Två basreflexrör av olika längd

[Prozac]

Vad jag vill uppnå med två rör av olika längd är att bredda reflexfrekvensen och därmed minska konrörelsen (dist) i ett bredare avsnitt än med ett rör. Man kan se på mätningar att en del högtalare verkar ha en basreflexfrekvens som är bredare (men kanske svagare) än andra högtalare.

1) Om man har två rör och gör dem i olika längd hur blir det då med längden, för att bredda reflexfrekvensen kan man ändra lika mycket, dvs tex lägga till två cm på det ena och dra ifrån två på det andra eller skall man lägga till två på det ena och dra ifrån en cm på det andra för att röra sig nedåt resp uppåt i lika hög grad??

2) Hur mycket kan de två reflexfrekvenserna läggas ifrån varandra för att fortfarande utgöra en sammanhållen "enhet"??

3) Finns det annat bättre sätt att göra samma sak?

[Lazyworm]

Det där låter som humbug, ifall det finns en fördel med en låda som är avstämd vid 2 olika frekveser så finns det säkert minst 5 nackdelar.

Och då är jag nog mer realist än pessimist tyvärr.

[Morello]

Så fungerar det inte. Två portar med olika längd (och i förekommande fall även olika diameter) ger bara en avstämningsfrekvens. Det inses lätt genom att rita ett ekvivalensschema.

Latmasken borde veta det.

[Haakan_W]

tom jag förstod det skäms på dig latis

[Svante]

Som Morello säger så funkar det inte. De två akustiska massorna i rören parallellkopplas och verkar tillsammans som en akustisk massa. Därmed blir det bara en helmholtzresonans och den tänkta vitsen försvinner.

Om man gör rören lika stora, kan man uppnå en del strömningstekniska vinster, jämfört med ett större. Två mindre rör kan vara svårare att överstyra pga att turbulens inte uppstår så lätt i trånga rör.

Gör man rören olika stora kommer det ena röret att ge större bidrag till det akustiska flödet och obalansen gör att portsystemet kommer att överstyra vid en lägre nivå än systemet med lika stora portar.

Men det blir alltså aldrig mer än en helmholtzresonans (för den vanliga lådan med en enda kavitet).

[Jocke]

Om man tänker sig en högtalare med dubbla baselement så kommer ju saken i ett annat läge, eller...? Om elementen har varsin egen kavitet är det ju möjligt att ha olika volym och tunnellängd! Å andra sidan - om man ställer två lika baslådor på varandra så kommer de ju att uppträda olika i rummet i alla fall !

/Jocke

[Svante]

Om man tänker sig en högtalare med dubbla baselement så kommer ju saken i ett annat läge, eller...? Om elementen har varsin egen kavitet är det ju möjligt att ha olika volym och tunnellängd!

Ja, då är det ju två olika högtalare. De kommer då att bli optimerade för olika frekvensområden. Om man ska kunna dra nytta av det så behövs någon sorts delningsfilter och det verkar rätt bökigt.

[Jocke]

Ja, då är det ju två olika högtalare. De kommer då att bli optimerade för olika frekvensområden. Om man ska kunna dra nytta av det så behövs någon sorts delningsfilter och det verkar rätt bökigt.

Nja, vaddå filter? Varför då? Nog skulle två lika staplade baslådor uppträda olika i rummet pga av olika avstånd till rummets begränsningsytor? Finns väl vad jag har fattat (även om jag är naturligt blond ) konstruktioner som hanterar kamfiltereffekten och bakväggsreflexen genom "stackning"!

/Jocke

[Svante]

Ja, då är det ju två olika högtalare. De kommer då att bli optimerade för olika frekvensområden. Om man ska kunna dra nytta av det så behövs någon sorts delningsfilter och det verkar rätt bökigt.

Nja, vaddå filter? Varför då? Nog skulle två lika staplade baslådor uppträda olika i rummet pga av olika avstånd till rummets begränsningsytor? Finns väl vad jag har fattat (även om jag är naturligt blond ) konstruktioner som hanterar kamfiltereffekten och bakväggsreflexen genom "stackning"!

/Jocke

Nja, nu talar vi väl om att stämma av basreflexporten olika?

Typiskt ligger den resonansen vid 20-40 Hz och våglängden blir 17-8,5 meter vid de frekvenserna. Avståndet till väggen är alltså försumbart för de frekvenser som porten spelar någon roll i de flesta fall.

En annan sak som slog mig. Om vi återgår till den ursprungliga basreflexlådan med en port så säger man ju att man "stämmer av porten till...". Jag tror att det uttrycket leder till att många missförstår hur porten fungerar. Man tror att resonansen man får är en resonans i enbart röret, ungefär som en orgelpipa. Den resonansen finns också, men är oönskad i basreflexfallet, och ligger högre upp i frekvens. Annat är det med ljudledningar/ 1/4-vågspipor. Där är det just den resonansen man är ute efter.

Detta för osökt in tanken på att man kanske skulle kunna ha två pipor på baksidan av ett element. Men det kommer inte att funka heller, i området mellan de två resonanserna kommer de att spela i motfas och det kommer att bli ett nollställe däremellan.

Eller blir det det... Hmm... Min intuition säger mig det iaf.

[paa]

Det fanns väl en engelsk konstruktion som kallades "Daline" som försökte kombinera basreflexresonansen med en kvartsvågsresonans i pipan, pga av att den blev tillräckligt lång eftersom lådan skulle hållas liten. Hur bra det fungerade i praktiken vet jag inte.

[phon]

Det fanns en byggbeskrivning på en riktmikrofon för länge sedan där man använde ett högtalarelement som mik. Framför det satte man en hel knippe rör med olika längd, svarande mot olika frekvens. Exakt hur kommer jag inte ihåg, men jag ser bilden framför mig med spiralmönstret av de olika rörlängderna. Nån annan kanske?

[Flint]

Det fanns en byggbeskrivning på en riktmikrofon för länge sedan där man använde ett högtalarelement som mik. Framför det satte man en hel knippe rör med olika längd, svarande mot olika frekvens. Exakt hur kommer jag inte ihåg, men jag ser bilden framför mig med spiralmönstret av de olika rörlängderna. Nån annan kanske?

Det där har jag också ett långväga minne av. Men inte hur det var tänkt att fungera.

[Jocke]

Nja, nu talar vi väl om att stämma av basreflexporten olika?

Alright, det kanske var lite långsökt! Jag tänkte så här: elementet är ju placerat i en låda - i en låda (rummet alltså). Jag tänkte mig att man uppnår en samma sak genom "stackningen".

Detta för osökt in tanken på att man kanske skulle kunna ha två pipor på baksidan av ett element. Men det kommer inte att funka heller, i området mellan de två resonanserna kommer de att spela i motfas och det kommer att bli ett nollställe däremellan.

Det finns en polare som heter Augspurger (eller nått sånt) som tagit fram formler och mätningar för att placera 2 element i en 1/4-vågspipa, ungefär som Bosse Bengtsson gjorde i Audio Tronic CM3. Vitsen med att placera ett element 20% in i pipan lär vara att man (till stor del) slipper de besvärande resonanserna som alltid är ett bekymmer att dämpa bort.

Om man vänder på steken så skulle man kunna koppla ett element till 2 pipor med olika längd. Att massorna i 2 basreflextunnlar adderas och genererar en resonansfrekvens tillsammans med fjädringen är ju solklart men vad händer med 2 st 1/4-vågspipor bakom? Kan det verkligen bli 2 resonanser eller kommer luften att ta "enklaste" vägen? Det borde då gå att kompensera genom att dämpa den korta pipan lite mer!

/Jocke

[n3mmr]

Det fanns en byggbeskrivning på en riktmikrofon för länge sedan där man använde ett högtalarelement som mik. Framför det satte man en hel knippe rör med olika längd, svarande mot olika frekvens. Exakt hur kommer jag inte ihåg, men jag ser bilden framför mig med spiralmönstret av de olika rörlängderna. Nån annan kanske?

Resonanserna kommer in i konstruktionen genom att man har lagom många lagom bredbandiga resonanser. Då får man god bandbredd rakt fram.

Nä'r ljud faller in från sidan får man olika väglängd för ljudet genom olika rör, vilket då skulle utsläcka ljudet. Funkar så där: man får resonansproblem soim motverkas av att man har många rör, men inte riktigt på samma sätt som för framåtriktningen.

Men för ett begränsat tonomfång får man ganska bra riktverkan.

Jmf slitsmikar. vilka funkar enligt samma princip, lite grann.

Mönstret blir hyperkardioid.

[phon]

Hittade en ritning till den Hela 7 kronor får man betala för att bli en av de invigda:


LJUDKIKARE
Riktmikrofon uppbyggd efter luftpelarprincipen som ger hög förstärkning. Vanliga samtal är möjliga att höra på 200 meters håll. Avlyssning eller inspelning.Används av fågelskådare. 7:-



http://student.ing-steen.se/bilder/elektronik/ljudkikare.jpg

Ändrade så att det bara länkades till den breda bilden

/naqref

[Svante]

Jmf slitsmikar. vilka funkar enligt samma princip, lite grann.

Mönstret blir hyperkardioid.

Ja, det där måste ju vara ett omständligare sätt att bygga en slitsmik, funktionen måste bli nära identisk. Men inte kallar man väl det riktmönstret för hyperkardioid? Det varierar ju dessutom väldigt med frekvensen.

[phon]

Vet inte vad man stoppar innanför kåpan bak, men jag tänker mer på en Gatling förstås .... riktverkan ....?

[Svante]

tänker mer på en Gatling förstås .... riktverkan ....?

Riktverkan uppstår eftersom våglängden på kulorna är så mycket mindre än pipans mynning.

[phon]

Skall man ligga ned vid simulering ?

[Prozac]

Tack för svaren.

Ett sätt att implementera två resonansfrekvenser är ju dubbel basreflex, dvs två kaviteter sammankopplade med rör samt rör ut. Undrar hur tex fyra kaviteter med rör mellan resp kavitet skulle ta sig ut??

Men hur uppnår man målet då, min fråga tre ovan, alltså att ge outputen ur basreflexporten en bred (men lite lägre nivå) form.
Detta verkar ju vara olika på olika högtalare, en del har en K2 liknande basreflexoutput, andra en hallands-ås.

[paa]

Tack för svaren.

Ett sätt att implementera två resonansfrekvenser är ju dubbel basreflex, dvs två kaviteter sammankopplade med rör samt rör ut. Undrar hur tex fyra kaviteter med rör mellan resp kavitet skulle ta sig ut??

Men hur uppnår man målet då, min fråga tre ovan, alltså att ge outputen ur basreflexporten en bred (men lite lägre nivå) form.
Detta verkar ju vara olika på olika högtalare, en del har en K2 liknande basreflexoutput, andra en hallands-ås.

Helmholzresonansens Q-värde beror bl.a på hur man placerar dämpmaterialet i lådan.

[mike34]

Vet inte vad man stoppar innanför kåpan bak, men jag tänker mer på en Gatling förstås .... riktverkan ....?

Haha, Gatling is teh shit.

[Prozac]

Helmholzresonansens Q-värde beror bl.a på hur man placerar dämpmaterialet i lådan.

Ok, har du nått lästips (kanske nån länk till whitepaper) som behandlar detta?

[paa]

Så här har Svante formulerat sig vid ett tillfälle i:
http://user.faktiskt.io/svante/basta/Ba ... sGuide.htm

Damping material in the box is often necessary in order to take control of resonances in the air cavity, but this also results in an extra resistive loss that has to be considered in the box design. It is however difficult to determine an exact box Q value from the amount of damping material in the box, since the final Q also depends on the placement of the damping material. While a box Qb<2 can be considered a heavily damped box and Qb>20 may be considered sparsely damped, the exact value is best determined by comparing the electrical impedance curves of the simulated and the real system.

Kanske Svante kan utveckla detta lite mer?

[Naqref]

Kan inflika att det som Svante benämner Qb brukar kallas Ql (litet L) i andra sammanhang.

[Svante]

Kan inflika att det som Svante benämner Qb brukar kallas Ql (litet L) i andra sammanhang.

Ja se bokstäver... Vad betyder "l"? b står för box i min värld. Inte kan det väl vara ... låda?

[Naqref]

Vete katten vad det står för. Tror man undviker att använda Qb för att det är ju Q-värdet för ett system med ett element i en sluten låda.

[Svante]

Vete katten vad det står för. Tror man undviker att använda Qb för att det är ju Q-värdet för ett system med ett element i en sluten låda.

Hehe, det kallar jag Qc...

Förvirringen är total.

[celef]

l som i engelska losses

ql används som ett mått på lådläckage å andra förluster

har jag för mig ha läst