Vilka faktorer avgör om en högtalarspole spelar bas elle dis

[kristerT]

Hej
Vilka faktorer påverkar en högtalarspole om den skall spela bas eller diskant,jag förstår att det går att lägga ut texten men det kanske går att generalisera lite utan att bli alltför teoretisk,min fråga är kan man "bygga om " en 15" bas till diskant genom att använd magnet och talspole enbart och utesluta korg och membran samt att sedan behålla dammkåpan som diskant membran

Varma hälsningar
Krister

[Svante]

Typiskt måste ett diskantmembran vara litet. Det beror på att det bildas resonanser (konuppbrytningar) i alla membran, och de hamnar vid högre frekvenser om membranet är litet. Man vill helst att resonanserna ska hamna ovanför området de används i och därför måste membranet vara litet. Det är också bra med ett litet membran för att spridningen ska bli vettigt stor.

Ett litet membran ger en liten strålande yta, vilket ger låg verkningsgrad. Det kan uppvägas med att göra membran + talspole lätt. Därför är membranet ofta tunt och talspolen har tunn tråd med få varv. Den behöver dock inte mycket överhäng eftersom membranet rör sig så lite vid höga frekvenser.

Skulle man bygga om ett baselement så som du beskriver så skulle man ta bort större delen av konytan, vilket skulle sänka vekningsgraden väldigt mycket. Man skulle ha en alldeles för tung talspole och den skulle ha ett överhäng som också äter verkningsgrad alldeles i onödan. Och vissa dammkåpor är genomsläppliga vilket gör att de kanske inte kopplar så bra till luften.

Så, nä. Det finns inte så mycket poäng annat än i utbildningssyfte. Vilket iofs är gott nog .

[kristerT]

Hej
Tack för ett bra och lättförståeligt svar utan djupodlande elektronik ,jag undrar bara då jag håller på med ett kul sidoprojekt med överraskande bra resultat lyssningsmässigt ,efter en kvälls googlande ramlade jag in på MBL Radialstrålande högtalare och fick inspiration att prova med ett par Tangband W3-871 som jag sågade bort korg och membran och därefter limmade jag ett 20mm rör på faspluggen till membran klippte jag bitar ur ett Post-it block som jag limmade med snabblim till talspolen och toppen av röret ,som förväntat gav det en väldigt spretig frekvensgång som jämnades till med hjälp av Mini-DSP:en . Jag har provat med olika material i membranet men får hela tiden en resonanstopp runt 4-6 kHz och jag tänkte om en annan magnet och talspole med större diameter och mer kraft tillåter lite tjockare membran skulle flytta ned resonanstoppen till ca 2kHz där jag tänkte dela den .

Krister

[IngOehman]

Bara för att inte för många skall förvirra sig när det försöker förstå resultatet av konstruerandet, så föreslår jag att du ändrar skala på Y-axeln till 50 dB. Nu är det 130 dB och för det ovana ögat så ser tonkurvan väldigt mycket bättre ut, än den är.

Det finns massor av fenomen som är med och bestämmer hur den där tonkurvan bildas, hålen mellan banden är troligen en signifikant komponent i sammanhanget.

När det gäller att byta till en större talspole så behöver det inte göra så stor skillnad/ställa till med så stora problem, det kan vara fördelaktigt. Men det finns då ett antal faktorer att ta hänsyn till:

1. Skall det spelas diskant så är det viktigt med låg rörlig vikt. Det är ingen poäng att göra kraftfaktorn 3 gånger större om även vikten ökar med samma faktor. Så magnetens tillförande energi är ett medel mot hög effektivitet, men mera koppar i spolen är det nog inte.

2. Även låg induktans är av betydelse om det skall spelas diskant. Därför är även av det skälet en talspole med tunn tråd och färre varv, och helst ett överhäng på ungefär noll, en bra ide. Men man kan komma längre än så, genom att kortsluta bort så mycket dynamiskt fält som möjligt således att bara de statiska permanentmagnetiska fältet återstår. Ordentliga kortslutningsringar, gärna i spalten och på båda sidorna om talspolen hjälper till att hålla induktansen låg och HF-förmågan hög.

Jo en sak till: Att byta till tjockare material i membranbågarna kommer inte att resultera i en lägre resonansfrekvens för de resonansfenomen som syns i mätningarna. Tvärtom. Skälet är att böjvågen gör snabbare när man gör en folie tjockare, vilket i sin tur beror på hur resonansfaktorerna (styvhet och massa) samverkar, och hur styvheten påverkas av tjockleken kvadratiskt. Massan växer proportionellt. Så ett dubbelt så tjockt membran väger dubbelt så mycket, men har fyra gånger större böjstyvhet. Då stiger resonsansfrekvensen med en faktor drygt 50%.

Dock finns även andra resonansfenomen, och om t ex limningen mellan bobin och membran har en märkbar elasticitet, så kommer massaökningen att leda till en sjunkande resonansfrekvens för DET fenomenet. Det är ett mycket komplext system och utan att veta mera om hur det beter sig (mer än en tonkurva tagen i en riktning) så vågar jag min inte på någon förutsägelse av exakt hur tonkurvan skulle påverkas, men jag tror inte att ett tjock styvt membranmaterial är rätt väg att gå. Snarare skulle jag satsa på att eliminera resonanserna genom att dämpa rörelserna i den övre infästningen. Att kartlägga vilken faktisk böjvågshastighet som råder i menbranet, är dock en bra start.


Vh, iö

[kristerT]

Hej
fortsätter att labba men nu med en ny driver som satt i en monitor typ pa rigg som ni säkert sett med en 12:a som bas och ett diskanthorn som är gjutet i lådan . det finns inget namn eller annan betekning på den , efter lätt modifiering av membranet med att klippa bort kalotten sedan

DSC02323.JPG (140.08 KiB) Visad 1151 gånger

svarvade jag ett rör 36mm i diameter som jag fräste ur 10 st längsgående hål som sedan fylldes med dämpmaterial som håller det nya membranet, övre delen av membranet är justerbart i höjdled för att kunna prova olika böjning av lamellerna ,bäst frekvensgång fick jag med rakaste lameller som bilden visar. Jag har nu justerat upplösningen på skalan som nu visar 50 dB
Det låter faktiskt väldigt bra efter justering av frekvensen med hjälp av MiniDSP ,det är första gången jag upplevt att röster och instrument låter i rummet och inte inne i högtalaren.
Undre kurvan är opåverkat utan MiniDSP och den övre visar hela systemet efter frekvensjustering vid lyssningsplatsen

Krister