Biasvärde

[janixa]

Jag har en rörförstärkare Antique Sound Lab KI 22-Fox där biasvärdet skall vara 250 mA kan det vara riktigt för mig verkar det väldigt högt Utgångs röret är 6C33C-B, en Rysk triod det är väl ett lite ovanlig effektrör?
Den blir väldigt varm men det är kanske vanligt för det röret,jag är lite orolig att värdet är för högt.
Jag vill gärna höra vad ni som kan detta med rör och bias har för åsikt om detta?

/janixa

[soundbrigade]

6S33S är ett regulatorrör typ 6AS7G och är gjort dels för lågt Va-k och högt Ia. Kollar du databladen tar röret en hel del stryk (DATABLAD). Å andra sidan är det väl inte världens bästa rör för ljud, men det är en annan sak.

[janixa]

Tack för info,de är kanske inte värdens bästa för ljud men trots allt så låter dom jäkligt bra,härlig bas och fint mellanregister.Biasvärdet verkar dock för högt tycker jag

[soundbrigade]

Tittar på mina scheman och ser att 150-200mA standard. Röret tar ju 600mA anodström. Den enda rekommendation jag hittar är MAX 300mA.

[petersteindl]

Tack för info,de är kanske inte värdens bästa för ljud men trots allt så låter dom jäkligt bra,härlig bas och fint mellanregister.Biasvärdet verkar dock för högt tycker jag

Det är avhängigt vilken anodspänning som ligger på röret. Det är väl 3 trioder i röret och tillsammans är 250 mA snarast standard skulle jag tro, Det verkar som om anodspänningen då bör vara 150-160 volt.

Mvh
Peter

[janixa]

Ni har säkert rätt ang. biasvärdet jag har själv inget kunnande ang. rör jag jämförde med KT-88 rör.
Varför använder man 6C33C-B som effektrör om dom inte är så lämpade för ljudåtergivning

/janix

[soundbrigade]

Att jämför 6S33S med KT88 är som att jämföra tyristorer med transistorer. Nästan.
KT88 är en pentod med helt andra prestanda och andra parametrar, balnd annat högre anodspänning, högre impedans och lägre anodström. 6S33S har motsatta data - låg impedans, låg anodspänning och hög anodström.

På fråga B svarar jag att det blev så väldigt inne att köra med trioder i SE-kopplingar och just 6S33S lämpade sig väl pga sin rimliga anodspänning och höga uteffekt. Mördarrör som 845, 211 med flera kräver över 1000V för att vakna till liv. Lägg därtill omöjliga transformatorer på runt 10-12kOhm. Hur kul är det att linda en sådan??
Just ryska rör fick en renässans efter socialismens fall och allehanda hemliga lager av rör öppnades och en ström mer eller mindra lyckade rör flöt ut över världen. Just 6S33S hamnae högt upp på listan över SKA-HA-rör till OTL-förstärkare.

[janixa]

Vad är det som gör dom mindre lämpliga, högre distoritinon eller något annat dom låter riktigt bra i mina öron.
Ursäkta min nyfikenhet jag vill gärna veta.

/janixa

[soundbrigade]

Jag tror mycket handlar om ... fan ved jag .. kurvorna. Vi vill ju gärna använda rör med fina snygga kurvor i våra förstärkare och kanske valet faller på rör som visar sådana: 2A3, EL84, 6550 ... (hörde just folk hylla 12B4A - gillar du 1-2W är det ett MYCKET BRA val).

[DQ-20]

Vad är det som gör dom mindre lämpliga, högre distoritinon eller något annat dom låter riktigt bra i mina öron.
Ursäkta min nyfikenhet jag vill gärna veta.

/janixa

Jag delar inte soundbrigades åsikt. Röret är mycket linjärt ("kurvorna") vilket den låga förstärkningsfaktorn antyder om inte annat (2,5-3). Röret s.a.s. "motkopplar sig självt". Gillar man klassiskt rörljud från en enpetare med EL84 så kanske det inte faller en på läppen... Nackdelarna är att det lyser utav bara fan jämfört med vanliga audiorör som har mindre och svalare katoder, dra mycket glödeffekt och kräver en kraftig signal på ingången, återigen pga den låga förstärkningsfaktorn. Den stora fördelen är att det tål stor förlusteffekt, är prisbilligt i förhållande till uteffekten, byggd som en tanks och att transformatorerna blir lättare att linda eftersom omsättning skall vara låg. Men det kräver som sagt en del av drivkretsen. Jag ser två vägar. Antingen kör man med en enkel drivkrets med t.ex. oktalrör och trimmar så att man får ned distortionen lite genom att drivkretsens andratonsdistortion liknar inversen på slutrörets andratonsdistortion, eller så kör man hela skiten i botten: hög spänning på drivern med katodföljare och allt, sedan på med plenty feedback runt slutröret till ingången. Jag tänker då främst på enpetare.

/DQ-20

PS. Vill man stila kallar man röret 6S33S-V eftersom kyrilliskt C=latinskt S och kyrilliskt B=latinskt V. Det gör jag. Stilar alltså.

[IngOehman]

Vad är det som gör dom mindre lämpliga, högre distoritinon eller något annat dom låter riktigt bra i mina öron.
Ursäkta min nyfikenhet jag vill gärna veta.

/janixa

Rör är bara sin konstruktörs verktyg.

Vad som är bra eller dåligt avgörs framförallt av applikationen.

Och ett rör har inte en bestämbar distorsion. Konstruktionen som använder röret har det, i varje given mätsituation, men den är inte given av röret. Röret har bara sina olinjäriteter, och vad det blir av dem beror som sagt på hur det används.

- - -

Men, det tilltalar dagens tumregelmänniska att det finns ett enklare svar - att man bara behöver veta rörets namn för att veta om det är en bra eller dålig förstärkare.

Ja, jag är lite sarkastisk, och självklart finns det vissa absoluta gränser (t ex max effekt, brus och sådant) som ofta till stor del sätts av råvarorna. Men just det där med att plocka ut en komponent och försöka definiera produkten och dess kvalitet via den, är bara ett tråkigt exempel på att folk vill ha enkla svar hellre än sådana som är riktiga.

Röret ifråga är ett prima audio-rör (i betydelsen; går att använda till att göra prima rörförstärkare). Och det har rykte om att vara det eller inte är en helt annan fråga.

- - -

Det är nog lite som med kapacitanser. De kan studeras och värderas på två helt olika sätt.

1. Fysikaliskt - för dem som förstår hur de fungerar och vad man vill ha ut av dem i olika sammanhang.
Det kan handla om kapacitans, spänningstålighet, dielektrisk absorption, (frekvensberoende) spänningsberoende, temperaturberoende, åldring...

2. Enligt nonsenspåhittade begrepp - för dem som inte vet något om hur de fungerar.
Det kan handla om att det står "audiograde" på höljet. Jag har hört folk på fullt allvar berätta att det är otänkbart för dem att använda annat än komponenter som är audiograde...


Vh, iö

- - - - -

PS. Just det frågan: 250 mA verkar rimligt i rådande pretranformatoriell impedans. Rörförstärkare blir varma.

[janixa]

Tackar er alla för all info jag fått,nu har jag ju blivit lite klokare och biasvärdet var tydligen rätt.
Jag bifogar ett schema på förstärkaren om någon är intresserad att kolla på det.

Schema Foxen 2.jpg (239.25 KiB) Visad 2289 gånger

[MiaM]

Sidospårsfråga: Är det alltid "standard" att motkopplingen som hämtas efter trafon tas på 8-ohm-lindningen? Det gör ju att 8-ohm-läget bör låta något bättre (eller åtminstone annorlunda) än 4- och 16-ohm-utgångarna?

Om man ska permanent använda 4- eller 16-ohm-utgången så är det kanske en idé att modda en förstärkare så att motkopplingen tas från den utgången. Då får man givetvis anpassa motkopplingselektroniken så att förstärkningen ändå blir rätt. (D.v.s. gånger två eller delat med två).

[soundbrigade]

Du torde rimliegn ha samma signal på alla utgångar (med olika stora förståss). Någon standard finns inte, utan du hittar återkopplingen lite överallt, oftast, dock, på lindningen med högsta impedansen.
Det finns fall där man har en speciell FB-lindning.

[DQ-20]

Tackar er alla för all info jag fått,nu har jag ju blivit lite klokare och biasvärdet var tydligen rätt.
Jag bifogar ett schema på förstärkaren om någon är intresserad att kolla på det.

Det där var helt klart ett schema av "kategori 2" som jag angav ovan. Man har dessutom kopplat slutröret som katodföljare. Egenskaperna hos förstärkaren kommer till stor del att definieras av driverkretsen, viken är MINST sagt kraftig med rejält med spänning över rören och parallellkopplade oktaler. Jäsikens! Jag skulle inte kunna gjort det bättre själv... Kul att se att det är någon som inte bara kör vanligt SET med anodkopplat slutrör och ingen motkoppling: sådana går det ju 13 på dussinet. Kul, kul, kul: man blir ju riktigt sugen.

/DQ-20

[soundbrigade]

Men just katodkopplingen ger ju massor av återkoppling. Och om rören är så linjära kanske man skulle kunna dra ner på återkopplingen också ...

Inom (), här är ett bättre (större schema): http://www.pastisch.se/faktiskt/6C33C-KMP-22.jpg



Edit: Mitt schema är ju samma men mitt saknar global återkoppling ... ???!!!

[DQ-20]

Edit: Mitt schema är ju samma men mitt saknar global återkoppling ... ???!!!

Det beror på att det är en annan förstärkare... Du la upp schemat på KMP-22, inte KI-22. Den senare är en integrerad historia med ETT chassi MED global motkoppling. Lyckligtvis...

EDIT: Schemat på KI-22 är ganska otydligt men jag misstänker att den globala återkopplingen tyvärr är ganska blygsam: man kan ju knappast ha två i övrigt identiska scheman med en förstärkning som skiljer typ 10 dB eller så. Med ett sådant slutrör och katodkoppling skulle man gott kunna tänka sig att låta motkopplingen gå direkt från drivern till ingången. Så gjorde man i DIY-kretsare på 40-talet, med t.ex. 6AS7 som slutrör.

/DQ-20

[soundbrigade]

Åhå ... tänkte inte på det ...

[DQ-20]

Men just katodkopplingen ger ju massor av återkoppling.

Inte i det här fallet eftersom förstärkningsfaktorn är så låg hos röret. Men lite blir det.

Jag såg också att katodmotstånden inte av avkopplade, vilket är lite konstigt, eftersom man blir av med gain. Det kan ju knappast vara svårt att stabilisera förstärkaren, med tanke på den låga motkopplingen.

Kul apparater i alla fall. Och prisvärda till tusen (relativt annat alltså...)

/DQ-20

[IngOehman]

Du torde rimliegn ha samma signal på alla utgångar (med olika stora förståss). Någon standard finns inte, utan du hittar återkopplingen lite överallt, oftast, dock, på lindningen med högsta impedansen.
Det finns fall där man har en speciell FB-lindning.

Inte har man samma signal på alla utgångar inte, sekundärlindningen är inte lindad med supraledande tråd och även ömsinduktansen är en begränsning.

Det går hur som helst utmärkt att återkoppla från alla utgångar, således att belastning av valfri lindning ger proportionellt samma resultat (samma dämpfaktor på alla utgånger lastade med "sin" impedans. Det går åt n eller n+1 motstånd för att göra detta (beroende på stegets uppbyggbad) där n är antalet utgångar. Jag har aldrig sett en sådan koppling dock (gissar att ingen sådan förstärkare gjorts) men hoppas få se en sådan någon gång. Det är det rätta sättet att göra det på nämligen. Om någon håller på och konstruerar så går det bra att kontakta mig för mera info, om något är oklart.

Det finns även förstärkare som har primäråterkoppling endast. Det finns både för- och nackdelar med att göra så. Talar man om just triodförstärkare med följarsteg som matar trafon så mejkar det mera sens att köra oåterkopplat eller sekundäråterkopplat, beroende på vilka egenskaper man vill ge förstärkaren.

Sen kan det finnas skäl att inte blanda ihop globala och lokala återkopplingar. Ur flera aspekter så påverkar de på lite samma sätt (lägre impedans, gain och distorison), men problemen är rätt så olika. Lokala återkopplingar är ofta mindre problematiska att gå stabila. Motor boating på grund av lokal återkoppling är t ex närmast icke-existerande.


Vh, iö