Mätning av förstärkare, är det någon idé?

[Flint]

Om man inte bryr sig alls om ursprungstroheten - javisst!

Att tro att elektrisk och mätmässig ursprungstrohet är det enda rätta är också en värdering och en tumregel. Du väger alltså en värdering mot en annan. Min värdering är att det räcker med att jag trivs med musiken som spelas. Jag sitter inte skiträdd och biter på naglarna och undrar om det är rätt eller fel det jag hör. Gör du?

[Flint]

Som mitt svar på frågan:
Mätning av förstärkare, är det någon idé?

Ja visst, för konstruktörer och framför allt vid den rent tekniska dimensioneringen. Där är mätning ett måste.

Som musikalisk utvärdering är det vanskligare. Där håller jag med Bill50x. Det finns mycket inom hörsel och musikåtergivning som vi inte vet och förstår. Att bara förklara välljud med avsaknaden av THD anser jag vara naivt generaliserande. En lätt utväg.

[IngOehman]

Om man inte bryr sig alls om ursprungstroheten - javisst!

Att tro att elektrisk och mätmässig ursprungstrohet är det enda rätta är också en värdering och en tumregel.

Nej, att tro något (alltså utan att bry sig om att ta reda på hur det förhåller sig) är varken en värdering eller en tumregel - det är att basera sig uppfattning på religiositet!

Det skulle inte falla mig in att göra något så dumt.

"Mätmässig ursprungstrohet" är dessutom inget jag någonsin har talat om, eller brytt mig om. Jag har alltid talat om upplevelsen.

Däremot kan man undersöka om det finns något samband mellan tekniska prestanda och dessas innehavares (läs apparaternas) tendens att göra avsteg från ursprunget således att man hör det.

Då finner man, att det finns det!

Ju flera apparater som var och en tar en längre från musikens ursprung - desto längre från ursprunget kommer man, i regel. Men vissa fel kan i varje fall delvis kompensera varandra (detta gäller både när man ser på processerna med ursprungstrogenhetsperspektiv (vill att det man hör skall vara så "sant" som möjligt) och rent subjektivt - alltså ställer sig frågan: -Gillar jag detta?).

Dessa saker har jag förstås både studerat och funderat mycket på. Varför skulle jag annars föra resonemanget och uttrycka mig som jag gör, tror du?


Jag får nästan intrycket att du går i försvarsställning kombinerat med små attacker, men varför? Jag har väl inte kritiserat dig syn på att (och hur) spela musik därhemma? Jag har aldrig yttrat ett ord av kritik mot dig eller din rätt att definiera vad du vill med ditt musikspelande.

Du väger alltså en värdering mot en annan.

Nej, det gör jag verkligen inte. Inte med avseende på det du tänker på i varje fall. Jag svarar bara på frågan om hur tekniska data korrelerar till återgivningen.

Svaret är att de korrelerar till 100%, men bara om man skippar värderingarna - alltså slänger sina eventuella felaktiga förutfattade meningar om vad tekniska data betyder, till förmån för en översättning mellan teknisk förvrängning och upplevelse som är riktig.

Du kan väl inte konstruera ett påstående med hjälp av en felaktig hypotes kompletterad med "Du väger alltså..."!? Hypotesen måste ju vara verifierad innan det är meningsfullt att dra vidare slutsatser.

Min värdering är att det räcker med att jag trivs med musiken som spelas. Jag sitter inte skiträdd och biter på naglarna och undrar om det är rätt eller fel det jag hör. Gör du?

Är du allvarlig?

Den typ du talar om är ju dom där som byter apparater stup i kvarten och aldrig blir nöjda. Att tro det om mig är nog så långt ifrån verkligheten man kan komma. Du har verkligen inte lyckats lära känna mig...

Du talar med en person som tillverkat i stort sett samma högtalare sedan 1978 och som aldrig byter någonting om det inte är absolut nödvändigt. Jag har mina anläggningar av ett enda skäl, nämligen för att kunna spela mina fono- och videogram.

Tror du på allvar att jag sitter och är bekymmrad, och biter på naglarna!????

Knasboll.


Fast jag kan säga att jag nog i grunden helt delar din inställning (du kallar det "värdering") således att det även för mig räcker med att jag trivs med musiken som spelas.

Men för vem räcker inte det?

Alla nöjer sig förstås med att trivas med musiken som spelas, men frågan är väl vad som krävs för att man skall göra det. Att jag delar viljan att trivas betyder inte att jag ställer samma krav som du för att trivas.

Jag komma så nära den ursprungliga musikhändelsen jag kan, och vill inte vara tvungen att lyssna genom ett filter som får allt att låta mera lika, men det har jag inte gjort sedan början av 70-talet, så jag kan inte påstå att det är något jag bekymmrar mig över, eller ens funderar över när jag lyssnar på musik... (just nu Brian Wilsons julskiva, spår 3)

Faktum är att jag inte med lätthet kan komma på något tråkigare att ägna mig åt än att testa apparater. Jag gör det bara när jag är mer eller mindre tvungen (och då nästan alltid för någon annans skull än min egen).


Vh, iö

[Flint]

Jag skrev ett svar här men raderade det.
Ingen mening att tjata vidare i ämnet.
Det tillför inget nytt.

[IngOehman]

Då kan jag skriva en liten grej om en grej man kan göra om man vill lära sig mera om vad en färgande apparat gör för något med musiken egentligen.

Det är rätt knepigt att göra det, men ibland har de som ansträngt sig och gjort det ändå tyckt att det var värt besväret, för det ledde till en ny syn på musikåtergivning, som de retrospektivt tyckte var mycket bättre än den de hade tidigare.

Det handlar om att skaffa sig en uppfattning om hur något färgar genom att lyssna på hur något som färgar 100 ggr mera låter.

Det är alltså ingen mätning, men en metod som gör att man får "lyssna med förstoringsglas".

Den kan tillämpas på grunkor som färgar mycket och på sådana som färgar lite, men det är svårare nr saker färgar lite.


För mycket färgande saker (bandspelare, videobandspelare, högtalare + rum...):
Gör en inspelningsloop och kör 100 varv. I själva verket räcker ofta några få vav för att man skall kunna bedöma om 0 varv (slippa färgningen) är trevligare än 1 varv (att ha apparaten i kedjan). När man vill undersöka högtalar + rum bör man vara noga med att använda en färstklassig mikrofon samt att inte spela in med en rullbandspelare, utan en högklassig digital kedja. Man bör också minnas att upplevelsen av steg är större än det verkliga steget upplevs, eftersom man använder sina öron och sin hjärna i det förta steget, och är då ganska duktig på att sortera isär vissa rumstillägg från andra.

För mycket lite färgande saker (försteg, effektförstärkare...):
Här duger inte en inspelningsloop, eftersom själva inspelningen antagligen kommer att domina felen. Således: Gör en realtidsloop av tillräckligt många apparater. Det kan behövas många apparater, men å andra sidan kanske man bara behöver testa en gång i livet för att se klarare? Glöm inte att lasta papparaterna på ett relevant sätt. Jag har vid några tillfället testat 16 (identiska) effektförstärkare i serie, och det är rätt intressant...

Det här går alltså inte ut på att undersöka om man kan höra färgningen från en apparat, utan det går ut på att exponera sig för färgningen i mångdubbel styrka, för att lättare kunna bedöma om man verkligen gillar färgningar.

De flesta (alla jag känner till) har efteråt ställt sig något som i varje fall liknar frågan: -Vad skall jag leta efter trevliga färgningar för, när det verkar vettigare att försöka undvika dem?


Vh, iö