vanföreställning om hur högtalare fungerar, med den stora massan.

Konrörelserna ligger dock i verkligheten två derivator bort från ljudtrycket som skapas. Så det du skriver om oändligt låga massor och oändligt stora krafter är helt fel. Därmed inte sagt att en normal högtalare (eller någon högtalare, eller förstärkare, eller...) har oändlig bandbredd. Men skälen till den ändliga bandbredd (som dock kan vara fullt tillräcklig för att återge hörbara ljud) som alla högtalare har är andra än de du tror.

I själva verket får en välkonstruerad (envägs, dynamisk) högtalare sämre och sämre återgivning av en fyrkantvåg ju mera man från den välkonstruerade utgångspunkten sänker rörliga massan och ökar kraftfaktorn! Verkningsgraden (smalbandigt) ökar dock.


Vh, iö

[IngOehman]

Nu antog jag förstås att man kunde låta basmodulen vara någorlunda bredbandig och låta bli att koppla in det aktiva delningsfiltret. Med 80 Hz som över gränsfrekvens blir det precis som du skriver jobbigt. Ett par-tre oktaver är ju för lite för en fyrkantvåg. Men om basmodulen kunde spela från säg... 20 Hz till 1 kHz? Inte alls särskilt rimligt att åstadkomma.

Sen får vi väl ha den ute på den jättestora gräsmattan, eller hur?

Ja, ute på gräsmattan råder en helt annan miljö - och utan LP- filter blir förutsättningarna att återskapa en fyrkantvåg "odåligt" mindre dåliga.

Du har absolut rätt i detta.

Men å andra sidan kommer en högtalarare som optimeras för det, att fungera rätt så dåligt i ett verkligt rum, som ju ger frekvensberoende belastning.

Det kan även nämnas att två högtalare som kunstrueras med samma högtalarelement, en sluten låda och en basreflexlåda, inte kommer att bli väsensskilda med avseende på förmåga att återge fyrkantvåg, under förutsättning att grundtonen läggs vid eller över den minst kapabla högtalarens undre gränsfrekvens.

Det förvånar många, men för att en sluten låda skall bli nämnvärt bättre än basreflexlådan så behöver man applicera en massa eq*. Utan det så kan man förvisso konstatera att basreflexlådan mot mycket låga frekvenser fasvrider mot ett ungefärligen dubbelt så högt värde som den slutna lådan, men gränsfrekvensen för när den fasvrider mera än den slutna lådan (igen - optimerad för samma högtalarelement) blir låg, mycket lägre än folk tror, typ nästan motsvarande basreflexlådans undra gränsfrekvens.


Vh, iö

- - - - -

*Den sortens eq som man behöver applicera är en minimumfas-eq som reverserar den slutna lådans överföringsfunktion ned till den frekvens där rummets kavitetseffekt dominerar över frifältsbeteendet (vilket om man skall vara noga är avståndsberoende). De som varit med många år vet att jag för många år sedan tagit fram ett koncept som gör att man kan bygga sådana system.

De blir bättre på vissa sätt, än basreflexsystem.

Sämre på andra sätt, framförallt med avseende på ljudtrycksförmåga i svagaste registret, som blir ungefär 1/3 av ett basreflexsystem. Men det kan man ju kompensera genom att använda tre gånger flera! Profundus Y-4 motsvarar alltså Infra Y-12 med avseende på ljudtryckskapacitet.

[jonasp]

Känns som att vi är 100% överens om att förmåga att återge en fyrkantvåg är en högst olämplig specifikation för en basmodul...

Håller med om allt du skriver ovan.

[gopnik]

gopnik - jag svarade på Helmuts önskan: "en subbas till hemmabion som skulle återge fyrkantsvågor" - inget annat.

Jag vet inte hur du tolkar "återge fyrkantsvågor".
För mej är det att kunna visa att insignal = utsignal, när insignal är en fyrkantvåg.

Grundkursen i vad ljud /ljudtryck är, är vi nog förhoppningsvis helt överens om.

Alltså, jag vet inte vad du försöker säga. Det jag försöker kommunicera är att en högtalare som återger en fyrkantsvåg inte kommer ha ett membranläge som ser ut som en fyrkantsvåg. Det är accelerationen som skapar ljudtryck. Inte läget. Och att påbörja en acceleration "omedelbart" är ju fullt görligt. Eller, det gör ju nästan alla mekaniska system så fort man applicerar en kraft.
Du verkade tänka utifrån, att för att återge en fyrkantsvåg ska elementet omedelbart slå +3 mm, vänta där, omedelbart slå -3, vänta där ... osv, osv? Det behöver det alltså inte.
Membranet behöver bara accelerera en stund i ena riktningen, sluta accelerera, retardera, nollgenomgång (av fyrkantsvågens flank, men alltså peaken av membranrörelsen), accelerera i andra riktningen, sluta accelerera, retardera, nollgenomgång ... osv, osv. Det är mycket enkelt att uppnå och kräver alls inga oändligheter av något. Resultatet, om man skulle ta upp ljudtrycket med en mikrofon och titta på kurvan, är en fyrkantsvåg.

Alltså det som gör det svårt/oöverskådligt/ouppnåeligt att "återge fyrkantvågor" är faktiskt om man kan betrakta fyrkantvåg som ljud eller borde se det som upprepade "chockvågor" med mellanliggande pauser.

Men det är ju samma sak...

[dewpo]

Det känns spontant som om enheten på Y axeln är avgörande för enkelheten att återge fyrkantsvågen.
Volt känns uppnåeligt, Pascal svåruppnåeligt förutsatt att sekunden äger X axeln.

På det hela taget tycker jag att det är lustigt att alla diskussioner tycks landa i vem som som är mest familjär med fysik definitioner?

[jansch]

IÖ - Jag måste uttrycka mej väldigt dåligt! Det är något som har diskuterats i flera trådar tidigare och även där har vi pratat om varann.

Jag får säga som du gör ibland: Läs vad jag skriver (och tolka inte på nåt annat sätt än jag skriver)

Återigen, Helmuts önskan var att kunna "ÅTERGE FYRKANTSVÅGOR" och med det måste väl menas att skapa ett ljudtryck som kan avläsas som en fyrkantsvåg i tiden.
Detta skulle i sig endast vara görligt i en tryckkammare och där våglängden är väsentligt längre än de fysiska måtten och därmed trycket i kammaren mäts då som tryckfältsmätning, inte frifältsmätning.

Jag och alla som är någorlunda insatt VET att detta är något helt annat än ett frekvenssvar (tidsdomän) som erhålles när man MATAR en högtalare med fyrkantvåg.

Så läs nu igen och anta gärna min uppmaning om att producera en mätsignal där ljudtrycket på Y axeln och tid på x axeln ger en trevlig fyrkantsvåg.

Så då säger jag igen, för att inget skall misstolkas frågan var att "återge fyrkantsvågor" med hjälp av en subwoofer. Och läs också vad jag skriver att en INMATAD elektrisk fyrkantsvåg i en högtalare resulterar i ljudtryck som ser ut som en dåligt ritad kamel - eller om man vill beskriva det lite finare (men kanske inte bättre för de flesta läsare) på ditt sätt IÖ: "två derivator bort".

Gopnik skrev:

Det jag försöker kommunicera är att en högtalare som återger en fyrkantsvåg inte kommer ha ett membranläge som ser ut som en fyrkantsvåg

Det var just det som INTE var frågan och problemställningen!! Det var ju att "återge fyrkantsvågor", INTE vad resultatet blir av en inmatad fyrkantvåg.
Så svaret till dej blir precis som svaret till IÖ och precis som jag skrivit tidigare.

Gopnik skrev:

Du verkade tänka utifrån, att för att återge en fyrkantsvåg ska elementet omedelbart slå +3 mm, vänta där, omedelbart slå -3, vänta där ... osv, osv? Det behöver det alltså inte.
Membranet behöver bara accelerera en stund i ena riktningen, sluta accelerera, retardera, nollgenomgång (av fyrkantsvågens flank, men alltså peaken av membranrörelsen), accelerera i andra riktningen, sluta accelerera, retardera, nollgenomgång ... osv, osv. Det är mycket enkelt att uppnå och kräver alls inga oändligheter av något. Resultatet, om man skulle ta upp ljudtrycket med en mikrofon och titta på kurvan, är en fyrkantsvåg.

Svar: Nej det är inte sant om du inte menar att ljudet skall skapas i en tryckkammare (som jag skrev ovan) alternativt om frekvensen är väldigt hög vilket inte kanske är rimligt för en subwoofer som frågan gällde. Du kommer inte att kunna skapa den statiska tryckskillnaden med rimliga begränsningar.
Och nej, jag tänker inte på ett membran utan att återigen "återge fyrkantvåg" , med (luft)tryck på Y axeln och tid på x axeln.

Det är i sig möjligt att vi tolkar att kunna "återge fyrkantvåg" olika men för mej blir det väldigt konstigt med ett svar som bygger på att man inte "återger fyrkantvåg".

[IngOehman]

Istället för att plötsligt antyda att diskussionen handlar om hur en subwoofer inuti en liten tryckkammare (!) skall bete sig (vilket den aldrig handlat om, och vilket man ytterst sällan dimensionerar subwoofrar för*) så varför inte skriva "-Jaha, är det så det fungerar! Tack för lektionen.".

Det Gopnik skriver är helt korrekt. Att oändligheter skulle behöva blandas in för att medge akustiska fyrkantvågor (med rimligt antal övertoner) är felaktigt, som han påpekar.


Vh, iö

- - - - -

*Även om det finns ett undantag.

[dewpo]

Vilken våg pratar vi om? Mäter inte en mikrofon accelerationen av tryck förändringen?
Om man kopplar en boj till en linjärtransformator och låter den guppa i havet så genererar den ingen ström på toppen av vågen och ingen ström i dalen av vågen utan mest ström när stignings hastigheten är som störst,
Fungerar inte en mikrofon likadant? Men vad är en ljudvåg? Är inte ljudvågen tryckvågen likt vågen i havet? Accelereration hos vågen som mikrofonen mäter är väl något annat?
Jag hoppas att jag inte är krånglig utan jag vill verkligen lära mig hur det fungerar men jag förstår inte resonemangen utan hoppas att någon kan reda ut mina missförstånd.

[IngOehman]

"Accelerationen av tryck förändringen"?

Vad betyder det?

Nåja, jag kan försöka förklara. Det är lite svårt när du ställer ett antal ledande frågor dock, vars svar i de flesta fallen är nej. Bättre om du börjar med att olära dig allt och startar från noll. Då går det mycket snabbare att lära sig. Missuppfattningarna migger annars i vägen för kunskapen.

- - -

En mätmikrofon mäter ljudtrycket. En kondensatormikrofon ger max utsignal vid max tryckavvikelse (från nominella lufttrycket) inte då förändringen är så störst. Läget hos kondensatormikrofonens membran är även tryckproportionellt.

- - -

Men när ett högtalarmembran accelererar framåt (och våglängden är lång i förhållande till membranets diameterx3) så genereras en konstant tryckhöjning framför membranet. Läget vid konstant acceleration framåt blir en som funktion av tiden förskjutning framåt med ökande hadtighet. När hastigheten minskar (men fortfarande rör sig framåt) så decelererar konen och ett undertryck framför membranet bildas.

Spelar ett högtalarelement en sinuston så rör det sig sinusformat, och när konen är längst fram så skapas max undertryck, medan max övertryck skapas när konen är i sitt bakersta läge, det vill säga vänder.

Är konen i sitt massakontrollerade område så följer den elektriska insignalen samma mönster som ljudtrycket, och max positiv spänning över elementterminalen har vi när konen är i sitt bakersta läge. När elementet vänder i främre läget så har vi maximal negativ stännkng på +polen.


Vh, iö