Oj, mycket citat som gjort med en egen teknik...
De citeringsverktyg som finns inbyggda i systemet kan verka lite otympliga, men de är skapligt lätta att
använda. Om du skall citera något så se bara till att det omfamnas av ett [guote="ABCD"] och ett [/guote]
om det är ABCD som skrivit det sista i det du citerar.
- - -
Vill du interfoliera så är det lätt att göra det också.
Bara se till så att varje fras du citerar är omgärdad av [guote="ABCD"] och [/guote].
Om ABCD skrivit
Jag gillar bilar, men bara blåa, och du vill citera det i två delar (säg att du också gillar bilar men inte
blåa) så skall du se till så att det innan du postar ditt inlägg står:
[guote="ABCD"]Jag gillar bilar...[/guote]
Jag också!
[guote="ABCD"]...men bara blåa[/guote]
Jag föredrar bruna bilar.
- - -
Eller säg att tre personer är inblandade, två som kommenterat varandra, och du som vill kommentera det.
Säg att du vill säga "Nä!" till allt som Nisse skrivit.
Ok, så när du tittar på det så ser Nisses inlägg ut såhär:
[guote="Olle"]gurka är en konstig frukt[guote]
Där har du fel!
[guote="Olle"]Och jag gillar ju allt grönt.[/guote]
Gillar någon grönt slem?[/guote]
När du sedan trycker citera (knappen längst till höger) för att kunna svara så kommer det att se ut
så här:
[guote="Nisse"][guote="Olle"]gurka är en konstig frukt[guote]
Där har du fel!
[guote="Olle"]Och jag gillar ju allt grönt.[/guote]
Gillar någon grönt slem?[/guote]
Om DU nu vill kommentera alla Nisses kommentarer med "Nä!" så behöver du addera ett [/guote]
efter hans "...du fel!"
Och efter ditt "Nä!" men omedelbart före "[guote="Olle"]Och jag gillar..." så måste du sen lägga till
ett [guote="Nisse"], och sen skriver du ditt "Nä!" (om nisses fråga om någon gillar grönt slem) på
nästa rad.
Innan du postar så ser det ut såhär:
[guote="Nisse"][guote="Olle"]gurka är en konstig frukt[/guote]
Där har du fel![/guote]
Nä!
[guote="Nisse"][guote="Olle"]Och jag gillar ju allt grönt.[/guote]
Gillar någon grönt slem?[/guote]
Nä!
Och när du har postat det så ser det ut såhär:

Okej?
(För att det skall gå att se vad det ser ut i editorn har jag bytt quote till guote, alltså skrivit med g
istället för med q.)
- - -
På exakt det sättet har jag ändrat det nedanstående. Även om jag också raderat det äldsta du skrivit,
eftersom "nya faktiskt.se" tyvärr inte tillåter fler än 3 citat inom varandra.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
xms67 skrev:IngOehman skrev:Ingen brådska.

Bättre att tänka länge och rätt än snabbt och fel. En sak jag vill fråga dig om är detta: Hur
menar du att ljudteori skiljer sig från det fysiska? I min värld är det just fysik det är, alltså
alltsammans. Det fysiska hanterar man ju just med teorierna.
Är medveten om att teori även i lekmanna språk kan användas i betydelsen hypotes. Men
det jag talar om är teorier i den vetenskapliga betydelsen - alltså fungerande modeller för
att beskriva verkligheten.
Haha, nää jag blandar inte ihop teori och hypotes i den meningen. Det jag menar med ljudteori är att man inte alltid kan räkna fram vad som blir bra ljud. Det finns mig veterligt inget accepterat läte som är ansett som det bästa... Typ. Och att fysikens lagar går att ta till sig som det teoretisk ämnesområde det är, även om det var många år sedan jag läste fysik, och matematik. Däremot har jag aldrig jobbat med frågorna så det mesta är glömt men säkert möjligt att relativt snabbt fräscha upp. Ljudteori är mer påverkat av personliga preferenser och enkilt tyckande.
Då låter det som om du trots allt blandar ihop teori och hypotes i den meningen.
Teorier är INTE fråga om tyckande*. Det är modeller för "hur det är", modeller som är riktiga i den betyd-
elsen att de ger användbara resultat - de kan användas för att förutsäga hur det är och vilka konsekvenser
det får i olika situationer. Det betyder inte att en teori nödvändigtvis är en "sann beskrivning", bara att det
är en modell som "fungerar" i betydelsen att ge rätt (verklighetsöverensstämmande) svar.
Under fysiken sorterar just ljudteori, som på fackspråk dock heter för akustik.
De delar av akustiken som är inriktade mest på att förstå människans roll som lyssnande organism kallas
psykoakustik och audiologi, lite beroende på vilken del av våra egenskaper man sysslar med. Det är ju
två olika ämnen, men när man går på djupet med dem kan de vara lite svåra att skilja åt, ibland.
xms67 skrev:iö skrev:Elektricitet går i en elektrisk ledning inte bara väldigt snabbt, utan ström går även in i den
en ena ledanden samtidigt som den börjar gå ut ur den andra. Så för praktiskt bruk kan du tänka
dig strömmen genom ledningen, och genom högtalarnas talspolar som samtidig. Tänk dig en slang
full av vatten. För att vattnet skall kunna strömma i en del av ledningen måste den strömma i alla
delar av slangen samtidigt.
Det där visste jag nog. Om jag tänker efter... Men tack för lektionen..

iö skrev:xms67 skrev:Men finns det inte en risk att det blir en fördröjning på signalen i ett seriekopplat system?
Nej.
xms67 skrev:iö skrev:xms67 skrev:Jag är medveten om att vi då talar om extremt liten fördröjning. Men jag tänker mig att ni här inne ständigt måste vara på jakt efter det perfekta ljudet och då skulle en seriekoppling störa detta. Eller tänker jag fel?
Det handlar nog mindre om att du tänker fel, men mer om att du saknar kunskaper. En sak som jag
undrar över när jag set hur du tänker dig att det är, är att du inte tänker dig att ljudet kan komma
fram olika snabbt till två parallellkopplade element.
I verkligheten är DET faktiskt ett större problem! (Ehuru mycket nära noll, men fullt mätbart ändå.)
När man parallellkopplar element får de ju olika serieinduktans om kablarna är det minsta olika långa,
och fördröjningseffekten av det går faktiskt att mäta även med skapligt enkel utrustning. Seriekopplar
man basarna är däremot skillnaderna i den ström som går igenom den ena och den andra, mycket svåra
att mäta.
Men det sagt finns det massor av goda argument mot seriekoppling, men det går blir ett senare kapitel.
Det är bättre att du sätter dig in i fundamenta först.
Här kan vi nog mer prata om att jag hade otur när jag tänkte...
xms67 skrev:iö skrev:Vilka läroböcker använder du? Jag tror du gör klokt
i att starta med att läsa matematik. Fysiken som kräver viss matte blir ju liksom obegriplig utan matten.
Alternativt kan du läsa båda samtidigt. För många gör det matten lättare att lära sig.
En viktig del i mitt arbete är att ta del av och bedöma forskning... Men du kan säkert gissa att det inte är inom naturvetenskapen..

Jag menade inte under din utbildning eller i ditt arbete, jag menade NU, när du försöker sätta dig in i hur
högtalare fungerar. Vilka läroböcker använder du för att nå dit? Mitt råd är att börja med grundläggande
matte och fysik.
xms67 skrev:iö skrev:xms67 skrev:Nu till anledningen till mina frågor. När jag odlade mitt ljudintresse för sådär 20-25 år sedan hade högtalare "normalt" ett baselement.
Njae, det stämmer väl ändå inte. Det fanns massor av högtalare med dubbla basar som helst för 20-25 år
sedan. Vi talar om 1989 - 1994. När kom B&W 802 (två basar)? När kom Audio Tronic Megatrend (18 basar)?
Här känns det som att du hakar upp dig på årtal istället för vad jag försöker få fram.
Då missförstår du mig, jag översatte bara tiden du angav till årtal, men hakade alls inte upp mig på det. Det
framgick att det du ville få fram var att det nuförtiden finns många högtalare med dubbla basar, vilket inte
fanns förr (årtal inte så noga).
Och det är just det jag ifrågasätter. Men så noga är det ju inte. Det har ju inget med grundfrågan om huruvida
det är en bra ide eller inte att använda mer en ett baselement ibland.
Jag minns högtalare med dubbla basar från nästan alla tidsperioder. Någon trend tror jag inte på. De exempel
som jag nämnde var inte från 1989-1994 utan de var mycket äldre. Hur vanligt det var med dubbla baselement
på 50- och 60-talet vet jag inte, men det finns beskrivningar av sådant (hur det fungerar, vad som kan vara vit-
sen med det och hur man kan räkna ut konsekvenserna av det) även i böcker från 30-talet.
xms67 skrev:Jag kan dock fortfarande ha fel i min hypotes. Att det skett en utveckling där det är vanligare med flera baselement.
Well, jag säger inte att du har fel, bara att flera basar inte är någon nyhet. Kanske har det blivit lite vanligare?
Det är nog hur som helst ett exempel på en mjuk förändring/mild trend i så fall, det ändrar sig lite från år till år,
ibland är högtalarna lite högre ibland lite lägre, ibland är de djupare och ibland bredare...
xms67 skrev:Nu ser jag att det inte är ovanligt med två eller tre baselement. Ta tex Focal(som jag beställt) där man använder flera baselement när man går upp i (pris)klasser. På senaste serien Aria så har man först två sedan tre i en stigande serie. Sedan går man tillbaka till två men med större(annorlunda) baselement på topphögtalaren. Att använda fler baselement gäller inte bara Focal utan verkar vara vanlig eller i alla fall inte ovanligt nuförtiden. Och i de recensioner jag läst ser jag aldrig kritik mot lösningen så det verkar inte anses som ett fejkat sätt att prångla på konsumenter dyra produkter.
Men... borde du inte börja med att berätta varför det skulle vara en problematisk lösning eller ett fejkat
sätt att prångla på konsumenter dyra produkter?[/quote]
Tja, ett allmänt skeptisk eller kritiskt granskande av alla företeelser runt om oss?[/quote]
Kloka ord förvisso, allmän skepsis kan vara förnuftigt. Jag bara tänker att det är en lustig tanke att en till-
verkare skulle vinna på att använda två mindre istället för ett större baselement.
Det är ju snarare något som gör produkten dyrare att tillverka (men skillnaden blir inte så stor) så vill någon
luras så kanske det vore bättre att snåla in och använda bara ett större baselement även om två mindre hade
varit bättre.

Jag tror dubbla baselement istället för ett större ofta väljs av formgivningsskäl. Det finns förvisso fall där
det går att motivera på fysiskaliska grunder, men för det mesta handlar det nog om att de som gör så gör det
för att de vill ha en smal högtalare. Men vill man veta säkert måste jag förstås fråga var och en av dem.
xms67 skrev:Bara för att något blir vanligare behöver det inte betyda att det är bättre. Det är därför jag gräver lite i frågan. Är det här en "bra" utveckling? Ger det "bättre" ljud? Innebär det att man kan närma sig samma ljud som med en subwoofer? (jag har idag ett 2:1 system där golvarna enbart har diskant och mellanelement och så har jag en sub) Varför har det blivit vanligare?
Det var många frågor på en gång.
Jag vet inte om det blivit vanligare.
Om det ger bättre ljud går inte att besvara. Det är som att fråga om man får bättre bilar om man bygger dem högre.
Det beror väl på vad man skall ha dem till och hur man utnyttjat den större bygghöjden?
Även att jämföra med "en subwoofer" är dubiöst. Vilken då? En av alla dem som låter oerhört mycket sämre än varje
god fullregisterhögtalare? Eller en som inte gör det? Varför skulle antalet baselement göra högtalaren mera lik denna
odefinierade subwoofer överhuvudtaget?
Nej, frågorna lider av att de hoppar över alldeles för många grundläggande steg (både när det gäller information om
de olika lösningarna och när det gäller kunskap om hur olika grundegenskaper kan påverka resultatet) för att de skall
kunna besvaras.
De blir lite som - är verkligen kniv rätt redskap i köket? (Vilken kniv då, till vilken syssla, vad är det för råvara...)
xms67 skrev:Eller till och med; har det blivit vanligare?
Ja du, jag vet inte. Men det är nog lite vanligare vissa år och sen kanske mindre vanligt några år...
xms67 skrev:För en som är insatt i ämnet kan säkert många frågor anses naiva och okunniga. Men för mig är de relevanta och roliga. Och det är mitt sätt att angripa ett för mig nytt område. Kritiskt granska, hitta några kunniga som tar mig upp ett eller ett par steg på kunskapens träd. Därefter är det lättare att börja hitta skriftlig kunskap ute på den oändliga webben.
Mitt råd är att börja med riktiga lärobäcker. Webben innehåller alldeles för mycket strunt för att du skall kunna sortera
INNAN du skaffat dig en bra grund. Det kan bli lite av en ond cirkel. Ju mer man läser och lär, som är fel, desto svårare
är det att vända i tid och hitta rätt. Det kan bli mycket att olära till sist...
Självklart skall du ställa frågor precis som du vill ställa dem, men jag tror att chansen att du skall få bra svar på dem är
bättre om du ställer dem mycket öppnare. När det redan i frågan inkluderas ett svagt påstående, som kanske dessutom
är felaktigt, så blir svaret jobbigt att formulera.
Exempel på en öppnare fråga:
"Vad händer om man använder två baselement på 8" istället för bara ett?"
Svar:
Många saker händer. Om elementen är likadana så kommer båda verkningsgrad och spridningsmönster att påverkas. Om
inte lådvolymen dubblas så kommer även tonkurvan i basen att ändras, djupbas kommer att förloras relativt sett.
Normalt så parallellkopplar man baselement för att inte olikheter i deras respektive impedanser skall skapa obalans i den
spänningsdelare som de kommer att utgöra. Och när man parallellkopplar två element så kommer de att spela ett 6 dB
starkare direktljud om de är på samma avstånd från lyssnaren. Är de nära varandra även i ett absolut perspektiv (säg
inom 1/4 våglängd) så kommer även energikurvan att lyftas 6 dB. Är långt ifrån varandra i förhållande till våglängden
så kommer energikurvan bara att lyfta 3 dB.
När man parallellkopplat två element är det inte bara lådan som behöver fördubblas om man vill slippa en försömring i
utsträckningen nedåt, man behöver justera delningsfiltret också, således att impedanserna ändras på samma sätt som
lastimpedansen. Det vill säga alla värden behöver ändras för halverad impedans. Det betyder att spolar och motstånd
behöver halveras, medan kondensatorer behöver dubblas. Om balansen mot resten av högtalaren skall vidmakthållas
så behöver förstås registren uppåt lyftas i nivå lika mycket som basregistret gör om vi talar om att bygga om en redan
existerande högtalare med bara ett baselement. Det är långt ifrån säkert att det går att höja nivån med 6 dB för högre
register.
Om högtalaren som diskuteras är ett tvåvägssystem så kommer baselementen med största sannolikhet att vara rätt så
våglängdslångt ifrån varandra vid delningsfrekvensen. Är den senare en bit över 3000 Hz så är en våglängd runt 10 cm,
och två olika element som skall spela det registret till-sammans kan vara en mycket dålig ide. Loobing-problem kan bli
avsevärda.
Omvänt kan man med avsikt välja att sätta baselement i ett trevägssystem långt ifrån varandra för att helt avsiktligt få
en loobing som gör högtalaren mindre känslig för reflexer från vissa delar av rummet.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).