Olika väggtjocklek på högtalarkabinett bra ?

[Tangband]

Dum fråga kanske... Jag har läst om att tex frontbaffeln och bakstycket i en högtalare bör ha olika tjocklek för att undvika stämgaffel -effekten.
Men hur är det med övriga 4 väggar i en högtalare? Borde inte en bra sak vara att ha olika dimensioner på alla väggarna ?
( tex 12 mm, 16 mm, 19mm och 22 mm )
Ofta är ju högtalarens sidopaneler lika stora eller större till ytan än fram och bakstycke. Skulle det vara fördelaktigt att använda tex 16 mm Mdf på ena sidan och 19 mm på den andra ?

Om man sedan använder påklistrad bitumen på insidan, är det tekniskt bättre att inte göra det på alla väggarna i högtalaren, utan bara på några, så att man därigenom får olika resonansfrekvenser i alla väggarna ?

( jag har upplevt på en moddad högtalare att halva intern-väggen med bitumen lät bättre än alla insidans väggar , men upplevelsen kanske hade andra orsaker , tex minskad internvolym )

Nedanstående högtalare är ju snygg men de olika materialen i väggarna är kanske även tekniskt bra

[Perfector]

Dum fråga kanske... Jag har läst om att tex frontbaffeln och bakstycket i en högtalare bör ha olika tjocklek för att undvika stämgaffel -effekten.
Men hur är det med övriga 4 väggar i en högtalare? Borde inte en bra sak vara att ha olika dimensioner på alla väggarna ?
( tex 12 mm, 16 mm, 19mm och 22 mm )
Ofta är ju högtalarens sidopaneler lika stora eller större till ytan än fram och bakstycke. Skulle det vara fördelaktigt att använda tex 16 mm Mdf på ena sidan och 19 mm på den andra ?

Om man sedan använder påklistrad bitumen på insidan, är det tekniskt bättre att inte göra det på alla väggarna i högtalaren, utan bara på några, så att man därigenom får olika resonansfrekvenser i alla väggarna ?

( jag har upplevt på en moddad högtalare att halva intern-väggen med bitumen lät bättre än alla insidans väggar , men upplevelsen kanske hade andra orsaker , tex minskad internvolym )

Nedanstående högtalare är ju snygg men de olika materialen i väggarna är kanske även tekniskt bra

Jag föredrar samma tjocklek och ordentlig sådan i en låda.
19 mm i 12 till 25 liter och 22 mm i större lådor.
Har aldrig drabbats av stämgaffeleffekter.
Riktigt stora lådor över 120 liter kan behöva en stagning eller en extra vägg för att bli stadig.
Blymattor på de största ytorna suger upp vibrationer och gör ljudet renare ( i mina öron)
Men det är jag det.

[dewpo]

Modellera lådan och simulera så får du kanske svaret
https://www.comsol.com/comsol-multiphysics

[RogerGustavsson]

Dum fråga kanske... Jag har läst om att tex frontbaffeln och bakstycket i en högtalare bör ha olika tjocklek för att undvika stämgaffel -effekten.
Men hur är det med övriga 4 väggar i en högtalare? Borde inte en bra sak vara att ha olika dimensioner på alla väggarna ?
( tex 12 mm, 16 mm, 19mm och 22 mm )
Ofta är ju högtalarens sidopaneler lika stora eller större till ytan än fram och bakstycke. Skulle det vara fördelaktigt att använda tex 16 mm Mdf på ena sidan och 19 mm på den andra ?

Om man sedan använder påklistrad bitumen på insidan, är det tekniskt bättre att inte göra det på alla väggarna i högtalaren, utan bara på några, så att man därigenom får olika resonansfrekvenser i alla väggarna ?

( jag har upplevt på en moddad högtalare att halva intern-väggen med bitumen lät bättre än alla insidans väggar , men upplevelsen kanske hade andra orsaker , tex minskad internvolym )

Nedanstående högtalare är ju snygg men de olika materialen i väggarna är kanske även tekniskt bra

Jag föredrar samma tjocklek och ordentlig sådan i en låda.
19 mm i 12 till 25 liter och 22 mm i större lådor.
Har aldrig drabbats av stämgaffeleffekter.
Riktigt stora lådor över 120 liter kan behöva en stagning eller en extra vägg för att bli stadig.
Blymattor på de största ytorna suger upp vibrationer och gör ljudet renare ( i mina öron)
Men det är jag det.

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

[Bill50x]

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

Det finns några få högtalarkonstruktörer som menar att dämpning suger energi, energi som borde användas för att få ett dynamiskt ljud. Alltså en lätt låda med intern stagning.

Jämför känslan i en 500 kg bil med 100 hk motor och en 1000 kg bil med 200 hk. Samma effekt/viktförhållande men känns helt olika. Och vilken är kvickast att komma iväg vid grönljus?

/ B

[Perfector]

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

Det finns några få högtalarkonstruktörer som menar att dämpning suger energi, energi som borde användas för att få ett dynamiskt ljud. Alltså en lätt låda med intern stagning.

Jämför känslan i en 500 kg bil med 100 hk motor och en 1000 kg bil med 200 hk. Samma effekt/viktförhållande men känns helt olika. Och vilken är kvickast att komma iväg vid grönljus?

/ B

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är j ag det.

[Bill50x]

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är ju jag det.

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

/ B

[Perfector]

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är ju jag det.

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

/ B

Det är en jäkla tur att det finns så många vinklar på högtalarbyggande, annars skulle livet bli tråkigt.

[RogerGustavsson]

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är j ag det.

Jag har också pysslat med blyplåt i bil men jag tror inte det är riktigt samma sak i en låda av någon typ av trämaterial. Trä ringer inte på samma sätt som en tunn plåt. Tunn plåt kan även dämpas med tjock papp och i äldre bilar var det ibland något pappliknande på plåtens insida. Ibland satt det där också en plåtprofil som både styvade upp och dödade en del klang hos plåten.

[Perfector]

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är j ag det.

Jag har också pysslat med blyplåt i bil men jag tror inte det är riktigt samma sak i en låda av någon typ av trämaterial. Trä ringer inte på samma sätt som en tunn plåt. Tunn plåt kan även dämpas med tjock papp och i äldre bilar var det ibland något pappliknande på plåtens insida. Ibland satt det där också en plåtprofil som både styvade upp och dödade en del klang hos plåten.

Jag förstår din åsikt, men om du känner på utsidan på en odämpad respektive dämpad låda så känner du att vibrationerna minskar med blymattor på insidan.
Ett ark 16 x 25 cm mitt i den största ytan, säg en långsida gör att lådan liksom stannar upp.
då kan elementet spela utan inverkan från en låda som vibrerar, ibland i otakt.
Jag har sett rena dårpippin där folk klätt hela ut och insidan med blymattor.
Vet dock inte om det hade mer än en ögoneffekt.
Men att en matta på största ytans mittpunkt funkar är jag fast övertygad om efter många års byggande både med och utan blymatta.

[Tangband]

Min tanke med blymattor är samma som i en bil, man dämpar ringningar där den sitter.
Exvis på en bildörr som inte klangar lika mycket med en dämpande blymatta på största ytan.
Det har funkat fint alla år jag använde det.
Tillsammans med en låda av hög materialtäthet så blir det en stabil låda som inte har egna hyss för sig utan låter elementen stå för musiken.
Men det är ju jag det.

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

/ B

Det finns även konstruktörer som säger att dämpning är problematiskt eftersom man korrigerar ( i det här fallet ) dämpar det som redan hänt, i tid. Blymattor dämpar inte i förväg ( om vi talar om musikens transienter )
Jag vet inte om denna teori stämmer

[Bill50x]

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

Det finns även konstruktörer som säger att dämpning är problematiskt eftersom man korrigerar ( i det här fallet ) dämpar det som redan hänt, i tid. Blymattor dämpar inte i förväg ( om vi talar om musikens transienter )
Jag vet inte om denna teori stämmer

Jag är väldigt kluven till dämpning. Det låter nästan alltid bättre, jämnare osv, men ofta också lite dött och tamt. Och tanken att dämpning tar hand om det som redan har hänt (i jämförelse med det som är på väg att hända) är spännande. Men är tanken rätt?

/ B

[Perfector]

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

Det finns även konstruktörer som säger att dämpning är problematiskt eftersom man korrigerar ( i det här fallet ) dämpar det som redan hänt, i tid. Blymattor dämpar inte i förväg ( om vi talar om musikens transienter )
Jag vet inte om denna teori stämmer

Jag är väldigt kluven till dämpning. Det låter nästan alltid bättre, jämnare osv, men ofta också lite dött och tamt. Och tanken att dämpning tar hand om det som redan har hänt (i jämförelse med det som är på väg att hända) är spännande. Men är tanken rätt?

/ B

Man kan döddämpa lådan så det inte uppstår akustiska studsar med hjälp av äggkartonger i flak som läggs topp mot topp i hela lådan, varefter man skär ut det som behövs för att elementen ska få plats.
Kartongerna dämpar bara reflexer, inte lådans naturliga resonans vilket har fungerat utmärkt i alla år jag gjort det.
Profilskum är en nödlösning och då behöver man lägga in acoustic-Q ull eller fårull som tillägg.

[Bill50x]

Man kan döddämpa lådan så det inte uppstår akustiska studsar med hjälp av äggkartonger i flak som läggs topp mot topp i hela lådan, varefter man skär ut det som behövs för att elementen ska få plats.
Kartongerna dämpar bara reflexer, inte lådans naturliga resonans vilket har fungerat utmärkt i alla år jag gjort det.

Låter som en intressant lösning. Kan du utveckla den?

/ B

[Perfector]

Man kan döddämpa lådan så det inte uppstår akustiska studsar med hjälp av äggkartonger i flak som läggs topp mot topp i hela lådan, varefter man skär ut det som behövs för att elementen ska få plats.
Kartongerna dämpar bara reflexer, inte lådans naturliga resonans vilket har fungerat utmärkt i alla år jag gjort det.

Låter som en intressant lösning. Kan du utveckla den?

/ B

Ekodött ljudrum.
Då påverkar inte lådan ljudet som om du har ull eller annan dämpande fyllning.
Dock brukar jag lägga en klutt ull bakom basen för att fylla ut utrymmet lite.
Denna bilden visar hur jag lägger kartongerna i en låda.
Sedan ska en liten bit ull i där basen sitter.

[joakimfors]

Staplade äggkartonger har nog inget gemensamt med akustikbehandlingen i en anekoisk kammare.

[petersteindl]

Staplade äggkartonger har nog inget gemensamt med akustikbehandlingen i en anekoisk kammare.

Jamen Perfector älskar att äta ägg. Vad skall han göra med alla kartonger?

[Morello]

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

Det finns några få högtalarkonstruktörer som menar att dämpning suger energi, energi som borde användas för att få ett dynamiskt ljud. Alltså en lätt låda med intern stagning.

Jämför känslan i en 500 kg bil med 100 hk motor och en 1000 kg bil med 200 hk. Samma effekt/viktförhållande men känns helt olika. Och vilken är kvickast att komma iväg vid grönljus?

/ B

En fullständigt absurd analogi - avstrålningen skall komma från elementen och i förekommande fall porten - inte från lådan.

[DQ-20]

Visst, men ju fler blymattor du dämpar med ju långsammare blir bilen. Det räcker inte ens med att öka på motorstyrkan (för att behålla vikt/hk-förhållandet) för du har ju tröghetsmomentet som spelar in.

Jag säger inte att jämförelsen mellan bil och högtalare är adekvat, bara att det är lättare att förstå tanken bakom vad dämpning av högtalarkabinettet kan orsaka - enligt vissa konstruktörer. Kanske en anledning varför vissa horn-konstruktioner låter så dynamiskt även om de fallerar på andra punkter?

Det finns även konstruktörer som säger att dämpning är problematiskt eftersom man korrigerar ( i det här fallet ) dämpar det som redan hänt, i tid. Blymattor dämpar inte i förväg ( om vi talar om musikens transienter )
Jag vet inte om denna teori stämmer

Jag är väldigt kluven till dämpning. Det låter nästan alltid bättre, jämnare osv, men ofta också lite dött och tamt. Och tanken att dämpning tar hand om det som redan har hänt (i jämförelse med det som är på väg att hända) är spännande. Men är tanken rätt?

/ B

Tanken och tanken. Det som händer det händer oavsett vad vi tänker om det. I alla fall i den fysiska världen.

/DQ-20

[petersteindl]

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

Det finns några få högtalarkonstruktörer som menar att dämpning suger energi, energi som borde användas för att få ett dynamiskt ljud. Alltså en lätt låda med intern stagning.

Jämför känslan i en 500 kg bil med 100 hk motor och en 1000 kg bil med 200 hk. Samma effekt/viktförhållande men känns helt olika. Och vilken är kvickast att komma iväg vid grönljus?

/ B

En fullständigt absurd analogi - avstrålningen skall komma från elementen och i förekommande fall porten - inte från lådan.

Analogin är lite tveksam. Den bil som kommer snabbast från rött till grönt har till väsentlig del att göra med om föraren fibblar med sin mobiltelefon eller inte, är min erfarenhet.

Vad gäller "avstrålningen" så beror det i och för sig på vad man vill uppnå.

[Perfector]

Staplade äggkartonger har nog inget gemensamt med akustikbehandlingen i en anekoisk kammare.

Jamen Perfector älskar att äta ägg. Vad skall han göra med alla kartonger?

Man kan efterlikna ett döddämpat rum som man även mäter högtalare i

[gopnik]

Det gör man med skum eller glasull. Inte äggkartonger. Bara för att någonting till formen ser ut som väggarna i en ekofri kammare betyder det inte att det har samma funktion.

[Perfector]

Det gör man med skum eller glasull. Inte äggkartonger. Bara för att någonting till formen ser ut som väggarna i en ekofri kammare betyder det inte att det har samma funktion.

Det fungerar lika dant.
Om du har 2 lådor, en med ull och en med äggkartonger och håller örat emot hålet för basen så märker du direkt vilken skillnad det blir.
Philips röntgenlabb i sthlm gav mig rätt på den punkten men sa att det blir för mycket merarbete för att det ska vara lönsamt i storproduktion.
Jag fick behålla högtalarna som tack.
Äggkartongerna sprider ut reflexerna så dom i princip inte finns.
Jag har även gjort försök med profilskum efter alla väggar i lådan, men det blir inte lika ekodött som kartongerna.

[gopnik]

Det fungerar lika dant.

Nej, verkligen inte.

Jag har även gjort försök med profilskum efter alla väggar i lådan, men det blir inte lika ekodött som kartongerna.

Det kan jag tänka mig. Naturligtvis ska fyllnadsgraden vara densamma, det vill säga det räcker inte att täcka väggarna med en tunn skiva skum utan hela lådan ska vara skumfylld. Då får man inte bara en mycket effektivare dämpning även av reflexer i elementets närområde utan dessutom temperaturbalansering och Q-minskning som får lådan att verka rätt mycket större än den är.
Tråden Allram moffar är bra läsning men jag orkar inte leta upp den. Han testar dock inte äggkartonger. Han testar heller inte lecakulor, spiralmakaroner, Ahlgrens bilar eller Oboypulver. Däremot dämpmaterial som man har anledning att tro skull kunna göra jobbet bra.

Alltså, fanns det absolut inga alternativ i hela världen skulle jag också använda pappfackverk för att bryta upp lådvolymen. Det är dock definitivt äggkartongerna som är nödlösningen och inte de traditionella dämpmaterialen. Viss Falkenbergsteaterfaktor har det också.

[Perfector]

Det fungerar lika dant.

Nej, verkligen inte.

Jag har även gjort försök med profilskum efter alla väggar i lådan, men det blir inte lika ekodött som kartongerna.

Det kan jag tänka mig. Naturligtvis ska fyllnadsgraden vara densamma, det vill säga det räcker inte att täcka väggarna med en tunn skiva skum utan hela lådan ska vara skumfylld. Då får man inte bara en mycket effektivare dämpning även av reflexer i elementets närområde utan dessutom temperaturbalansering och Q-minskning som får lådan att verka rätt mycket större än den är.
Tråden Allram moffar är bra läsning men jag orkar inte leta upp den. Han testar dock inte äggkartonger. Han testar heller inte lecakulor, spiralmakaroner, Ahlgrens bilar eller Oboypulver. Däremot dämpmaterial som man har anledning att tro skull kunna göra jobbet bra.

Alltså, fanns det absolut inga alternativ i hela världen skulle jag också använda pappfackverk för att bryta upp lådvolymen. Det är dock definitivt äggkartongerna som är nödlösningen och inte de traditionella dämpmaterialen. Viss Falkenbergsteaterfaktor har det också.

Prova enligt bilderna jag la in och se hur det blir.
Se'n kan du säga nödlösning.
Men om du inte ens provar kan du inte veta, vilket jag kan som använde den principen i 25 år.

[gopnik]

Snömos, är mitt snällaste omdömme.

[Perfector]

Snömos, är mitt snällaste omdömme.

Pepparstek?

[i]

Jag tycker stagning är ett bättre sätt att styra resonanser än att lägga på blymattor. Mattorna åker ändå med lådväggen när den rör sig. Dubbelväggar med dämpskikt imellan kan vara effektivt men kräver en del jobb.

Det finns några få högtalarkonstruktörer som menar att dämpning suger energi, energi som borde användas för att få ett dynamiskt ljud. Alltså en lätt låda med intern stagning.

Jämför känslan i en 500 kg bil med 100 hk motor och en 1000 kg bil med 200 hk. Samma effekt/viktförhållande men känns helt olika. Och vilken är kvickast att komma iväg vid grönljus?

/ B

En fullständigt absurd analogi - avstrålningen skall komma från elementen och i förekommande fall porten - inte från lådan.

+1

[Platis]

Hur står sej trä(stavlimmat) mot tex spånskiva och mdf relativt tjockleken?
Funderar på ett par högtalare med sidorna av stavlimmat furu 25mm och resten 19mm mdf!

[Perfector]

Hur står sej trä(stavlimmat) mot tex spånskiva och mdf relativt tjockleken?
Funderar på ett par högtalare med sidorna av stavlimmat furu 25mm och resten 19mm mdf!

Beror på storleken.
Stora sidor kan ge en segoviaeffekt.
Det låter väldigt klangrikt
Vad sägs om en inre isolering av tunt material som stagar upp sidorna, tex 6 mm plyfa som limmas på insidan.
Små lådor 8 till 12 liter i rent stavträ låter underbart.
Låda på 40 liter har jag gjort och den lät alldeles för "träig" med mycket vibrationer i fibern längdriktning.

[gopnik]

Svagt. I varje fall på ena ledden. Dessutom slår det sig och spricker på ett sätt som inte MDF gör. Däremot är det trevligare att jobba med på andra sätt...
Om man bygger en låda som inte hörs spelar det ju ingen roll vad den är gjord av. En sådan går säkert snickra ihop av tjock, stavlimmad furu så väl som MDF. Stagning och/eller dämpmaterial som kontrollerar lådpanelsvängningar är lösningen.

[Platis]

Kanske lite OT, men ett lite annorlunda och intressant koncept för att komma tillrätta med lådresonanser.
Japsarna verkar bygga högtalare av ihopprullade mattor!
Hittade ingen bra länk just nu, men idén kanske inte är så dum?

[Perfector]

Kanske lite OT, men ett lite annorlunda och intressant koncept för att komma tillrätta med lådresonanser.
Japsarna verkar bygga högtalare av ihopprullade mattor!
Hittade ingen bra länk just nu, men idén kanske inte är så dum?

Finns inga dumma ideer, bara kul infallsvinklar.
Lek och ha roligt idag.
I morgon kan det ha kommit en utredning om saken och då är det försent.

[bomellberg]

Han testar heller inte lecakulor, spiralmakaroner, Ahlgrens bilar eller Oboypulver.

HAHA! Du vann internet idag!

[Almen]

Staplade äggkartonger har nog inget gemensamt med akustikbehandlingen i en anekoisk kammare.

Jamen Perfector älskar att äta ägg. Vad skall han göra med alla kartonger?

Min femårige son bygger fordon av dem, lastbilar som kan köra genom berg och rymdskepp som är väldigt, väldigt snabba. Kanske ungefär liknande verklighetsanknytning som att använda dem i högtalare?

[Morello]

Äter ni mycket bearnaise hemma?

[Perfector]

Visst är det konstigt att det så gärna görs lustiga kommentarer om Äggkartongsflaken, trots att inte många av er har testat hur det Faktiskt blir.

[i]

Visst är det konstigt att det så gärna görs lustiga kommentarer om Äggkartongsflaken, trots att inte många av er har testat hur det Faktiskt blir.

Äggsakt!

[Bill50x]

Visst är det konstigt att det så gärna görs lustiga kommentarer om Äggkartongsflaken, trots att inte många av er har testat hur det Faktiskt blir.

Personligen tror jag mer på diffusion än dämpning i många fall och tycker det är ett intressant koncept. Tyvärr är jag för gammal och trött för att leka själv men det skulle vara väldigt intressant att testa mina högtalare med äggkartonger istället för bara dämpning som idag. Men det krävs mycket jobb, mätningar och testlyssning. Kanske inte ens lådvolymen är optimal utan behöver räknas om. DÅ blir det extra jobbigt.

Skämten om äggkartongerna kan du bortse från, ibland vill man skriva nåt fast man inget har att säga... Men visst är det lämpligt att färdigställa sina högtalare efter påsk?

/ B

[Perfector]

Visst är det konstigt att det så gärna görs lustiga kommentarer om Äggkartongsflaken, trots att inte många av er har testat hur det Faktiskt blir.

Personligen tror jag mer på diffusion än dämpning i många fall och tycker det är ett intressant koncept. Tyvärr är jag för gammal och trött för att leka själv men det skulle vara väldigt intressant att testa mina högtalare med äggkartonger istället för bara dämpning som idag. Men det krävs mycket jobb, mätningar och testlyssning. Kanske inte ens lådvolymen är optimal utan behöver räknas om. DÅ blir det extra jobbigt.

Skämten om äggkartongerna kan du bortse från, ibland vill man skriva nåt fast man inget har att säga... Men visst är det lämpligt att färdigställa sina högtalare efter påsk?

/ B

Kan du få loss baffeln så är det ju inga problem att stacka äggkartonger, och lådans volym behöver du sannolikt inte fundera över då kartongerna tar 1% av volymen i anspråk.
Hittar du ett par gamla lådor som kan labbas lite med så är det faktiskt intressant att jämföra en med och en utan kartongerna.
Det är inte en dämpning i vanlig mening som eftersträvas utan enbart den akustiska döddämpningen och det hör du direkt när du lägger örat till hålet för basen.
Och vad beträffar åsikter om nåt man inte provat så har jag inget emot humor, däremot ogillar jag kategoriska fördummande uttalanden med motivering att "det skulle aldrig falla mig in att prova för det fattar väl vem som helst att blir skit" och typliknande uttalande.
Har man ingen insikt ska man inte ha en åsikt, men väl humor.

[Bill50x]

Eftersom mina högtalare (Dahlqvist DQ10a) är hoplimmade så lär de gå sönder om jag försöker lyfta baffeln. Enklast är nog att bygga nya lådor. Vilket jag iofs funderat på, originalet är sämsta engelska garagebyggekvalité (fast de är amerikanska) men det ligger nog långt framåt i tiden.





/ B

[Perfector]

Eftersom mina högtalare (Dahlqvist DQ10a) är hoplimmade så lär de gå sönder om jag försöker lyfta baffeln. Enklast är nog att bygga nya lådor. Vilket jag iofs funderat på, originalet är sämsta engelska garagebyggekvalité (fast de är amerikanska) men det ligger nog långt framåt i tiden.

[ Bild ]

[ Bild ]

/ B

DQ10'orna ska du inte riva i.
dom är mer än bra nog.
Men om du hittar nå't på en loppis.
Och superhornen är en katastrof oavsett hur dom används.
Dom runda ksn 1038 är mycket bättre i befintlig konfiguration

[Tarzan]

Hur står sej trä(stavlimmat) mot tex spånskiva och mdf relativt tjockleken?
Funderar på ett par högtalare med sidorna av stavlimmat furu 25mm och resten 19mm mdf!

Största skillnaden borde vara att stavlimmat antagligen kommer variera storlek mer än mdf beroende på fuktighet. Dessutom olika mycket i beroende på om det är längs med eller tvärs över fibrerna i träet.

Jag byggde mina nuvarande toppar av furu som säljs som furuskiva på clasohlson. Det förutspåddes I byggtråden att högtalarna skulle spricka inom ett år, men det har de inte gjort än.

Gällande träets styvhet jämfört med mdf, så vet jag inte, men det är ju alltid bättre att sätta ett litet korsstag i lådan.

Edit: oj. Där missade jag att tråden hade gått en sida till.

[Perfector]

Hur står sej trä(stavlimmat) mot tex spånskiva och mdf relativt tjockleken?
Funderar på ett par högtalare med sidorna av stavlimmat furu 25mm och resten 19mm mdf!

Största skillnaden borde vara att stavlimmat antagligen kommer variera storlek mer än mdf beroende på fuktighet. Dessutom olika mycket i beroende på om det är längs med eller tvärs över fibrerna i träet.

Jag byggde mina nuvarande toppar av furu som säljs som furuskiva på clasohlson. Det förutspåddes I byggtråden att högtalarna skulle spricka inom ett år, men det har de inte gjort än.

Gällande träets styvhet jämfört med mdf, så vet jag inte, men det är ju alltid bättre att sätta ett litet korsstag i lådan.

Edit: oj. Där missade jag att tråden hade gått en sida till.

Annars finns ju stavlimmad ek att köpa på lämplig brädgård.
Jag gjorde en bokhylla i det och attans vad stadigt det blev.
Bifogar en liten bild som kanske visar hur virket ser ut om nån vill bygga i hårt ekträ.

[Kraniet]

Sonus Faber bygger ju med solitt trä. Men i sandwich med MDF. Nackdelen med trä är ju resonansvilligheten. Det är inte lika "dött" som tex MDF.

[Tarzan]

Hur står sej trä(stavlimmat) mot tex spånskiva och mdf relativt tjockleken?
Funderar på ett par högtalare med sidorna av stavlimmat furu 25mm och resten 19mm mdf!

Största skillnaden borde vara att stavlimmat antagligen kommer variera storlek mer än mdf beroende på fuktighet. Dessutom olika mycket i beroende på om det är längs med eller tvärs över fibrerna i träet.

Jag byggde mina nuvarande toppar av furu som säljs som furuskiva på clasohlson. Det förutspåddes I byggtråden att högtalarna skulle spricka inom ett år, men det har de inte gjort än.

Gällande träets styvhet jämfört med mdf, så vet jag inte, men det är ju alltid bättre att sätta ett litet korsstag i lådan.

Edit: oj. Där missade jag att tråden hade gått en sida till.

Annars finns ju stavlimmad ek att köpa på lämplig brädgård.
Jag gjorde en bokhylla i det och attans vad stadigt det blev.
Bifogar en liten bild som kanske visar hur virket ser ut om nån vill bygga i hårt ekträ.

Visst blev det fint, men ditt exempel är ju inte alls relevant. Problemet blir ju när fibrerna ligger på olika håll i en låda, vilket gör att det blir spänningar i lådan eftersom bitarna inte kan röra sig.

[Perfector]

Största skillnaden borde vara att stavlimmat antagligen kommer variera storlek mer än mdf beroende på fuktighet. Dessutom olika mycket i beroende på om det är längs med eller tvärs över fibrerna i träet.

Jag byggde mina nuvarande toppar av furu som säljs som furuskiva på clasohlson. Det förutspåddes I byggtråden att högtalarna skulle spricka inom ett år, men det har de inte gjort än.

Gällande träets styvhet jämfört med mdf, så vet jag inte, men det är ju alltid bättre att sätta ett litet korsstag i lådan.

Edit: oj. Där missade jag att tråden hade gått en sida till.

Annars finns ju stavlimmad ek att köpa på lämplig brädgård.
Jag gjorde en bokhylla i det och attans vad stadigt det blev.
Bifogar en liten bild som kanske visar hur virket ser ut om nån vill bygga i hårt ekträ.

Visst blev det fint, men ditt exempel är ju inte alls relevant. Problemet blir ju när fibrerna ligger på olika håll i en låda, vilket gör att det blir spänningar i lådan eftersom bitarna inte kan röra sig.

Med en stående låda blir fibrerna stående precis som på bilden.
Så det blir ingen egentlig skillnad.
Föreställ dig hyllan på högkant så ser du vad jag menar.

[Tarzan]

Annars finns ju stavlimmad ek att köpa på lämplig brädgård.
Jag gjorde en bokhylla i det och attans vad stadigt det blev.
Bifogar en liten bild som kanske visar hur virket ser ut om nån vill bygga i hårt ekträ.

Visst blev det fint, men ditt exempel är ju inte alls relevant. Problemet blir ju när fibrerna ligger på olika håll i en låda, vilket gör att det blir spänningar i lådan eftersom bitarna inte kan röra sig.

Med en stående låda blir fibrerna stående precis som på bilden.
Så det blir ingen egentlig skillnad.
Föreställ dig hyllan på högkant så ser du vad jag menar.

Ja det är ju sant. Då får man ha något material som är lite elastiskt som antingen baffel och baksida eller som sidor, eller?

[Perfector]

Visst blev det fint, men ditt exempel är ju inte alls relevant. Problemet blir ju när fibrerna ligger på olika håll i en låda, vilket gör att det blir spänningar i lådan eftersom bitarna inte kan röra sig.

Med en stående låda blir fibrerna stående precis som på bilden.
Så det blir ingen egentlig skillnad.
Föreställ dig hyllan på högkant så ser du vad jag menar.

Ja det är ju sant. Då får man ha något material som är lite elastiskt som antingen baffel och baksida eller som sidor, eller?

Inte om du kör så hårt material som ek.
Men i rent trä och för stor låda är ett recept för en instrumentmakare
Små lådor upp till säg 20 liter blir både vackert och välljudande.

[DQ-20]

Sonus Faber bygger ju med solitt trä. Men i sandwich med MDF. Nackdelen med trä är ju resonansvilligheten. Det är inte lika "dött" som tex MDF.

Eller med ett "finare" uttryck: skivor av massivt trä har lägre inre dämpning än mdf. MDF har dessutom högre densitet.

Jag började på ett lite längre inlägg men insåg efter ett tag att jag nog bör lämna hifi-konstens astrologer ifred på samma sätt som jag gör med vanliga astrologer. Med undantag för föregående mening, nota bene.

/DQ-20

[Kraniet]

ang trådens fråga så är det något som Naqref sa till mig för många många år sen att man kan undvika stägaffeleffekt genom att använda olika tjocklek på lådväggarna.
Jag vet inte hur stor effekt man kan förvänta sig, men en tjockare baffel brukar man ju vilja ha oavsett. Men det gäller väl att hålla sig ifrån multipler av 2.

Så vart hamnar vi, kanske 19mm baffel med 16mm sidor, 22mm med 19mm? Men det är ju svårt att fortsätta variera tjocklekarna efter det, ja om man inte går upp än mer för den tjockaste skivan förstås.
Tunna skivor har ju dock problem med styvhet så det är ju en avvägning som måste göras.

Man kan ju även använda sandwich-konstruktion. Då har de flesta resonanser hanterats.

Solitt trä används till musikinstrument av en anledning. Högtalare är inte musikinstrument.
Lådan är ett nödvändigt ont som är där för att undvika akustisk kortslutning och okontrollerade reflexer. Men lådan i sig ska inte tillföra något till ljudet i övrigt.
Om man inte vill bygga ett "musikinstrument", dvs att man vill ha en högtalare med hörbar färgning.

Exakt hur dåligt är solitt trä? Ja det beror nog på förstås. Kan tänka mig att en låda av solitt trä kan vara bättre än en dåligt konstruerad låda i mdf.

[Perfector]

ang trådens fråga så är det något som Naqref sa till mig för många många år sen att man kan undvika stägaffeleffekt genom att använda olika tjocklek på lådväggarna.
Jag vet inte hur stor effekt man kan förvänta sig, men en tjockare baffel brukar man ju vilja ha oavsett. Men det gäller väl att hålla sig ifrån multipler av 2.

Så vart hamnar vi, kanske 19mm baffel med 16mm sidor, 22mm med 19mm? Men det är ju svårt att fortsätta variera tjocklekarna efter det, ja om man inte går upp än mer för den tjockaste skivan förstås.
Tunna skivor har ju dock problem med styvhet så det är ju en avvägning som måste göras.

Man kan ju även använda sandwich-konstruktion. Då har de flesta resonanser hanterats.

Solitt trä används till musikinstrument av en anledning. Högtalare är inte musikinstrument.
Lådan är ett nödvändigt ont som är där för att undvika akustisk kortslutning och okontrollerade reflexer. Men lådan i sig ska inte tillföra något till ljudet i övrigt.
Om man inte vill bygga ett "musikinstrument", dvs att man vill ha en högtalare med hörbar färgning.

Exakt hur dåligt är solitt trä? Ja det beror nog på förstås. Kan tänka mig att en låda av solitt trä kan vara bättre än en dåligt konstruerad låda i mdf.

Nå't åt det här hållet, lagom liten för att inte skapa stående vågor i träet.

[Kraniet]

Storleken har ingen betydelse, det blir resonanser oavsett. Men det blir ju olika frekvenser och amplitud beroende på. Mindre lådor får resonanser högre i frekvens vilket kan göra de väldigt påtagliga om man har otur.

piP är en liten intressant låda eftersom den har en baffel som är lite tjockare än sidorna (16 och 14mm?)och endast ett stag. Men skummet som IÖ använder i sina lådor har skohornspassning så jag gissar att skummet dämpar resonanserna i sidoväggarna väldigt bra. Stagets placering på ca 1/4 av lådans höjd och det faktum att det inte sträcker sig hela djupet av lådan är med största sannolikhet ingen slump.

pi60 har en konstruktion som ser snarlik ut.

Tittar man på lådorna och hur de är konstruerade samt hur de "känns" när man tar och knackar i dom så kan man nog lätt förledas till att tro att de skulle färga ljudet påtagligt.
Sen är det ju inte det enda sättet att lösa "problemet", men det är ändå intressant att fundera över "enkelheten" i konstruktionen.

Men när man är van att läsa om "matrix-stagning" och "space-age materials", icke-parallella ytor och hej och hå så kan det vara lätt att vifta bort smart applicerad ingenjörskunskap.

Men oavsett är det ju i det stora ganska små detaljer vi pratar om. De ingående högtalarelementen, lådans anpassning till elementen och delningsfiltrets funktion är ju ofantligt mycket viktigare än det vi pratar om här.

[Perfector]

Jag tänkte mest på hur fibern svänger i sin längdriktning och att en liten låda inte får dom problem som en större låda får.
Jag har gjort lådor på 40 liter i trä och upptäckte att lådan precis som du beskriver låter som ett musikinstrument och svänger i motfas med den djupaste basen som bara försvinner.
en liten låda på upp till 12 liter, kanske 20 (för det har jag gjort till min dotter) kan funka fint utan att man får tydliga resonanser som färgar ljudet.
Sen kan man ju göra så här för att självstaga lådan.

[Kraniet]

Vet iofs inte vad du menar med "självstagande". Lådor i oregelbundna former har lika mycket resonanser som rätblock. Det blir bara andra frekvenser och svårare att förutsäga.
Den stora fördelen med ett rätblock är att det är relativt enkla samband som råder. Förutsägbarhet är ju bra om man vill motverka störningar.
Icka-parallela väggar ger inte färre stående vågor heller utan det är samma där att det inför komplexitet.

Sen måste vi skilja på resonanser och flexande väggar. En väldigt styv låda som inte flexar kommer fortfarande ha en massa resonanser. Sen kan man göra en låda i mjukare material som inte har väldigt få resonanser med låg amplitud men ingen styvhet.
Styvhet är viktigt i basområdet så att energi inte försvinner till att flexa lådväggarna. Det hanteras enkelt med lite tjockare väggar och ordentligt med stag. Resonanser kan då styras upp ovanför basens arbetsområde. Mellanregistret pumpar inte så mycket luft så där är styvheten inte lika viktig, däremot är resonanser ett potentiellt problem.

Men i en fullregisterlåda blir det ju lite problematiskt eftersom bas/mid där både spelar bas och de frekvenser som resonanserna befinner sig i.

[Tangband]

—————-

Sen måste vi skilja på resonanser och flexande väggar. En väldigt styv låda som inte flexar kommer fortfarande ha en massa resonanser. Sen kan man göra en låda i mjukare material som inte har väldigt få resonanser med låg amplitud men ingen styvhet.
Styvhet är viktigt i basområdet så att energi inte försvinner till att flexa lådväggarna. Det hanteras enkelt med lite tjockare väggar och ordentligt med stag. Resonanser kan då styras upp ovanför basens arbetsområde. Mellanregistret pumpar inte så mycket luft så där är styvheten inte lika viktig, däremot är resonanser ett potentiellt problem.

Men i en fullregisterlåda blir det ju lite problematiskt eftersom bas/mid där både spelar bas och de frekvenser som resonanserna befinner sig i.

Ja, det har ju redan skrivits spaltmeter inte minst på detta forum om dämpning/icke dämpning och jag tror både du och jag läst igenom det mesta här .
Klart är att det finns olika filosofier som ger olika resultat av olika tillverkare.
Det är ju även klart problematiskt , precis som du skriver, om ett fullregisterljud ska kunna återges utan färgning från högtalarlådan . Att bara göra Mdf-lådan av ett tjockare material med extra stag förvärrar ofta resonanserna kring 400-500 hz. BBC- studien är ju intressant läsning om detta.
En del firmor och lyssnare gillar soundet från färgningen i ” celloregistret ” som man kan få med styvt kopplade mdf-lådor som står stumt kopplade mot underlaget. Att göra lådor som inte färgar i något register verkar vara svårare.

En högtalarlåda jag själv inte provat att bygga ännu är en tredelad modulhögtalare. Det skulle vara väldigt intressant att se hur olika materialval i lådorna påverkar olika register. Då skulle man kunna optimera varje låda med rätt material och rätt sorts dämning i varje del. Tex en riktigt tung baslåda som spelar under 80Hz med olika tjocka väggar och stag, ett mellanregister som tar vid mellan 80-2500Hz där BBC- principen skulle kunna provas med 8mm Mdf och tjock limmad bitumen på insidan. Diskanten skulle kunna ligga i en egen lådbaffel längs upp med filt runtom elementet ( ungefär som mellanregistret i snell AIII ) för att få bort resonanser från de övriga modulerna. Modulerna skulle sedan kunna isoleras från varandra med SD kuddar med rätt viktanpassning. Som ett extra plus hamnar basmodulerna i rätt fas med mellanbasen eftersom de sitter rakt under varann ( om filtret summerar rätt! )
Då skulle flackare filter kunna användas .

Kef maidstone

[Tangband]

Sonus Faber bygger ju med solitt trä. Men i sandwich med MDF. Nackdelen med trä är ju resonansvilligheten. Det är inte lika "dött" som tex MDF.

Insidors trådar om sandwich-lådor visar ju att de blir rätt resonans - döda, även med ganska tunna skivor.
Men bättre än sandwich vore kanske att bygga en "låda i lådan?
Hmm...En stor trevägare med delning vid kanske 80, 2500 hz har ofta en egen kavitet för midbasen. Gör man denna kavitet som " en låda i lådan " så har den ingen fysisk kontakt med högtalarens ytterväggar ( förutom baffeln ) . Då skulle man kunna komma undan med att göra lådans ytterväggar så tunga och styva det bara går , resonanserna i den yttre lådan kommer ju endast från basområdet och baselementet som spelar upp till 80 hz. Och då spelar en kraftig resonans av en tjock mdf låda vid 400-500 hz ingen roll .
...kanske är det av ovanstående resonemang bättre att inte göra moduluppbyggda högtalare med olika material- bättre då med en enda låda och en extra intern låda för midbasen ?

[Bill50x]

...kanske är det av ovanstående resonemang bättre att inte göra moduluppbyggda högtalare med olika material- bättre då med en enda låda och en extra intern låda för midbasen ?

Mina Dahlqvist DQ10 har midbasen på en separat baffel utan låda. Kanske en ännu bättre lösning?

/ B

[RogerGustavsson]

...kanske är det av ovanstående resonemang bättre att inte göra moduluppbyggda högtalare med olika material- bättre då med en enda låda och en extra intern låda för midbasen ?

Mina Dahlqvist DQ10 har midbasen på en separat baffel utan låda. Kanske en ännu bättre lösning?

/ B

Fast det är ju ett missförstånd att högtalare utan låda saknar "lådljud". Dessutom tillkommer en del annat att tänka på när låda saknas. Det är väl vårt att hänföra något till hur lådan låter om den är någorlunda vettigt konstruerad? Annat var det med typ plastlådor-i-locket till skivspelare som man hade förr.

[Almen]

...kanske är det av ovanstående resonemang bättre att inte göra moduluppbyggda högtalare med olika material- bättre då med en enda låda och en extra intern låda för midbasen ?

Mina Dahlqvist DQ10 har midbasen på en separat baffel utan låda. Kanske en ännu bättre lösning?

/ B

Fast det är ju ett missförstånd att högtalare utan låda saknar "lådljud". Dessutom tillkommer en del annat att tänka på när låda saknas. Det är väl vårt att hänföra något till hur lådan låter om den är någorlunda vettigt konstruerad?

Men om baffeln utan låda är gjord av äggkartonger...?

[RogerGustavsson]

Nu ska vi inte reta upp Perfector...

[jansch]

Om man mäter vibrationer på små lådor (sådär 20 liter) byggda av 16mm MDF är det väldigt svårt att få så kraftiga vibrationer att mätningarna inte dränks i brus vid rimlig SPL, sådär 85dB.
T.o.m Sonab OA5 och OA6typ2 är relativt resoansfria trots tunn och dålig spånplatta [visserligen har dom 2 smala stag och lite ribbor men väldigt "smäckigt").
Man kan i sig känna lite med handen....

Det borde vara mer problematiskt med basreflex än slutna lådor

[Tangband]

Om man mäter vibrationer på små lådor (sådär 20 liter) byggda av 16mm MDF är det väldigt svårt att få så kraftiga vibrationer att mätningarna inte dränks i brus vid rimlig SPL, sådär 85dB.
T.o.m Sonab OA5 och OA6typ2 är relativt resoansfria trots tunn och dålig spånplatta [visserligen har dom 2 smala stag och lite ribbor men väldigt "smäckigt").
Man kan i sig känna lite med handen....

Det borde vara mer problematiskt med basreflex än slutna lådor

Vad säger du då om stereophiles test av Elac debut b6 ? Vibrationerna vid 188 Hz är 11 db högre från kabinettet än från elementet

”A prominent discontinuity in the traces just below 200Hz suggests that the enclosure has a serious resonance at that frequency. While setting up the speaker on my turntable stand to measure it, I noted that the cabinet seemed very lively—investigating the panels' vibrational behavior with a plastic-tape accelerometer, I found a very high-level, high-Q resonant mode at 188Hz that was present on all surfaces but highest in level on the side panels (fig.2). As HR wrote of the sound through the B6es of a recording of male voice and double bass, "I heard that vibrating box—not a little, but a lot. . . . [The speakers] were vibrating like sex toys!" There are also some high-level resonant modes present in the midrange.


Read more at https://www.stereophile.com/content/ela ... bkwvZ0t.99

[Tangband]

Nya debut 6.2 verkar de ha förbättrat

[Kraniet]

Vad säger du då om stereophiles test av Elac debut b6 ? Vibrationerna vid 188 Hz är 11 db högre från kabinettet än från elementet

Skalan i dB för accelerometern är inte ljudtryck. Så hur det relaterar till ljudtrycket framgår inte.

Men staget de lagt till på den nya lådan är nog ingen dum idé

[jansch]

Tangband - Jag skrev bara min erfarenhet av mina mätningar.

Det finns dock stor svårigheter att mäta (och dra rätt slusatser) som jag borde ha skrivit om i mitt inlägg - hur vet man hur mycket ljud lådan tillför?
- När man mäter med accelerometer mäter man ju endast vibrationer i en punkt (om man inte har tillgång till många accelerometrar/laddförstärkare)
- fasen, svänger alla lådsidor i fas? Och i motfas mot högtalarelementet? (Ett förenklat svar på detta är "nej")
- Det är lätt att omvandla g- kraft till amplitud men en lådsida rör sig ju inte kolvformigt = hur mycket ljud tillför varje lådsida egentligen.
- kan man generalisera och anta att en lådsida svänger med ETT maxima och "övertoner" är då så marginella att man kan bortse från dom?

Som jag skrev är det ofta så att man känner vibrationer med handen men när man mäter är det väldigt lite. Det verkar som om våra händer har en extremt bra känslighet

Vattenfallsdiagrammet är jätteintressant men hur VET man hur stort tillskottet i form av ljud är? Jag ifrågasätter inte författarens slutsats utan tycker bara det är en intressant frågeställning..

Jag gjorde för ett tag sedan ganska mycket mätningar på hur mycket ett golv vibrerar med spikes alternativt med sd kuddar. Kunde dock inte dra några slutsatser då jag inte kunde omsätta mätningarna till ljud på ett trovärdigt sätt.
En intressant sak kunde jag konstatera - ett golv distar (!) och spikes öveför mer vibrationer till golvet

[Kraniet]

SD-fötter är väl intressanta för att de minskar vibrationer i själva lådan också?

[jansch]

Kraniet - Nja, gissningsvis inte.
Lådan kan ju föra över vibrationer på 2 sätt till golvet
- Att lådans yta mot golvet "flexar"
- Att lådan "vickar" fram och tillbaka genom reaktionskraften från membranet. Alltså vid sidomonterat högtalarelement, vid bottenmonterat element, t.ex. Beolab5, rör sig ju lådan upp/ner vertikalt. Därför har Beolab5 en tung järnring som gör att förhållandet mellan Mms och lådvikt blir större = mindre vibrationer.

Själva SD foten är ju till för att INTE få ett "stumt förband" mellan högtalarbotten och golv, till skillnad mot spikes.
SD foten minskar ju inte lådvibrationerna utan ökar isoleringen mellan golv och högtalare.

[gopnik]

Genom att minska mängden energi som reflekteras i golvet och tillbaka upp i högtalaren så minskar SD lådans vibrationer. Den gör ju dock inget åt att veka lådväggar häver sig på grund av trycket.

[Tangband]

Vad säger du då om stereophiles test av Elac debut b6 ? Vibrationerna vid 188 Hz är 11 db högre från kabinettet än från elementet

Skalan i dB för accelerometern är inte ljudtryck. Så hur det relaterar till ljudtrycket framgår inte.

Men staget de lagt till på den nya lådan är nog ingen dum idé

Ok
Jag tycker bara det är onödigt att det kan vara sådana skillnader mellan stagad låda och ostagad. De skriver ju i testen att de klart kunde höra lådljudet från boxen, synd eftersom högtalaren verkar vara väldigt bra i övrigt.

[Tangband]

Tangband - Jag skrev bara min erfarenhet av mina mätningar.

Det finns dock stor svårigheter att mäta (och dra rätt slusatser) som jag borde ha skrivit om i mitt inlägg - hur vet man hur mycket ljud lådan tillför?
- När man mäter med accelerometer mäter man ju endast vibrationer i en punkt (om man inte har tillgång till många accelerometrar/laddförstärkare)
- fasen, svänger alla lådsidor i fas? Och i motfas mot högtalarelementet? (Ett förenklat svar på detta är "nej")
- Det är lätt att omvandla g- kraft till amplitud men en lådsida rör sig ju inte kolvformigt = hur mycket ljud tillför varje lådsida egentligen.
- kan man generalisera och anta att en lådsida svänger med ETT maxima och "övertoner" är då så marginella att man kan bortse från dom?

Som jag skrev är det ofta så att man känner vibrationer med handen men när man mäter är det väldigt lite. Det verkar som om våra händer har en extremt bra känslighet

Vattenfallsdiagrammet är jätteintressant men hur VET man hur stort tillskottet i form av ljud är? Jag ifrågasätter inte författarens slutsats utan tycker bara det är en intressant frågeställning..

Jag gjorde för ett tag sedan ganska mycket mätningar på hur mycket ett golv vibrerar med spikes alternativt med sd kuddar. Kunde dock inte dra några slutsatser då jag inte kunde omsätta mätningarna till ljud på ett trovärdigt sätt.
En intressant sak kunde jag konstatera - ett golv distar (!) och spikes öveför mer vibrationer till golvet

Intressanta tankar Jansch
Min egen erfarenhet: En ostagad Mdf-låda som är kring 10-20 liter kan ibland ge en trevlig ”cello register” färgning vid ungefär 200-400 Hz som nog många skulle föredra vid en snabb A/B test i en butik. Jag har märkt detta själv vid ett bygge jag gjorde för några år sedan.
Jag antar att Andrew Jones som konstruerat Elac B6 tagit hänsyn till den färgningen då han komponerade ihop högtalaren- till en väldigt begränsad budget. Det finns en intervju med honom där han förklarar de kärva ekonomiska villkoren och det gäller att kompromissa där det märks minst. Spekulerar man vidare : Om det är så att en färgning vid 200 Hz säljer högtalaren lättare så är det ju win-win både ekonomiskt och försäljningsmässigt.

[dewpo]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements


Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements

[Perfector]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Liten tanke.
Om stagning flyttar upp resonanser i ett område där basen inte längre spelar, och mellanregister spelar i egen kavitet.
Spelar det då nå'n roll rent ljudmässigt?
För mig blir då en bly/gummimatta 21 x 16 cm x 1.6 mm tjock lösningen på en vibrerande lådvägg.

[petersteindl]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Resonanser resonerar även efter att den påförda signalen upphört med en viss utklingningstid. Det betyder som jag ser det att beroende på tid så är resonansen starkare än den påförda signalen.

Jämför dessutom båda mätningarna efter 50 msec. Till och med övertonen till resonansen i den undre kurvan är starkare än grundtonen i den övre.

[Tangband]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Liten tanke.
Om stagning flyttar upp resonanser i ett område där basen inte längre spelar, och mellanregister spelar i egen kavitet.
Spelar det då nå'n roll rent ljudmässigt?
För mig blir då en bly/gummimatta 21 x 16 cm x 1.6 mm tjock lösningen på en vibrerande lådvägg.

Jag hade samma fundering sid 2 i denna tråd. Har man en inre separat kavitet för mellanregistret så arbetar den ju i dubbel låda och resonanser från denna borde vara helt borta på utsidan av lådan ( om vi bortser från ev resonanser från baffeln ) . Delar man vid 80 Hz samt 2500 Hz i en trevägare spelar ju bara basen upp till 80 Hz, och är nere 24 db vid 160 Hz med branta filter.
Då borde resonanserna som vi ofta ser med Mdf-lådor kring 200-400 Hz i stereophile inte kunna uppträda alls .

[Tangband]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Stag flyttar väl generellt upp resonansfrekvensen, det finns skolor inom högtalarbygge som säger att resonansen bör ligga så högt i frekvens som möjligt. Sådana tankar hade tex B/W med sina aluminiumlådor för länge sedan. En låda utan stag med bara tex bitumen påklistrat sänker resonansfrekvensen samtidigt som den dämpas.
Kanske är det bra att ha väggar i lådan som resonerar vid olika frekvenser ? Det kan man göra med olika tjocklek i väggarna på lådan. Eller att blygummi används på bara halva lådans insidor ?
Det var denna fundering som startade tråden.

[Tangband]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Resonanser resonerar även efter att den påförda signalen upphört med en viss utklingningstid. Det betyder som jag ser det att beroende på tid så är resonansen starkare än den påförda signalen.

Jämför dessutom båda mätningarna efter 50 msec. Till och med övertonen till resonansen i den undre kurvan är starkare än grundtonen i den övre.

Detdär var intressant

[Perfector]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Stag flyttar generellt upp resonansfrekvensen, det finns skolor inom högtalarbygge som säger att resonansen bör ligga så högt i frekvens som möjligt. Sådana tankar hade tex B/W med sina aluminiumlådor för länge sedan. En låda utan stag med bara tex bitumen påklistrat sänker resonansfrekvensen samtidigt som den dämpas.
Kanske är det bra att ha väggar i lådan som resonerar vid olika frekvenser ? Det kan man göra med olika tjocklek i väggarna på lådan. Eller att blygummi används på bara halva lådans insidor ?
Det var denna fundering som startade tråden.

Blymattor enligt gamla skolan skulle bara sättas mitt på den yta som svängde, där den suger upp rörelsen vilken minskar problemen.
Dock har jag sett rena tokbyggen med helfodrade lådor både in och utvändigt som faktiskt lätt mycket bra, även om det ser lite konstigt ut med mattor på utsidan.

[dewpo]

Jag har följ denna diskussion med intresse och tre frågor har dykt upp i mitt huvud,
Hur förutsäger man om ett stag kommer eliminerar en resonans eller bara skjuta upp den i frekvens?
Vilka frekvenser är vi mest känsliga för och störs mest av resonanser?
Och vad avgör om det blir resonans eller dissonans på den berörda frekvensen?

Ett exempel där stagen verkat förflytta resonanserna istället för att eliminera...
https://www.stereophile.com/content/wharfedale-diamond-225-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Det tidigare använda exemplet på ostagad låda...
https://www.stereophile.com/content/elac-debut-b6-loudspeaker-measurements
[ Bild ]

Resonanser resonerar även efter att den påförda signalen upphört med en viss utklingningstid. Det betyder som jag ser det att beroende på tid så är resonansen starkare än den påförda signalen.

Jämför dessutom båda mätningarna efter 50 msec. Till och med övertonen till resonansen i den undre kurvan är starkare än grundtonen i den övre.

Ett dåligt exempel förstås

Här är ett exempel med positivt värde +3.11dB fast förståss kort avklingnings tid...
https://www.stereophile.com/content/quad-s-2-loudspeaker-measurements

[dewpo]

Stag flyttar generellt upp resonansfrekvensen, det finns skolor inom högtalarbygge som säger att resonansen bör ligga så högt i frekvens som möjligt. Sådana tankar hade tex B/W med sina aluminiumlådor för länge sedan. En låda utan stag med bara tex bitumen påklistrat sänker resonansfrekvensen samtidigt som den dämpas.
Kanske är det bra att ha väggar i lådan som resonerar vid olika frekvenser ? Det kan man göra med olika tjocklek i väggarna på lådan. Eller att blygummi används på bara halva lådans insidor ?
Det var denna fundering som startade tråden.

Jag förstår inte varför en klingande lådor skulle vara bättre än att ha problemen lägre ner i frekvens, Vad brukar man ange för motivering?

[Tangband]

Stag flyttar generellt upp resonansfrekvensen, det finns skolor inom högtalarbygge som säger att resonansen bör ligga så högt i frekvens som möjligt. Sådana tankar hade tex B/W med sina aluminiumlådor för länge sedan. En låda utan stag med bara tex bitumen påklistrat sänker resonansfrekvensen samtidigt som den dämpas.
Kanske är det bra att ha väggar i lådan som resonerar vid olika frekvenser ? Det kan man göra med olika tjocklek i väggarna på lådan. Eller att blygummi används på bara halva lådans insidor ?
Det var denna fundering som startade tråden.

Jag förstår inte varför en klingande lådor skulle vara bättre än att ha problemen lägre ner i frekvens, Vad brukar man ange för motivering?

Hmm....Argumentet brukar väl vara att det är enklare att dämpa resonanser inuti lådan med högre frekvens, tex med gullfiber .
Men bättre vore väl att resonanserna inte heller finns vid högre frekvenser ?

[Tangband]

Här ett exempel på ganska bra dämpning. Dynaudio contour 20.
https://www.stereophile.com/content/dyn ... asurements

Väggarna verkar ha olika tjocklek till stor del.
Baffeln där elementen sitter monterade består av aluminium, bakom den plattan är det Mdf.
Läs mer här : https://www.dynaudio.com/dynaudio-acade ... ur-cabinet

”The cabinet is a multi-layer MDF design with thick, thick layers: a 38mm back plate, 26mm fronts and depending on model 16mm or 19mm side plates (it’s only on the biggest of them all that we use 19mm side plates). The design is an extremely stiff and stable construction reducing any unwanted vibrations that could color sound for the best listening possible listening experience.

[Tangband]

Klistrar in en intressant tråd om bitumen och dess förmåga att dämpa resonanser 200-5000 Hz i Mdf lådor.
Effekten och säkert hörbarheten är mångdubbelt större i det här fallet, än tex olika dist-nivå mellan olika förstärkare.

viewtopic.php?f=3&t=43852&full=1

[Kronkan]

Kort lite om trådens fråga om det är positivt med olika tjocklek på lådans väggar med en liknelse kring stämgaffel. Jag misstänker att de material som man bygger högtalare med har en betydligt högre inre dämpning än det stål som stämgaffeln är byggd av.

Kraften som uppstår vid en hård koppling mellan golv och högtalare är väl lika stor på båda högtalare och golv. Så lådan påverkas också.

Om man skall förstå hur styvhet, konstruktion (här tjocklek), material och kompositer fungerar hamnar man ju i hållfasthetslära vilket det är nästan 50 år sedan jag läste om hållfasthet och då bara grunderna. Men limmar man på bitumen så ändras också tjockleken vilket ju har en effekt samtidigt som man gör ett laminat. Stål ökar styvheten 8 ggr om man fördubblar tjockleken. Så en ökning av väggens tjocklek med 4 mm är inte helt försumbar samtidigt som man gör ett enkelt laminat. Hur stor förändringen är ju beroende på den ursprungliga högtalarlådans tjocklek.

Den ökade massan torde också ha en effekt. Jag är ju inte högtalarkonstruktör men jag antar att lådan utsätts för minst tre krafter. Först har vi själva högtalarelementet vars rörliga massa skapar en kraft som överförs till luften och dels lådan. Sedan har vi rörelsen i luften som överförs till lådans väggar. Sist så är det kontakten mot underlaget som fångar upp de krafter som finns i lådan.

Om jag nu har fel så kan man vänligen ge bättre teori.

Men hur man nu upplever själva ljudet är ju en subjektiv bedömning.



http://carbontrikes.com/komposit/hallfasthet.htm

[Kraniet]

Klistrar in en intressant tråd om bitumen och dess förmåga att dämpa resonanser 200-5000 Hz i Mdf lådor.
Effekten och säkert hörbarheten är mångdubbelt större i det här fallet, än tex olika dist-nivå mellan olika förstärkare.

Jag är nog fortfarande tveksam över hur hörbart det är. Det är ju fortfarande mätningar med accelerometer så hur det relaterar till vad som hörs i rummet är ju lite svårt att avgöra.
Att det hörs när örat läggs mot lådan är ju en sak, men hörs det på 1meters avstånd, eller hur är det när man sitter i soffan 3-4m bort?

Lilltroll verkar ju säga att den där panelresonansen är ansvarigt för fnurran på frekvensgången vid 400 Hz. En avvikelse på -0,5 dB och +0,5 dB. Det är nog svårt att höra skulle jag tro, speciellt i ett rum.


Jag vet iofs inte om effekterna av panelresonanser blir värre vid ökat ljudtryck. Dvs om kurvan påverkas mer elelr mindre. Det beror väl på om förhållandet mellan direktljud och panelljudet ändras. Det kan kanske bli bättre när man spelar högre också?

[Kraniet]

”The cabinet is a multi-layer MDF design with thick, thick layers: a 38mm back plate, 26mm fronts and depending on model 16mm or 19mm side plates (it’s only on the biggest of them all that we use 19mm side plates). The design is an extremely stiff and stable construction reducing any unwanted vibrations that could color sound for the best listening possible listening experience.

Lite otippat tycker jag nog det är att de har satt den tjockaste skivan i bakstycket. Annars tycker jag det brukar vara vanligare att det är fronten som brukar vara tjockare. Undra vad anledningen är att de gjort som de gjort.

[dewpo]

”The cabinet is a multi-layer MDF design with thick, thick layers: a 38mm back plate, 26mm fronts and depending on model 16mm or 19mm side plates (it’s only on the biggest of them all that we use 19mm side plates). The design is an extremely stiff and stable construction reducing any unwanted vibrations that could color sound for the best listening possible listening experience.

Lite otippat tycker jag nog det är att de har satt den tjockaste skivan i bakstycket. Annars tycker jag det brukar vara vanligare att det är fronten som brukar vara tjockare. Undra vad anledningen är att de gjort som de gjort.

Lika otippat som när Wilson kom med sina Hammer Tennisracket
Men jag tror även om det känns fel, Att det är rätt, Förutsatt att rejäla stag gör att man får nytta av ryggraden.

[Kronkan]

+ 0,5 dBär väl per definition inte hörbart men samtidigt är det en begränsad kunskap gällande just den applikation som mättes. Hur mycket styvheten ökar beror ju bl a på tjockleken och övrig konstruktion på den högtalare där asfaltmattan limmas på.

Sedan har vi systemeffekterna där lådan och golv utsätts för olika krafter som påverkar varandra. Så resonanser i golkan ju år ju beroende på hur lådan vibrerar.

Så jag antar att vibrationer i högtalarlådor kanvara hörbara och därmed mer eller minde påverkbara. Möjligtvis inte hörbart alla gånger. Dock är det en subjektiv sak att bedöma om det ljudande resultatet är negativt.

Så antar jag att det är.

[petersteindl]

Klistrar in en intressant tråd om bitumen och dess förmåga att dämpa resonanser 200-5000 Hz i Mdf lådor.
Effekten och säkert hörbarheten är mångdubbelt större i det här fallet, än tex olika dist-nivå mellan olika förstärkare.

Jag är nog fortfarande tveksam över hur hörbart det är. Det är ju fortfarande mätningar med accelerometer så hur det relaterar till vad som hörs i rummet är ju lite svårt att avgöra.
Att det hörs när örat läggs mot lådan är ju en sak, men hörs det på 1meters avstånd, eller hur är det när man sitter i soffan 3-4m bort?

Lilltroll verkar ju säga att den där panelresonansen är ansvarigt för fnurran på frekvensgången vid 400 Hz. En avvikelse på -0,5 dB och +0,5 dB. Det är nog svårt att höra skulle jag tro, speciellt i ett rum.
[ Bild ]

Jag vet iofs inte om effekterna av panelresonanser blir värre vid ökat ljudtryck. Dvs om kurvan påverkas mer elelr mindre. Det beror väl på om förhållandet mellan direktljud och panelljudet ändras. Det kan kanske bli bättre när man spelar högre också?

Resonanser resonerar även efter att den påförda signalen upphört med en viss utklingningstid. Det betyder som jag ser det att beroende på tid så är resonansen starkare än den påförda signalen.

Jämför dessutom båda mätningarna efter 50 msec. Till och med övertonen till resonansen i den undre kurvan är starkare än grundtonen i den övre.

Se resonanser som energi som byggs upp och lagras och släpps ut senare i tiden. Du kan inte enbart titta på en frekvensgång. Då den pålagda nyttosignalen har fallit i nivå så finns resonansen kvar och släpper energi och kan då bli lika stark som nyttosignalen vid någon tidpunkt och därefter ännu starkare än nyttosignalen. Dessutom skapas harmonisk distorsion.

Med vänlig hälsning
Peter

[jansch]

En "sak" om sällan diskuteras är att lådresonanser inte är "linjära", d v s tillskottet av distorsion är ibland stort. D v s resonansen kan innehålla kanske 10-50% THD. Mäter man är det sällan under 20%, gäller också golvresonanser.... Fast jag har bara mätt på gamla Sonab/Carlsson och hembyggen.....och mina golv!

Problemet är ju dock att MÄTA HUR MYCKET som tillförs i form av ljud i relation till nyttosignalen (högtalarelementet).
En viktig aspekt är den Peter påpekar, avklingningen. Efter en "toneburst" kan ju lådan vara det enda som låter. Jag har aldrig mätt på "tonebursts" då jag aldrig tänkt på det och just nu inte riktigt vet hur man skall utföra en sådan test som ger relevant information. Jovisst, man kan köra med accelerometer och mic och få ett resultat på ett 2 kanals oscilloskop efter en toneburst. Då kan man kan jämföra de båda signalerna...med sedan då? Hur vet jag hur mycket tillskott resonansen ger i ljudnivå?

någon som har en ide'?

[Tangband]

Klistrar in en intressant tråd om bitumen och dess förmåga att dämpa resonanser 200-5000 Hz i Mdf lådor.
Effekten och säkert hörbarheten är mångdubbelt större i det här fallet, än tex olika dist-nivå mellan olika förstärkare.

Jag är nog fortfarande tveksam över hur hörbart det är. Det är ju fortfarande mätningar med accelerometer så hur det relaterar till vad som hörs i rummet är ju lite svårt att avgöra.
Att det hörs när örat läggs mot lådan är ju en sak, men hörs det på 1meters avstånd, eller hur är det när man sitter i soffan 3-4m bort?

Lilltroll verkar ju säga att den där panelresonansen är ansvarigt för fnurran på frekvensgången vid 400 Hz. En avvikelse på -0,5 dB och +0,5 dB. Det är nog svårt att höra skulle jag tro, speciellt i ett rum.
[ Bild ]

Jag vet iofs inte om effekterna av panelresonanser blir värre vid ökat ljudtryck. Dvs om kurvan påverkas mer elelr mindre. Det beror väl på om förhållandet mellan direktljud och panelljudet ändras. Det kan kanske bli bättre när man spelar högre också?

Tankeexperiment : tänk dig att grannen sätter en jättestor fullregisterhögtalare utanför din ytterdörr och spelar med 115 db volym ( mycket, mycket lägre än ljudtrycket inuti i en typisk högtalare. )
Hur tjock dörr tror du krävs för att du inte ska höra högtalaren inne i ditt rum ?
Som jag ser det så är ljudet inifrån lådan endast distorsion och den bör väl inte vara högre än övriga källor, dvs lägre än -80 db? Ofta kommer man inte lägre än -40db med enkelväggar och det borde väl betraktas som extremt dåligt ?
( efter denna tanke ser jag nästan ingen annan möjlighet än dubbellådor eller trippellådor med isolering emellan om man ska vara kompromisslös, dvs sandwich eller bitumen duger inte )
Men jag kanske tänker fel ?

[Perfector]

Klistrar in en intressant tråd om bitumen och dess förmåga att dämpa resonanser 200-5000 Hz i Mdf lådor.
Effekten och säkert hörbarheten är mångdubbelt större i det här fallet, än tex olika dist-nivå mellan olika förstärkare.

Jag är nog fortfarande tveksam över hur hörbart det är. Det är ju fortfarande mätningar med accelerometer så hur det relaterar till vad som hörs i rummet är ju lite svårt att avgöra.
Att det hörs när örat läggs mot lådan är ju en sak, men hörs det på 1meters avstånd, eller hur är det när man sitter i soffan 3-4m bort?

Lilltroll verkar ju säga att den där panelresonansen är ansvarigt för fnurran på frekvensgången vid 400 Hz. En avvikelse på -0,5 dB och +0,5 dB. Det är nog svårt att höra skulle jag tro, speciellt i ett rum.
[ Bild ]

Jag vet iofs inte om effekterna av panelresonanser blir värre vid ökat ljudtryck. Dvs om kurvan påverkas mer elelr mindre. Det beror väl på om förhållandet mellan direktljud och panelljudet ändras. Det kan kanske bli bättre när man spelar högre också?

Tankeexperiment : tänk dig att grannen sätter en jättestor fullregisterhögtalare utanför din ytterdörr och spelar med 115 db volym ( mycket, mycket lägre än ljudtrycket inuti i en typisk högtalare. )
Hur tjock dörr tror du krävs för att du inte ska höra högtalaren inne i ditt rum ?
Som jag ser det så är ljudet inifrån lådan endast distorsion och den bör väl inte vara högre än övriga källor, dvs lägre än -80 db? Ofta kommer man inte lägre än -40db med enkelväggar och det borde väl betraktas som extremt dåligt ?
( efter denna tanke ser jag nästan ingen annan möjlighet än dubbellådor eller trippellådor med isolering emellan om man ska vara kompromisslös, dvs sandwich eller bitumen duger inte )
Men jag kanske tänker fel ?

Ljudkällan i Örebro byggde dubbla lådor med sandfyllning emellan skikten vilket enligt honom (ägaren) var det bästa sättet att få en "död" låda.

[Tangband]

Hmm... om analogin med ytterdörren och pa-högtalaren stämmer så är väl sand mellan högtalar-väggarna inte perfekt?, isolering löst packat mellan skivorna i dubbelådan bör vara bättre, för att minimera mekanisk kontakt. Om ljudnivån genom högtalarväggen ska minimeras ?

Tänk tre-glasfönster och hur uppbyggnaden ser ut . Där är det ju bara luft mellan de tunna styva glasskivorna. Ändå blir det väldigt tyst, ofta tystare än en ytterdörr.

[Perfector]

Hmm... om analogin med ytterdörren och pa-högtalaren stämmer så är väl sand mellan högtalar-väggarna inte perfekt?, isolering löst packat mellan skivorna i dubbelådan bör vara bättre, för att minimera mekanisk kontakt. Om ljudnivån genom högtalarväggen ska minimeras ?

Tänk tre-glasfönster och hur uppbyggnaden ser ut . Där är det ju bara luft mellan de tunna styva glasskivorna. Ändå blir det väldigt tyst, ofta tystare än en ytterdörr.

Har ingen erfarenhet av byggmetoden.
Jag bara refererar till hans eget uttalande.

[Kraniet]

Ytterdörrsexemplet är nog inte riktigt jämförbart. När det kommer till den typen av ljuddämpning är det viktigt att det inte finns springor. En springa under dörren kan minska ljuddämpningen jättemycket trots att konstruktionen i övrigt har höga reduktionstal.

Trycket i lådan byggs upp av baselementets pumpande, dvs tryckökning. Jag har inte förstått det som ett ljudtryck. Det trycket måste ju dock motarbetas genom att göra lådan så styv som möjligt, det hanteras enklast med ordentlig stagning.

Lådan har ju dämpmaterial så det mesta högfrekventa dämpas ju ganska effektivt i de flesta fall. En del högtalare kan ju ha problem med läckage från basreflexröret, beroende på placering av dämpmaterialet och mängd, samt av rörets placering i lådan.

Lådresonanserna skapas väl i första hand av elementens vibrationer.

[jansch]

Kraniet skrev:

Lådresonanserna skapas väl i första hand av elementens vibrationer

Njaa, det verkar inte så när man mäter med accelerometer. Fast det kan ju också bero mycket på vilken högtalare/låda det är.

Elementets vibrationer...
Högtalarelementet har ju en reaktionskraft, - när membranet rör sig t.ex. framåt kommer resten av högtalarelementet att röra sig bakåt. det skapar vibrationer. Dom är ganska små, t.ex. 20gram Mms och 2 kilo magnet och korg, men givetvis rör sig högtalaren och det är lätt att räkna ut. Av detta skäl är det bra att ha en TUNG låda och att åtminstone baffeln är väldigt styv.
När jag mäter hur mycket ett golv vibrerar är det sannolikt den kraften som till största del får golvet att vibrera. D v s vid frontmonterade högtalarelement kommer då högtalarlådan att vicka fram och tillbaka.
Detta sker ju oavsett om lådan är väldigt styv = inte har några resonanser
Vi låga frekvenser (i relation till storleken på lådan) blir det akustisk kortslutning mellan fram och baksida.
Jag TROR därför att vid låga frekvenser är det lådans väggar som flexar fast även där kommer viss akustisk kortslutning ske mellan element och låda.

[RogerGustavsson]

Ett intressant test är att hålla ett element (inte diskant) med händerna när man spelar musik på det. Skulle tro att det är rätt rejäla vibrationer/reaktionskrafter som lådan får ta emot. En av de tyska tidskrifterna för gör-det-självbyggen (Hobby Hifi eller Klang und Ton) gjorde mätningar på olika lådväggar.

[Kraniet]

Ett intressant test är att hålla ett element (inte diskant) med händerna när man spelar musik på det. Skulle tro att det är rätt rejäla vibrationer/reaktionskrafter som lådan får ta emot. En av de tyska tidskrifterna för gör-det-självbyggen (Hobby Hifi eller Klang und Ton) gjorde mätningar på olika lådväggar.

Ja det märker man ju tydligt om man spelar kraftig bas på ett löst element, man måste ju hålla fast det annars dansar det ju runt som bara den.

det är ju ett bekymmer för de där ultrasmå baslådorna med långslagiga baselement. Som sunfire-subben som behövde vägas ned för att inte dansa runt.

[Perfector]

Man kan även "OOOa" sig ner i frekvens i en håltagen låda och höra var resonanser som är bundna till lådvolymen uppstår.
Sedan kan man använda den till att ge basen lite pregnans vilket låter mycket trevligt, speciellt om man spelar upp volymen ordentligt.

[Morello]

Det man hör är stående vågor mellan parallella ytor, vilket inte har med lådans volym att göra, utan beror på lådans inre dimensioner.

[Perfector]

Det man hör är stående vågor mellan parallella ytor, vilket inte har med lådans volym att göra, utan beror på lådans inre dimensioner.

dimensioner som kan uttydas som volym i liter.

[jansch]

Skrev ett inlägg som bara försvann...nåväl..

Som jag skrev tidigare och litar på farbror Newtons lagar/formler, vilket man borde göra, är
reaktionskraften är ju lika stor som membranets kraft och motriktad.
Men för att få ihop den ekvationen är amplituden på lådan i relation till vikten på lådan och även masscentrum.

Om nu lådan rör sig, om lådan i detta avseende kan anses som ideal, rör sig HELA lådan fram och tillbaka.
Det medför att alla frekvenser som har en våglängd som är väsentligt längre än lådans mått kommer att släckas ut. Alltså, lådans framsida och baksida ligger ju i fas. Kvar blir högtalarelementets ljud.

Intressant är dock att membranets amplitud är ju egentligen lite mindre p g a att lådan rör sig i motfas av reaktionskraften. (100 - 1000 delar blir det i praktiken)

Det blir helt annat när lådväggarna kommer i resonans eller "bågnar" av trycket. Då kan lådväggar och även högtalarelement samverka.
Det blir alltså så att fasskillnaden kommer att vara avgörande i detta fall (svårt att mäta, åtminstone har jag inte tillräckligt med grejor....)

[Morello]

Det man hör är stående vågor mellan parallella ytor, vilket inte har med lådans volym att göra, utan beror på lådans inre dimensioner.

dimensioner som kan uttydas som volym i liter.

Samma volym kan erhållas med en oändlig uppsättning av dimensioner (x,y,z).