Är örats form mer avgörande för lurar än för högtalare?

[Strmbrg]

Jag tänker mig att så kan vara fallet, eftersom det enda "rum" som involveras vid lurlyssning är (typ) utrymmet mellan luren och örat.
Vid högtalarlyssning så utgör örats form (och den öppna kavitet mot omgivningen den utgör) en delmängd av hela det rum som involveras.

Annorlunda tänkt:
Kan man tänka sig att flertalet personer uppfattar lurar avsevärt mer olika än högtalare?

Gissningsvis ett ämne som redan är avhandlat, som förmodligen de flesta ämnen redan är...

[RogerGustavsson]

Kan man tänka sig att flertalet personer uppfattar lurar avsevärt mer olika än högtalare?

Gissningsvis ett ämne som redan är avhandlat, som förmodligen de flesta ämnen redan är...

Ja och ja.

[Calleberg]

Appselut, köpa lurar utan att prova dem är rena rama lotteriet.

Det går förstås att Ekvalisera sig lite så det ordnar upp sig.
I övrigt kan Öhmans crossfeed rekommenderas varmt. Säkert finns det andra varianter som ochså funkar men det vet jag inget om.

[paa]

Jag tycker att olika lurar ger olika mycket av ”ljud mitt i huvudet” där dom allra dyraste jag lyssnat på inte varit bäst på den punkten.

[jansch]

Kan man tänka sig att flertalet personer uppfattar lurar avsevärt mer olika än högtalare?

Gissningsvis ett ämne som redan är avhandlat, som förmodligen de flesta ämnen redan är...

Ja och ja.

Javisst, vid högtalarlyssning behöver man inte bry sig om örats anatomi, däremot om man "kopplar" örat till hörlurar och därmed skapar en akustik enhet.

Titta gärna på Youtube " Evolution of hearing simulation (part 2)". Då inser man utmaningarna i att vi alla är olika.

[Strmbrg]

Javisst, vid högtalarlyssning behöver man inte bry sig om örats anatomi,..

Inte alls, alltså? Det verkar mysko.
Örats anatomi (form) skiljer mellan människor oavsett om man sätter på sig lurar eller om man inte gör det. Men som jag föreställer mig det så blir öron-skillnaderna avsevärt mindre dominanta ur ett helhetsperspektiv när man involverar ett rum.

[I-or]

Svaret är enkelt: vi är självkalibrerande för vår egen hörsel och denna kalibrering pågår i princip livet ut vartefter huvudstorlek/form, öronstorlek/form, mekaniken i innerörat, neurala processer i innerörat och hjärnans signalbehandling förändras.

Tyvärr kan vi inte fullt ut kalibrera bort hörselskador och en med åldern försämrad högfrekvenskänslighet, då signalnivåerna ofta hamnar under hörseltröskeln.

[sportbilsentusiasten]

Svaret är enkelt: vi är självkalibrerande för vår egen hörsel och denna kalibrering pågår i princip livet ut vartefter huvudstorlek/form, öronstorlek/form, mekaniken i innerörat, neurala processer i innerörat och hjärnans signalbehandling förändras.

Tyvärr kan vi inte fullt ut kalibrera bort hörselskador och en med åldern försämrad högfrekvenskänslighet, då signalnivåerna ofta hamnar under hörseltröskeln.

ja vår hjärna är fantastisk.
Men avseende ljud från högtalare och hörlur har vi dessutom alla en egen smak. Vissa gillar öppna och andra slutna lurar tex.

[Strmbrg]

Men, alltså. Det är väl en sak att vi "kalibrerar oss" utifrån hörselns egenskaper et cetera.
Nu gällde ju funderingen huruvida olika personer upplever skilda lurar mer olika än skilda högtalare i rum.

[jansch]

Men, alltså. Det är väl en sak att vi "kalibrerar oss" utifrån hörselns egenskaper et cetera.
Nu gällde ju funderingen huruvida olika personer upplever skilda lurar mer olika än skilda högtalare i rum.

Mitt svar kanske var otydligt men med Iors kommentar blir det nog tydligare.

Nytt försök...
När våra öron befinner sig i frifält ändras inte de akustiska föutsättningarna för hörseln oavsett vilka högtalare vi lyssnar på. Var och en av oss har sin egen referens till verkligheten. Vi kan däremot t.ex TYCKA att vissa högtalare låter bättre eller sämre avseende frekvensgång, men är t.ex basen för svag upplever de flesta människor det.

När vi lyssnar med hörlurar förändrar vi de akustiska förutsättningarna då hörlur, hörselgång och i viss mån öronmussla bildar en akustisk enhet. Vi har inte längre ett frifält utan ett tryckfält, transmissionsledning och en pipa (resonanssystem) som samverkar med hörluren.
Enklast kan man konstatera det genom att trycka hörluren mot örat. Basen ökar då genom att tryckfältet blir mindre i volym samt att läkage minskar så att tryckfältet blir mer "idealiskt". I Youtubevideon som jag hänvisade till finns föklaringen till varför diskanten blir starkt påverkad av människors olika hörselgångar.

Håll hörluren någon decimeter från öronen så hör du hur hörluren låter i frifält, den ljudupplevsen är "lika" för alla människor. När du sedan sätter på hörluren på örat skapar du en alldeles unik frekvensgång för just ditt öra genom att hörlur och öra samverar akustiskt.

Man kan alltså inte värdera frekvensgång på hörlurar (som man ofta gör i hifi-lyssningstester) då den kan variera 10-tals dB beroende på vem som testar/lyssnar.

[petersteindl]

Det finns hörlurar som är In-ear eller On-ear eller Over-ear. Vissa Over-ear är öppna system.

Slutna system skall sitta tätt. Då bildas en sluten kavitet mellan trumhinna och membranet i luren. Det ger an specifik karakteristisk frekvensgång i kaviteten. Detta gäller alla In-ear och de flesta Over-Ear. On-ear räknas som öppna lurar.

Med högtalare i rum så blir rummet en kavitet i lägsta basen. Det är då trycket fördelas jämnt över alla begränsande ytor.

Ytteröronens frekvensgång ingår i HRTF som är en biologisk organisk överföringsfunktion som ingår i hörselns system för riktningsdetektion av inkommande ljudvågor. Det ingår i den process som kallas perception av ljud.
Denna överföringsfunktion är dels binaural (skillnaden mellan trumhinnorna) dels monaural (en separat för varje trumhinna som är individuell och den binaurala delen elimineras totalt i Centrala Nervsystemet CNS i och med att två skilda öronsignaler, höger respektive vänster, konvergerar till att bli en och endast en hörselsignal med information om riktning och klang och de monaurala överföringsfunktionerna minimeras eller elimineras i CNS i deras motsvarande process. Det beror på vilken typ av insignaler som hörseln skall registrera och detektera.

Det viktiga är inte att höra skillnad på olika högtalare eller olika hörlurar.

Om det föreligger individuella skillnader i avståndsbedömning eller riktningsbedömning till ljudkällor så har vi endividuell diskrepans redan där. Det kommer smitta av sig på klanguppfattningen.

Då går det heller inte att få global konsensus gällande upplevelse via respektive högtalare eller via respektive hörlur.

[Strmbrg]

Okay, ja jag tror att det råder hyfsat stor konsensus i frågan. Mig inkluderad. Vad nu det betyder.
Betyder för frågans besvarande, alltså.

[jansch]

Det finns hörlurar som är In-ear eller On-ear eller Over-ear. Vissa Over-ear är öppna system.

Slutna system skall sitta tätt. Då bildas en sluten kavitet mellan trumhinna och membranet i luren. Det ger an specifik karakteristisk frekvensgång i kaviteten. Detta gäller alla In-ear och de flesta Over-Ear. On-ear räknas som öppna lurar.

Med högtalare i rum så blir rummet en kavitet i lägsta basen. Det är då trycket fördelas jämnt över alla begränsande ytor.

Ytteröronens frekvensgång ingår i HRTF som är en biologisk organisk överföringsfunktion som ingår i hörselns system för riktningsdetektion av inkommande ljudvågor. Det ingår i den process som kallas perception av ljud.
Denna överföringsfunktion är dels binaural (skillnaden mellan trumhinnorna) dels monaural (en separat för varje trumhinna som är individuell och den binaurala delen elimineras totalt i Centrala Nervsystemet CNS i och med att två skilda öronsignaler, höger respektive vänster, konvergerar till att bli en och endast en hörselsignal med information om riktning och klang och de monaurala överföringsfunktionerna minimeras eller elimineras i CNS i deras motsvarande process. Det beror på vilken typ av insignaler som hörseln skall registrera och detektera.

Det viktiga är inte att höra skillnad på olika högtalare eller olika hörlurar.

Om det föreligger individuella skillnader i avståndsbedömning eller riktningsbedömning till ljudkällor så har vi endividuell diskrepans redan där. Det kommer smitta av sig på klanguppfattningen.

Då går det heller inte att få global konsensus gällande upplevelse via respektive högtalare eller via respektive hörlur.

Det var ett väldigt litet rum.....

[petersteindl]

40-50 kbm kanske. Frekvenser under 25 Hz d v s under lägsta rumsresonansen.

[JM]

Jag tänker mig att så kan vara fallet, eftersom det enda "rum" som involveras vid lurlyssning är (typ) utrymmet mellan luren och örat.
Vid högtalarlyssning så utgör örats form (och den öppna kavitet mot omgivningen den utgör) en delmängd av hela det rum som involveras.

Annorlunda tänkt:
Kan man tänka sig att flertalet personer uppfattar lurar avsevärt mer olika än högtalare?

Gissningsvis ett ämne som redan är avhandlat, som förmodligen de flesta ämnen redan är...

JA - öronens olika anatomiska form, storlek och position är helt avgörande för hur vi hör bla positioner och frekvenser.
Din fråga är inte fel för ytterörats betydelse klarnar allt mer.
Personer vilka är totalt döva på ena sidan, typ efter tumör på hörselnerven, kan tämligen bra lokalisera ljud med bara ett öra.
Med två öron kan friska normalhörande lokalisera ljud i vertikalplanet på 0-axeln mer likt hur tumörpatienten gör ovan.
Det finns ingen tidskomponent i exemplen ovan bara frekvensskillnader.
I hjärnan finns många platser där tonotopiska skillnader jämförs mellan höger resp vänster öra men ytterst få ställen där tidsskillnaden beaktas.
Således finns i hjärnan en dynamisk mall för hur samma ljud förändrar sin frekvenskurva beroende på lokalisationen i rummet. Denna lilla frekvensskillnad skapas av ytteröronen och är en adaptiv process i hjärnan. Ytteröronen sitter oftast på olika höjd och är olika likt fingeravtryck samt ger då oberoende av tidsskillnader frekvenskillnader relaterade till ljudets lokalisation.
Är halva ytterörat på ena sidan bortskuret pga av ett malignt melanom kommer hjärnan adaptera till detta och efter någon månad är lokalisation i stort sett lika bra.

JM

[JM]

Hjärnan kompenserar konstant för tidsskillander. Vissa korta ord vilka återges baklänges uppfattas ej som baklängesord och hjärna vrider perceptionen rätt psykologiskt men fel fysikaliskt.
Frekvensskillander/likheter hos repetitiva ljud från höger och vänster sida jämförs på många platser via närliggande tonotopiska nervcellers gradienter.

JM