Ja, absolut. Det långa rummet kan åtminstone för lägre frekvenser betraktas som endimensionellt och får en förstamod vid knappt 3.5 Hz. Först under ca 3 Hz befinner sig detta rum i "konstanttryckområdet". Eftersom det smala rummet upp till ca 170 Hz i stort sett bara uppvisar 1D-moder så får man en harmonisk serie med moder för övrigt.
Om vi går över till mer realistiska förhållanden så måste man vara tydlig med att man i ett normalt rum aldrig får fullt -12 dB/okt i konstanttryck-/kavitetsområdet, snarare kanske -9 eller -8 dB/okt eftersom flexande väggar och öppningar ger upphov till en hel del förluster*. Öppningarna i kombination med kavitetsvolymen ger också en helmholtzresonans runt 5-10 Hz under vilken rumsförstärkningen faller brant.
Ett svar på frågan om varför man får denna stigning är att fasskillnaderna mellan de från rummets begränsningsytor reflekterade ljudvågorna minskar med minskande frekvens (ökande våglängd). Med allt mer konstruktiv interferens från vågorna ökar naturligtvis det totala ljudtrycket.
Ett annat sätt att se saken är att konstatera att man i konstanttryckområdet får en luftfjäder som effektivt kopplar ihop högtalarmembran och trumhinnor**. Mothållet från denna fjäder ökar med minskande frekvens, varför man slutligen har total koppling mellan membran och trumhinna. När spolen s.a.s. direkt driver trumhinnorna blir ljudnivån hyfsat hög.

Detta ideala tillstånd ligger dock ganska långt från vad som gäller för ett normalt rum, se ovan.
*Stora öppningar kopplar även ihop lyssningsrummet med omgivande rum. Därpå följer tydlig inverkan från kopplade, än mer lågfrekventa, moder.
**En liknande effekt uppträder när man lyssnar med hörlursproppar. Med propparna ordentligt tätslutande mot ytterörat blir basen kraftfull, minsta läckage och basen är nästan helt borta.