Ix skrev:Har googlat till leda och bara hittat lösryckta påståenden i stil med "it is generally considered that...." så nu ställer jag mitt hopp till er.
Finns det någon bra sammanfattning (gärna i artikelform från seriösare källa) på vilka mätvärden på vanliga specifikationer inom ljudvärlden som anses vara fullgoda för att matcha/överträffa den mänskliga hörseln?
Det närmaste jag kommit är följande foruminlägg på annan ort:
(1) +/- 0.1 - 0.2 dB frequency response variations across the audio band cannot be distinguished.
(2) < 0.1 % THD cannot be distinguished.
(3) SNR 90 dB down or better is perceived the same as being noiseless.
(4) Jitter 90 dB down or better cannot be distinguished.
Men som sagt, en trovärdig källa vore trevligt. Och även motsvarande värden för t.ex. crosstalk, dynamic range osv.
Några tips?
Okej, källan för det följande är de studier jag själv gjort.
Tonkurveavvikelser på 0,1 dB har jag stött på några personer som lyckats detaktera, jag är en av dem. Tonkurva inom +/-0,05 dB har jag inte stött på någon som kan detektera, så det är den noggrannhet som jag alltid rekommanderar om man vill A/B-jämföra saker och inte vill att tonkurve- eller nivåskillnader skall orsaka detektion.
0,1% THD är förvisso i sig mycket svårt, kanske rent av omöjligt att detektera på en sinussignal, men att en apparat mäter 0,1% total harmonisk distorsion behöver inte betyda att dessa olinjäriteter inte orsakar andra distorsionsformer som är hörbara, med den ena eller andra insignalen. För det mesta är det dock tillfyllest om de 0,1 procenten verkligen är en sanning 1 - 80 000 Hz och vid alla aktuella signalnivåer. Det kräver dock omfattande mätningar för att säkerställa att så är fallet.
När det gäller brusnivå så finns det självklart inget absolut S/N som garanterar ohörbart brus. Det beror ju på hur starkt samma anläggning kan spela som max. Klarar anläggningen 130 dB så kommer -90 dB att hamna på 40 dB, vilket är väldigt hörbart. Jag menar nog att man hellre bör ange brusnivån i absoluta tal, och där är det 0 dB som är ohörbart i alla rum, för de flesta lyssnare, om bruset inte har fula karaktärer. Människor är dock olika och min egen hörtröskel ligger t ex på -8 dB så det är vad som behövs för att jag skall uppfatta det som i sanning "tyst". Det finns dock studier som visar att det gynnar hörandet av mikrodetaljer att ha ett brus som ligger strax över hörtröskeln (men som i de flesta rum maskeras helt av grundbruset). Så om man siktar på +10 dB så betyder det att man behöver att S/N om 120 dB om man klarar att spela 130 dB med anläggningen (vilket är en ganska extremt kapabel anläggning), det vill säga en upplösning om 20 bitar.
När det gäller Jitter är det kanske svårare än för några andra former att ange hörtröskeln, men mäter man jittret i form av resulterande distorsionsnivå (istället för i t ex ps) så är det nog rimligt att sätta kravet till -100 dB, det är i varje fall så att jag fått hörbarhet på "elakt" jitter som givit analoga störprodukter som legat på en nivå strax över det. Mäter man jitter i tid istället (vilket på sätt och vis är riktigare) så vill jag nog ha en jitternivå på under 200 ps vid DACen. Men det betyder inte att den behöver vara så låg under transmissionen. En bra DAC har ju tidsrekonstruktion, så jitter som uppstår kan tas bort. Man kanske dock bör skilja mellan signalrelaterat jitter och mera brusliknade jitter, och jitter som helt enkelt är en smalbandig störning. Resultaten blir rätt så olika.
- - -
Som man det mesta andra så beror det på, och det beror mycket.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
