Varför ändrar sig tonkurvan på detta vis ...

[aisopos]

... när man mäter rakt mot elementet resp i olika vinklar.

response.jpg (46.97 KiB) Visad 1297 gånger

Exemplet är ifrån ett peerless-element men jag har sett det i andra datablad också.

Och det jag tänker på är tonkurvans utseende där runt 15kHz.
Rakt framåt mäter elementet med en djup dip i den frekvensen, men i 60° har det istället blivit en topp.

Vad är fenomenet bakom detta?

[Svante]

Vid låga frekvenser är membranet så litet att avståndet till membranets olika delar är ungefär samma, relativt vågängden. Vid högre frekvenser ärdet inte så, utan går man lite åt sidan så kommer ljudet i ofas från de olika delarna. För en styv kolv där alla delarna rör sig precis i fas kan det bara bli svagare åt sidorna. Om man har konuppbrytningar så är det krångligare, men allt handlar i grunden om att bidragen från de olika delarna av membranet summerar i olika faslägen i olika riktningar och att det därför kan bli lite hursomhelst vid höga frekvenser om man har konuppbrytningar.

[aisopos]

Ja det kanske inte finns någon entydig anledning.


Om man räknar lite så är ju våglängden vid 15kHz 23mm, och högtalarmembranet på denna lilla 2,5" är väl ca 50mm (själva konen, exkl kantupphängning).
Och fenomet är kanske inte riktigt exakt vid 15kHz, jag själv är inte så haj på att bedöma läget mellan skalstreck på logaritmiska axlar.

[Nattlorden]

Snarare lite över 12k än 15k.

[Svante]

Om man räknar lite så är ju våglängden vid 15kHz 23mm, och högtalarmembranet på denna lilla 2,5" är väl ca 50mm (själva konen, exkl kantupphängning).

...fast här finns ju vågutbredningshastigheten i membranet med också och den är typiskt inte 345 m/s som i luft.

[aisopos]

Snarare lite över 12k än 15k.

Då rör det sig kanske om en våglängd runt 28mm, fortfarande ca 1/2 av konens diameter. Ja kanske t.o.m närmare halva konens effektiva diameter om man räknar in lite lagom mycket av kantupphängningen.

Ja våglängd i luft då, Svantes tankar om vågutbredningshastighet i själva konen kan jag inte räkna på ...

[petersteindl]

Snarare lite över 12k än 15k.

Då rör det sig kanske om en våglängd runt 28mm, fortfarande ca 1/2 av konens diameter. Ja kanske t.o.m närmare halva konens effektiva diameter om man räknar in lite lagom mycket av kantupphängningen.

Ja våglängd i luft då, Svantes tankar om vågutbredningshastighet i själva konen kan jag inte räkna på ...

Men det är den man skall använda sig av. I aluminium är ljudvågens utbredningshastigheten 6420 m/s.

Vill man ha som i luft så kanske kork är bra material eller någon form av coatad plast

Mvh
Peter

[sebatlh]

Men det är väl en böjvåg i membranet så enbart materialet berättar väl inte om våghastigheten. Eller?
Jag kan inget om böjvågor men det känns som att styvhet kontra vikt är ingående parametrar.

[petersteindl]

Men det är väl en böjvåg i membranet så enbart materialet berättar väl inte om våghastigheten. Eller?
Jag kan inget om böjvågor men det känns som att styvhet kontra vikt är ingående parametrar.

I ett stelt membran med hög utbredningshastighet rör sig hela membranet som en kolv, åtminstone upp till någon given frekvens. Vid membranuppbrytning är det delar av membranet som svänger i olika mönster. I det här membranet tror jag att det kan röra sig om en utsläckning på grund av fasdifferens på 180 grader on axis. Då blir det en utsläckning on-axis.

Mvh
Peter

[Svante]

Snarare lite över 12k än 15k.

Då rör det sig kanske om en våglängd runt 28mm, fortfarande ca 1/2 av konens diameter. Ja kanske t.o.m närmare halva konens effektiva diameter om man räknar in lite lagom mycket av kantupphängningen.

Ja våglängd i luft då, Svantes tankar om vågutbredningshastighet i själva konen kan jag inte räkna på ...

Men det är den man skall använda sig av. I aluminium är ljudvågens utbredningshastigheten 6420 m/s.

Vill man ha som i luft så kanske kork är bra material eller någon form av coatad plast

Mvh
Peter

Vågutbredningshastigheten för en longitudinalvåg i aluminium är i den storleksordningen, men här pratar vi om böjvågor och då beror utbredningshastigheten både av material, tjocklek och frekvens. Utöver det kommer utbredningshastigheten i luften in om man vill mäta i annat än 0-gradersriktningen.

[Harryup]

Man kan utnyttja svängningarna i membranen också


Mer finns att läsa på http://www.manger-msw.de/index.php?language=en&pid=OhlWizgKpuQdMOpOF8JO7CDreHgFQVPF&country=

mvh/Harryup

[aisopos]

Men min första fråga verkar alltså kunna besvaras med ungefär:
"Tonkurveavvikelserna kan bero på en massa olika saker, men det finns åtminstone inget enkelt samband!"

Jag hade ju förstås hoppats på något lätt samband då jag iakttagit ett liknande beteende på flera olika datablad.

[Svante]

Men min första fråga verkar alltså kunna besvaras med ungefär:
"Tonkurveavvikelserna kan bero på en massa olika saker, men det finns åtminstone inget enkelt samband!"

Det är som vanligt mao. . Enkla samband är nog vanligare vid låga frekvenser, och det här är ett högfrekvensfenomen.