OK, detta har inte med Hifi att göra, men vi tar det ändå.
Vi har alltså samplat ett (o)ljud med låg samplingsfrekvens, säg 8kHz. Alltså som första generationens Fairlight CMI. Låter jäkligt murket, om man säger så. Men, hur kan man göra för att få ljudet lite mer livfullt?
En metod är ju att strunta i filter på utgången och skicka ut även den speglade signalen. Denna metod används til cymballjuden i Linn LM1, men då är samplingsfrekvensen 24kHz. Det låter "fräsigt". En liknande metod har använts av Pioneer i CD-spelare, då med samplingsfrekvensen 44,1 kHz förståss. Låter också ganska fräsigt och fett beroende på vad man stoppar in.
Men, vad kan man hitta på mer?
Det finns ju frekven-halverare, som ibland kallas subbas-syntezisers och liknande. Dessa levererar en utgång som blir ganska upphackad och när insignalen byter polaritet så gör den synteserade signalen det också. Den här typen av maskiner är ganska populär (nåja) inom generen EBM på dom vokala inslagen. Jag kan tänka mig att en del rockartister inom metall också anävnder den här metoden.
Vi ha hamonizers, men dessa kan bara frekvensförskjuta i realtid lite mindre, uppåt. Inte en hel oktav, fördröjnignen skulle bli för stor annars.
Kan man tänkas sig fasföskjutning, och få fram "övertoner" på det sättet? Inom vanlig ljudsyntes är det ju en vanlig metod (t.ex: En pulsvåg + en likadan som pulsviddmoduleras med en LFO, låter ganska fett). Jag har dock aldrig provat detta med musikmaterial eller samplade ljud(!).
Vad säger ni? Vad kan man förvänta sig få ut?
