Har jag månne celebert besök, av herr Placebo?
Lördag: Köpte ett par begagnade piP (enl. uppgift byggda 2007). Kopplade upp dem hemma, tyckte de var lite hissade i övre mellanregister och diskant samt klenare än förväntat i basområdet.
(Öronen var nog visserligen lite trötta efter vägljud från två timmars bilkörning m dubbdäck, men ändå.)
Söndag t.o.m. fredag:
Lyssning mestadels i form av tv-tittande, kanske ett par tre låtar nån kväll när lilleman kommit i säng. Fortfarande inte särskilt imponerad
Kanske kändes diskanten inte lika påträngande längre, men basen upplevdes fortfarande som tunn.
Lördag: Plockar loss baselementet för att kika inuti lådan.
Ser för bedrövligt ut! Skarvade kablar, skarvarna undermåligt isolerade med vit isoleringstape (dock godkända lödningar). Dessutom visar det sig att baselement, diskant och terminal helt saknar tätningslist! Fram med lödkolv, nya kablar, krympslang, tätningslist mm.
Efter några timmar är det riktigt snyggt
. Och framförallt Tätt!
Kopplar åter in dem och MAMMA! Där fanns den, basen! Dessutom var balansen mellan bas/diskant som den skulle, eller i alla fall betyyyydligt bättre!
Nu till frågorna: Är detta upplevda tillvänjning och placebo!? För inte kan väl det bli såå stor skillnad med lite tätningslist? Jag trodde nog att den skillnaden var i princip teoretisk.
Hur viktig är egentligen en tät låda i en basreflexkostruktion? Jag menar, det är ju inte precis fritt flöde för luften som vill ta sig ut runt element och terminal, även om tätningslisten saknas.
/ Kristian
P.S.Värt att notera är att jag inte nödvändigtvis har haft volymratten i samma läge hela tiden, (men den har heller inte succesivt flyttats medurs). Jag tycker ändå inte att jag kan bortse från den stora förändring jag upplever före/efter tätning av lådan. Självklart är det helt subjektiva upplevelser som beskrivs ovan. D.S.