janixa skrev:Det verkar betydligt mer komplicerat än jag trodde att koppla ett par högtalare till två förstärkare,jag får nog skaffa mig ett par små högtalare till och försöka få plats med dom det verkar bli enklast så.
Tack för alla förslag som ni delat med er av.
/janixa
Nejdå det är inte komplicerat alls.
Såhär skrev jag i mitt första inlägg i tråden:
IngOehman skrev:...du drar ut högtalarkablarna (banankontakter) från den förstärkare som du vill sluta använda, och sätter in dem i den du tänkt använda. Då sker förhoppningsvis inga olyckor.
Och så är det fortfarande.
Om du använder oisolerade banankontakter, alltså där till och med "handtagsdelen" är metallisk (använd inte sådana!) så kan de förstås slås ihop. Men risken att slå ihop dem när de fortfarande är instuckna i förstärkaren är ju liten.
Efter att du dragit ut sladden kan kontakterna förstås råka slås ihop, men det spelar ju ingen roll. Då är de ju inte anslutna till förstärkaren.
Det är mycket större risk att det sker olyckor om man fipplar med sladden i högtalaränden... Något har nämnt att det skulle kunna vara farligt för rörförstärkare att bli av med sin last, men det är nog i huvudsak en myt. Och även om det finns någon enstaka mycket konstig/undermålig konstruktion som av något skäl inte kan spela utan last, så löser man ju det genom att bara använda en nätsladd, som man drar ut innan man kopplar om till nästan förstärkare. Sådana åtgärder skall dock inte behöva göras. Jag har aldrig stött på någon rörförstärkare som inte kunnat spelas utan last, utan problem.
De flesta normala förstärkare, med transistorer såväl som med rör, kan spelar utan last. Om något så mår de rent av bra av det.
- - -
Tycker du att det känns omständigt att flytta kontakterna för att byta förstärkare så kan du, som flera redan nämnt, använda en fyrpolig tvåvägsomkopplare. MEN INTE VILKEN SOM HELST.
Någon, jag tror det var komorok, nämnde knivbrytare, och sådana är praktiskt taget alltid av sådan typ att det fungerar bra, men omkopplare i övrigt finns av två sorter. De är endera av make-before-break-typen, eller av breake-before-make-typen. Den förstnämnda sorten får man INTE använda. Endast break-before-make-typen passar här.
En annan egenskap man förstås behöver säkerställa är förmågan att klara de strömmar det handlar om. Nu finns det ju inget entydigt svar på vilka strömmar det handlar om. Det beror ju på önskemål om ljudtryck, högtalarnas känslighet, högtalarnas impedans, rummet och möbleringen samt tillgänglig förstärkareffekt, men en högtalare på 8 ohm som drivs av en förstärkare på 100 W drar typiskt mindre än 10 A peak, vid vansinnesspelning. Mycket mindre i normalfallet.
Det finns dock kombinationer av egenskaper som kan rendera toppströmmar på över 100 A.
Vh, iö
