Tätning av basreflexlådor - hur viktigt är det?

[Kristian]

Den här tråden inspirerade mig att undersöka mina PK. Med hjälp av denna tongenerator och PeterAkermarks metod så var det busenkelt att konstatera att båda lådorna läckte. Den ena vid diskantelementet och den andra vid det löstagbara bakstycket. Efter lite meckande så är båda täta. Nu låter cello mycket mer cellolikt än tidigare

Lasse

Roligt att höra att tråden inspirerar!

Har inte testat mina piP ännu , men nu blev jag inspirerad av ditt inlägg!

/K


Edit: fixat smileys som inte "fungerade"

[jansch]

Visst gör det skillnad med otäta basreflexlådor......

Men JAG märker ingen skillnad på Q värdet när det är småhål typ otät baffel eller bakstycke.

Däremot för små hål ett jäkla liv i form av pipande och visslande!

Typiskt är när man ställer in slutstegen på Sonab OA6typ2. Då måste man lossa på slutsteget (2 ibland genomborrade hål för M4) och stålramen i botten (6 ibland genomborrade hål för M4).

Då har man lådan vanligtvis uppochner och matar på med 65Hz/6V RMS. Visslande hörs mer än basen.....

Impedanskurvan (utan OA6 slutsteget) förändras inte mätbart med 6-8 st 4mm hål i bottenbaffeln.

[Fackamato]

om du tillfälligt pluggar igen basporten och försiktigt trycker in konen och sedan släpper den så ska den lite segt röra sig tillbaka till viloläget, om detta går blixtsnabbt så är det troligtvis läckor i lådan eller i den tillfälliga igenpluggade porten

Är det inte tvärt om? Trycker man in konen i en helt tät låda så blir det ju övertryck direkt, som stannar kvar, så när man släpper så åker konen ut snabbt.

Finns det små läckor, så kommer det tryckutjämnas i lådan när man tryckt in konen, vilket gör att när man släpper konen så kommer den vilja åka ut (elementets egna upphägning) och det går långsamt för att det blir undertryck i lådan medans luften pyser in genom låd-läckage.

nä, du tänker på cykelpumpen som man försöker trycka ihop med fingret över hålet, men en högtalarlåda fungerar nog inte likadant med den så mycket större volymen och dämpmaterialet inuti, rörelsen ska vara seg å inte reptilsnabb, jag försökte klippa in en text här men lyckades inte

kända tillverkare spelade förr en riktigt låg sinuston och använde stetoskåp för att lyssna efter läckor, stetoskåp är nog inte så dyra på apoteket

Du jämför en cykelpump (liten volym) med en låda (stor volym) och menar att i större volymen så åker konen ut långsammare.

Varför åker den då ut direkt när man har oändligt med volym (fri baffel eller omonterat element)? Menar du att det har med dämpningen att göra?

Eller vad är det jag inte förstår

[PeterAkemark]

Hej igen, har varit borta ett tag men har nu läst trådarna. Kul att det går framåt. Att trycka in konen brukar jag också göra men det är först efter att jag användt metoden med en sinus-signal vid avstämningsfrekvensen och tätat alla läckor. Att sedan trycka in konen i en basreflexlåda (med öppen tunnel) och sedan med konen intryckt täta tunneln med lämpligt kork (gummi mod. större och röd) och därefter släppa konen och se hur den beter sig. Jag bruka ta en voltmeter(analog) och ansluta över talspolen. Om konen rör sig så blir det ett utslag på voltmetern. Den tid det tar för konen att komma till noll-läge igen kan ses som en kvalitetsindikation på konstruktionens täthet, ju längre tid desto tätare konstruktion. Det ultimata är naturligtvis att konen förblir intryckt och därmed inte rör sig och ingen spänning kan avläsas på voltmetern. Jag har nog aldrig haft någon låda som varit så tät emellertid. Mycket av det läckage som finns kvar är, eller åtminstone var tidigare, läckage genom elementkant/kon och framför allt damkåpan.