Mätningar för ekvalisering

[solhaga]

Hänger också på vilken samplingsfrekvens det kör i, hur många tappar som går åt. Jag kör allt i 48.

Ok.
Jag kör alla 44,1 kHz-multiplar i 352,8 kHz och alla 48 kHz-multiplar i 384 kHz, så 33 k tappar bör fortfarande vara okej.
Ser heller inte några diskrepanser mellan blå och röda kurvor.

[Belker]

Har inte råd att uppgradera HQPlayer till version 5 Så sedan igår spelar även jag upp via ROON

Fungerar inte 4 längre?! Jag känner mig inte peppad på att tvingas uppgradera till 5!

[dewpo]

Har inte råd att uppgradera HQPlayer till version 5 Så sedan igår spelar även jag upp via ROON

Fungerar inte 4 längre?! Jag känner mig inte peppad på att tvingas uppgradera till 5!

Jodå! Men den verkar inte uppgraderas längre och jag upplever ett par buggar (som antagligen är hårdvarurelaterade, AMD + Windows är ju inte rekommenderat, utan har man AMD processor rekommenderar upphovsmannen Linux) Hur som helst så får jag i dagsläget bättre DSP prestanda direkt i ROON. Saknar dock redan matris mixern (hade jag inte haft redan färdig invägda filter vet jag inte hur jag skulle ha rett ut inmätningen via ROON )

[goat76]

Det här är på intet sätt något nytt men igår testade jag för första gången att göra en "Moving Mic Method"-mätning från lyssningsplatsen i soffan, jag svepte mikrofonen i cirklar i ett område motsvarande avståndet axel till axel i sweetspot. Det är tydligt hur kurvan stabiliseras efter circa 40 sekunders mätning och att det därefter inte sker några förändringar.

Baserat på denna mätning gjorde jag sedan nya EQ-justeringar för det nedre frekvensområdet och min subjektiva lyssningupplevelse är att ljudet nu blivit bättre än tidigare och basen låter lite "tightare" i brist bättre beskrivning, så jag är nu övertygad om att denna mät-metod ger ett mer representativt mätresultat än en ensam mätning från en och samma statiska punkt vilket jag gjort tidigare.

[petersteindl]

Det här är på intet sätt något nytt men igår testade jag för första gången att göra en "Moving Mic Method"-mätning från lyssningsplatsen i soffan, jag svepte mikrofonen i cirklar i ett område motsvarande avståndet axel till axel i sweetspot. Det är tydligt hur kurvan stabiliseras efter circa 40 sekunders mätning och att det därefter inte sker några förändringar.

Baserat på denna mätning gjorde jag sedan nya EQ-justeringar för det nedre frekvensområdet och min subjektiva lyssningupplevelse är att ljudet nu blivit bättre än tidigare och basen låter lite "tightare" i brist bättre beskrivning, så jag är nu övertygad om att denna mät-metod ger ett mer representativt mätresultat än en ensam mätning från en och samma statiska punkt vilket jag gjort tidigare.

[ YouTube ]

Sådana mätningar har jag gjort sedan 90-talet. Det är en bra metod om man har en helt rundkännande mikrofon upp till 20 kHz. Man bör även göra ett 50-tal mätningar och spara dessa och printa och jämföra dessa med varandra. Då kommer man se att det finns variation på ungefär +/- 3 dB. Man bör också ha skrivit ner exakt hur varje enskild mätning gjordes. Sedan väljer man vilka mätningar man prioriterar och till slut, får man bättre noggrannhet.

Stig Carlsson använde 1/8” B&K mätmikrofon på roterande mätbom sedan början på 70-talet. Den mätningen tog några timmar och var tillräckligt noggrann. Dessförinnan d v s sedan 1950 hade han ett otal noga utvalda mätpunkter och en mängd mättoner och därefter räknade man fram ett medelvärde rms och fick på så sätt mätkurvor.

[I-or]

Det här är på intet sätt något nytt men igår testade jag för första gången att göra en "Moving Mic Method"-mätning från lyssningsplatsen i soffan, jag svepte mikrofonen i cirklar i ett område motsvarande avståndet axel till axel i sweetspot. Det är tydligt hur kurvan stabiliseras efter circa 40 sekunders mätning och att det därefter inte sker några förändringar.

Baserat på denna mätning gjorde jag sedan nya EQ-justeringar för det nedre frekvensområdet och min subjektiva lyssningupplevelse är att ljudet nu blivit bättre än tidigare och basen låter lite "tightare" i brist bättre beskrivning, så jag är nu övertygad om att denna mät-metod ger ett mer representativt mätresultat än en ensam mätning från en och samma statiska punkt vilket jag gjort tidigare.

[ YouTube ]

Vi har tidigare konstaterat att dina högtalare uppvisar en mycket udda spridning (och frekvensgång), så det är inte oväntat att du behöver inkludera rumsbidragen för högre frekvenser för att uppnå en subjektivt vettig klangbalans. Du har ett långt större inslag av rumsbidrag i det för hörseln känsligaste området runt ca 2-7 kHz än för typiska högtalare. Allt detta har redan tagits upp i denna tråd: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=10&t=73271&start=300#p2261891.

För högtalare med okonventionella spridningsmönster, t.ex. dina ATC SCM40, kan det alltså fungera bättre med andra mätmetoder än den som beskrivs i denna tråd:

En mycket bred spridning kan ha inverkan på klangen, vilket jag har varit inne på tidigare. Direktljudet dominerar klangperceptionen kraftigt, men på stora lyssningsavstånd får klangperceptionen större inverkan av effektresponsen för konventionella högtalare. Rundstrålande högtalare uppvisar samma inverkan redan på normala lyssningsavstånd. Det handlar alltså om relationen mellan direktljud och rumsljud, när det tidigare får alltför låg nivå börjar rumsljudet att bli även klangligt märkbart. Man bör ha ett riktindex, DI, om minst ca 5 dB över 1 kHz för att klangperceptionen i princip helt ska kunna härledas till direktljudet (även om riktningen för infallande reflektioner också spelar viss roll om man ska vara noggrann). Detta innefattar den absoluta majoriteten av konventionella högtalare. En helt rundstrålande konstruktion (DI = 0 dB) får alltså ca 5 dB för mycket rumsbidrag för att inte klangpåverkas av dessa.

Dina högtalare uppvisar ett riktindex om långt under 5 dB 2-7 kHz och uppträder därför som ett mellanting mellan rundstrålande och konventionellt utstrålningsmönster här. För mer normalt spridande högtalare så fungerar direktljudsmetoden dock väl.

[goat76]

Det här är på intet sätt något nytt men igår testade jag för första gången att göra en "Moving Mic Method"-mätning från lyssningsplatsen i soffan, jag svepte mikrofonen i cirklar i ett område motsvarande avståndet axel till axel i sweetspot. Det är tydligt hur kurvan stabiliseras efter circa 40 sekunders mätning och att det därefter inte sker några förändringar.

Baserat på denna mätning gjorde jag sedan nya EQ-justeringar för det nedre frekvensområdet och min subjektiva lyssningupplevelse är att ljudet nu blivit bättre än tidigare och basen låter lite "tightare" i brist bättre beskrivning, så jag är nu övertygad om att denna mät-metod ger ett mer representativt mätresultat än en ensam mätning från en och samma statiska punkt vilket jag gjort tidigare.

[ YouTube ]

Sådana mätningar har jag gjort sedan 90-talet. Det är en bra metod om man har en helt rundkännande mikrofon upp till 20 kHz. Man bör även göra ett 50-tal mätningar och spara dessa och printa och jämföra dessa med varandra. Då kommer man se att det finns variation på ungefär +/- 3 dB. Man bör också ha skrivit ner exakt hur varje enskild mätning gjordes. Sedan väljer man vilka mätningar man prioriterar och till slut, får man bättre noggrannhet.

Stig Carlsson använde 1/8” B&K mätmikrofon på roterande mätbom sedan början på 70-talet. Den mätningen tog några timmar och var tillräckligt noggrann. Dessförinnan d v s sedan 1950 hade han ett otal noga utvalda mätpunkter och en mängd mättoner och därefter räknade man fram ett medelvärde rms och fick på så sätt mätkurvor.

Mikrofonen jag använder mig av är en Line Audio OM1, vet inte om den är helt rundkännande men å andra sidan är jag mest intresserad av området under 500 Hz och främst under 100 Hz, så det är nog inte alls lika kritiskt till skillnad från mätningar gjorda för högtalarutveckling.

Det är ju helt klart en gammal mätmetod vilken jag har funderat länge på att testa, så igår fick jag ett ryck och undersökte hur man egentligen utför en sådan mätning. Jag gjorde ett gäng mätningar medans jag tränade hur jag skulle svepa mikrofonen (för att undvika att störljud från kableln) och kunde konstatera att resultatet av mätningarna var likvärdiga från gång till gång, så det verkar tillräckligt tillförlitligt. Det här är en mätmetod jag nog kommer använda mig av från och med nu, iallafall för ändamålet att justera basområdet.

Gjorde Stig Carlsson någon slags fönstring för de mätningar han använde för det högre frekvensområdet?

[I-or]

Jag brukar för egen del begagna mig av "svepmetoden" för ekvalisering av livsstilshögtalare, där en mer effektresponsbalanserad klang är att föredra eftersom lyssnarna kan befinna sig var som helst i rummet. Detta är helt i linje med de principer som beskrivs i mitt förra inlägg.

Det är dock väl känt ända sedan 1970-talet att konventionella högtalare med lyssnaren placerad i sötpunkten absolut inte kan ekvaliseras efter effektresponsen. Detta eftersom det leder till en hutlöst överdriven diskant.

[goat76]

Jag använder MMM-mätningen som underlag för EQ-korrigeringar endast för frekvensområdet under 500 Hz. I övrigt är jag fullständigt nöjd med hur mina högtalare presterar i mitt lyssningsrum.

[I-or]

Ja, att det handlade om lägre frekvenser stod faktiskt redan i ditt första inlägg, vilket jag missade helt.

Då är du av en annan uppfattning inte bara än undertecknad, men även i stort sett alla undersökningar inom området. Inte minst Toole är en stark proponent för ekvalisering efter LTAS-mätningar i lyssningspositionen upp till minst 500 Hz i normala fall.

När man ekvaliserar på det sätt som du förespråkar så inkluderar man SBIR-dalar (eftersom de är märkbara i effektresponsen, d.v.s. i hela rummet), men missar inverkan av rumsresonanser, vilka dominerar frekvensgången och därmed klangbalansen under ca 200 Hz. Exakt hur detta faller ut beror på det område som man sveper över och man får oftast med en viss del av bidragen från riktigt lågfrekventa rumsresonanser.

Högfrekvensen kan dock med ett okonventionellt utstrålningsmönster behöva ekvaliseras med viss hänsyn till effektresponsen enligt ovan. Jag drar mig även till minnes att du har utnyttjat rådet att vinkla högtalarna bakåt för en betydligt jämnare frekvensgång och mer välgörande vertikal spridning.

[jansch]

Det här är på intet sätt något nytt men igår testade jag för första gången att göra en "Moving Mic Method"-mätning från lyssningsplatsen i soffan, jag svepte mikrofonen i cirklar i ett område motsvarande avståndet axel till axel i sweetspot. Det är tydligt hur kurvan stabiliseras efter circa 40 sekunders mätning och att det därefter inte sker några förändringar.

Baserat på denna mätning gjorde jag sedan nya EQ-justeringar för det nedre frekvensområdet och min subjektiva lyssningupplevelse är att ljudet nu blivit bättre än tidigare och basen låter lite "tightare" i brist bättre beskrivning, så jag är nu övertygad om att denna mät-metod ger ett mer representativt mätresultat än en ensam mätning från en och samma statiska punkt vilket jag gjort tidigare.

[ YouTube ]

Sådana mätningar har jag gjort sedan 90-talet. Det är en bra metod om man har en helt rundkännande mikrofon upp till 20 kHz. Man bör även göra ett 50-tal mätningar och spara dessa och printa och jämföra dessa med varandra. Då kommer man se att det finns variation på ungefär +/- 3 dB. Man bör också ha skrivit ner exakt hur varje enskild mätning gjordes. Sedan väljer man vilka mätningar man prioriterar och till slut, får man bättre noggrannhet.

Stig Carlsson använde 1/8” B&K mätmikrofon på roterande mätbom sedan början på 70-talet. Den mätningen tog några timmar och var tillräckligt noggrann. Dessförinnan d v s sedan 1950 hade han ett otal noga utvalda mätpunkter och en mängd mättoner och därefter räknade man fram ett medelvärde rms och fick på så sätt mätkurvor.

Mikrofonen jag använder mig av är en Line Audio OM1, vet inte om den är helt rundkännande men å andra sidan är jag mest intresserad av området under 500 Hz och främst under 100 Hz, så det är nog inte alls lika kritiskt till skillnad från mätningar gjorda för högtalarutveckling.

Det är ju helt klart en gammal mätmetod vilken jag har funderat länge på att testa, så igår fick jag ett ryck och undersökte hur man egentligen utför en sådan mätning. Jag gjorde ett gäng mätningar medans jag tränade hur jag skulle svepa mikrofonen (för att undvika att störljud från kableln) och kunde konstatera att resultatet av mätningarna var likvärdiga från gång till gång, så det verkar tillräckligt tillförlitligt. Det här är en mätmetod jag nog kommer använda mig av från och med nu, iallafall för ändamålet att justera basområdet.

Gjorde Stig Carlsson någon slags fönstring för de mätningar han använde för det högre frekvensområdet?

Jag GISSAR att Stig Carlsson inte gjorde några fönstrade mätningar alls. Dels för att tekniken egentligen inte fanns tillgänglig under hans aktiva period, alla bilder jag har sett och hans mätresultat (mätkurvor) bygger på analog teknik.
Vad har t.ex Peter för erfarenhet av om Stig på slutet av sin karriär kom i kontakt med fönstrade mätningar?

Stigs 1/8 tums mikrofon var en B&K 4138. Denna mic har en diameter på drygt 3mm, diametern bestämmer hur rundupptagande mikrofonen är men kan i viss mån (litegrann) kompenseras/optimeras med mikrofongallret. Inte ens en 1/8 tums mikrofon är helt omnipolär upp till 20kHz.
OM1 har en 10mm mikrofonkapsel och är ganska omnipolär enligt tillverkarens datablad. Då tillskottet från rummets bakre halva (90 till 180 grader sett utifrån mikrfonmembranet) är väsentligt mindre i normalfall funkar nog OM1 (Omni1)
hyffsat ok. D v s mätfelet är acceptabelt.

Man kan också fundera över om helt omnipolär mätning är mest korrekt. Hörseln tappar ju också ett antal dB vid högre frekvenser i den bakre looben. Borde man kompensera för det - d v s nyttja en mikrofon med lite mer riktning?*

Jag har gjort diverse LTAS mätningar med 1/8, 1/4 och 1/2 tums mikrofoner i identisk miljö och skillnaden är försumbar, d v s drunknar nästan i generella mätfel, åtminstone i mitt lyssningsrum.

Värt att tänka på är HUR man håller i mikrofonen när man "vevar runt". Att hålla mikrofonen i handen är inte lämpligt, handen/armen/kroppen måste åtminstone vara någon meter från mikrofonkapseln. Annars kommer kroppen att påverka mätresultatet rejält, framförallt i området 100 - 400 Hz.
Alltså helst en 1 meter bom och utan klumpig mikrofonklämma, en "pinne" och tejp funkar och då kan man ju också tejpa fast sladden så mikrofoni inte uppstår.

*På Stigs tid var det ju också populärt att mäta i "efterklangsrum", alltså med "hårda" väggar. Hur dessa var beskaffade exakt vet jag inte. Vid sådana mätningar kan jag tänka mej att mikrofonens membranstorlek hade viss betydese....

[RogerGustavsson]

I produktionen av Carlsson OA-51 gjordes mätningar i verkstadslokalen i olika positioner av baselementets orientering i lådan. Det bör väl har varit någon form av fönstrad mätning för det var ingen tyst miljö? Vet inte om det är den Bruel & Kjaer-grunkan Larsen hade ståendes när hämtning av pK var aktuellt.

[Johan_Lindroos]

Killgissning i farten.

[RogerGustavsson]

[petersteindl]

Mikrofonen jag använder mig av är en Line Audio OM1, vet inte om den är helt rundkännande men å andra sidan är jag mest intresserad av området under 500 Hz och främst under 100 Hz, så det är nog inte alls lika kritiskt till skillnad från mätningar gjorda för högtalarutveckling.

Gjorde Stig Carlsson någon slags fönstring för de mätningar han använde för det högre frekvensområdet?

Ok, dina förutsättningar är följande:
Den akustiska mätningen skall skall vara som grund för en elektrisk kompensation av frekvensgång på en given plats i lyssningsrummet. Summan skall möjligtvis bli en rak tonkurva, eller? Du kan ha annan preferens än rak tonkurva i det frekvensområdet du vill kartlägga?
Kompensationen skall ske företrädelsevis under 100 Hz, möjligtvis upp till 500 Hz.

Då kan det vara bra med en mikrofon som är rundkännande upp till 500 Hz och har rak frekvensgång från ungefär 10 Hz till 500 Hz. Här bör kravet på tonkurva specificeras. Specificeras mikrofonens frekvensgång som 20-20000 Hz, så har mikens frekvensgång fallit 3 dB i ytterändarna. Är kravet att mikrofonen max skall ha ett fall på exempelvis 0,1 dB vid 20 Hz så kan man räkna ut vid vilken frekvens mikrofonen skall ha fallit 3 dB.

Mätproceduren bör vara så att mätmikrofonen ges möjlighet till att mäta rak frekvensgång inom tänkt arbetsområde. Ens kropp kan påverka mätresultatet.

Stig Carlsson gjorde 3 olika slags mätningar på sina högtalare i utvecklings/dimensionerings -stadie.

I ena fallet var högtalaren placerad på golv invid vägg och mätningen skedde utomhus. Mätsignal är långsamt svept sinus. Mikrofonavstånd kanske 3 meter och 1 meter ovanför golv.

I andra fallet var högtalaren i rum på ett stativ ungefär 1,5 meter från golv och även från tak tak och ännu längre från väggar. Mätsignalen och mätförfarandet är satt så att ingen reflex från begränsningsytor påverkar högtalarens direktljudsmätning.

I tredje fallet mättes högtalaren i dess normala placering i lyssningsrummet. Mikrofonen satt i roterande bom som roterade i cirkulär rötelse med 1 meters radie och där cirkelskivan hade en vertikal lutning på 45 grader. Cirkelskivans centrum var ungefär på lyssnarplats och kanske 1,2 meter ovan golv. Mätsignal var brus. Definitivt ingen fönstring.

[goat76]

Jag ska vid tillfälle göra en ny MMM-mätning med en längre pinne för att se vilka skillnader det kan ge.

Jag såg ett annat förslag i en video på Erin's Audio Corner där han själv satt i lyssningsfotöljen och lutade bak huvudet medans han rörde mikrofonen i cirklar i området där han normalt har sitt huvud. Detta gjorde han just för att få med påverkan av hans egen kroppshydda i mätningen. Vad säger ni om det tillvägagångssättet?

[petersteindl]

Bilden som Roger lagt upp är fotograferat i Stig Carlssons mätlab på nedre våningen i huset på Torkel Knutssonsgatan 15.
Fönstret vetter mot gården där utomhusmätningar gjordes. Det fanns även en dörr ut mot gården. Rummet på insidan som gränsar mot labbet var ett mätrum. Där mättes högtalare, slutsteg, förförstärkare linjenivå och phonosteg, bandspelare, skivspelare, tonarmars resonansfenomen, pickuper, tuners, kasettdäck, mm.

Eftersom jag hade stor tillgång på stereoapparater från alla möjliga håll, så gjorde jag en uppsjö mätningar hos Stig.

Då agenter fick pickupleveranser så mätte vi hela leveranserna vid varje tillfälle. Jag monterade nog över gott och väl över tusen pickuper genom åren och de bästa exemplaren gick till Stig och till mig och till de som levererat pickuper för mätning.

Under den korta tid som Stig Carlsson hade Linn Sondek LP12, så fick Stig tillgång till distributörens reservdelslager på motorer. Då satt jag hemma hos Stig och bytte motorer i hans Linn och Stig gjorde svaj och rumble -mätningar för att välja ut den bästa motorn och skillnader var det. Sedan var det bara att montera in den bästa motorn och göra slutmätning.

Så höll vi på, år ut och år in under många år. Under den tiden var jag nästan lika mycket hos Stig som hemma.

Ofta satt vi och lyssnade på musik. Ofta lyssningsjämförde vi apparater. Ofta pratade vi om ditten och datten.

Ofta gick vi ut på restaurang och åt. Däremellan pratade vi ofta på telefon.

I början på 70-talet, kanske redan från 1969 så var jag ofta hos Jon Idestam Almqvist i hans butik vid skatteskrapan.

Lite memoarer från en hifi- entusiasts ungdom. Allt var i musikens tecken. Jag gick på Operan regelbundet och på konserthuset. Både klassiskt och pop. Orgelkonserter i kyrkor. Stråkkvartetter i Berwaldhallen.

I början av vattenfestivalerna på 90-talet satt man hos Stig och tittade på fyrverkerierna. Då var det utanför Stadshuset som pjäserna avfyrades. Det var väl tävling i fyrverkeri.

Från 1976 var Bertil Alving och jag hos Stig där Bertil spelade sina masterband, bl a Cantate Domino innan den graverades för utgivning på LP.

Ja, det var tider då det begav sig.

[RogerGustavsson]

Peter, du har väl varit på fabriken i Skillingaryd när Carlsson producerades där? Den där mätningen som gjordes i en lokal där det väsnades en del. Hur kunde de bli närmast ostörda av aktiviteten i lokalen?

Har ju själv varit närvarande och sett den riggen och det hävdades att det endast i undantagsfall varit störningar vid mätning. Senare flyttades riggen till ett annat utrymme, fick några medhavda högtalare uppmätta där, från Martin Persson och Magnepan.

[petersteindl]

Peter, du har väl varit på fabriken i Skillingaryd när Carlsson producerades där? Den där mätningen som gjordes i en lokal där det väsnades en del. Hur kunde de bli närmast ostörda av aktiviteten i lokalen?

Har ju själv varit närvarande och sett den riggen och det hävdades att det endast i undantagsfall varit störningar vid mätning. Senare flyttades riggen till ett annat utrymme, fick några medhavda högtalare uppmätta där, från Martin Persson och Magnepan.

Jag undrar verkligen om OA-51 producerades där vi var. Jag tror inte det. Vi pratar 1982-87, inte 2010. Det var inte heller Jon Larsen som stod för produktionen på 80-talet. Det var snarast Stilexo där Jon var anställd. Där tror jag inte jag varit. Carlsson Ortho-Acoustic AB var Från början Stilexos projekt. Stilexo låg också i Skillingaryd. Dessutom hade Jon helt annan lokal tidigare d v s kring 1996 och några år framåt, än den han hade då besöket för pK var. Det var så länge sedan. Minns inte riktigt, men jag besökte Jon då han höll på att byta lokal. Vad jag minns var Jons gamla lokal mycket större och finare men dyrare.

Den mätning du nämner var jag pappa till. Jag förmedlade detta till Stig efter mitt besök hos Time Window i USA.
Den mätningen gick ut på att om någon riktning var sämre från konen på basen så skulle basen vridas så den riktningen pekade mot golvet. Stig snappade upp det och gjorde mätningar och det var så i det elementet som Stig använde. Så det infördes i produktionen. Men var och hur det skedde vet jag inget om. Men det var inte i den lokal vi var i vid PK-träffen om jag minns rätt.

[RogerGustavsson]

Det var hos Stilexo där John Larsen var ansvarig för produktionen på 80-talet. Vi hade en LTS-träff där när OA-51 hade introducerats. Har varit där flera gånger.
pK-träffen var 2009 och i den lokalen finns inte Larsen längre. Nu är han här, de två fönstren till vänster. Den vita Citroënen är hans.

Larsen.jpg (434.18 KiB) Visad 2988 gånger

[I-or]

Jag ska vid tillfälle göra en ny MMM-mätning med en längre pinne för att se vilka skillnader det kan ge.

Jag såg ett annat förslag i en video på Erin's Audio Corner där han själv satt i lyssningsfotöljen och lutade bak huvudet medans han rörde mikrofonen i cirklar i området där han normalt har sitt huvud. Detta gjorde han just för att få med påverkan av hans egen kroppshydda i mätningen. Vad säger ni om det tillvägagångssättet?

[ YouTube ]

Erin är tyvärr ingen akustiker och detta märks ganska ofta även om jag uppskattar hans mätningar (Klippel NFS är ett oerhört imponerande mätsystem).

Mätningarna av frekvensgången skall utföras utan reflektioner från kropp och huvud, annars riskerar man svåra problem. Kropp och huvud påverkar förstås alltid ljudfältet oavsett om källan är en högtalare eller ett instrument och vad vi vill utröna är hur ljudfältet ser ut utan denna störning av ljudfältet.

[I-or]

jansch har rätt, i praktiken måste man använda sig av digital mätutrustning för att kunna utnyttja fönstring och de gamla gröna B&K-enheterna är analoga. Mätsystem med fönstringsteknik blev vanliga först runt 1989-1990.

[goat76]

Jag ska vid tillfälle göra en ny MMM-mätning med en längre pinne för att se vilka skillnader det kan ge.

Jag såg ett annat förslag i en video på Erin's Audio Corner där han själv satt i lyssningsfotöljen och lutade bak huvudet medans han rörde mikrofonen i cirklar i området där han normalt har sitt huvud. Detta gjorde han just för att få med påverkan av hans egen kroppshydda i mätningen. Vad säger ni om det tillvägagångssättet?

[ YouTube ]

Erin är tyvärr ingen akustiker och detta märks ganska ofta även om jag uppskattar hans mätningar (Klippel NFS är ett oerhört imponerande mätsystem).

Mätningarna av frekvensgången skall utföras utan reflektioner från kropp och huvud, annars riskerar man svåra problem. Kropp och huvud påverkar förstås alltid ljudfältet oavsett om källan är en högtalare eller ett instrument och vad vi vill utröna är hur ljudfältet ser ut utan denna störning av ljudfältet.

Ja, det är nog första gången jag hört någon påstå att den egna kroppen bör tas med i beräkningarna, så jag hajjade till lite och började fundera om den informationen gått mig helt förbi.

[goat76]

En kille i en tråd på ASR har gjort en intressant upptäckt som jag tycker avsevärt förenklar mätning av direktljudet från högtalaren, och jag har testat tekniken och blev rätt imponerad av mätresultatet som överenstämmer riktigt bra med den fönstrade mätningen. Fördelen är inte bara att man slipper pillra med själva fönstringen, resultatet får even en klart högre upplösning än vad ett tidsfönster på 2-5 ms ger.

Mätningen går till som sådan att man använder sig av MMM (Moving Microphone Method) i närfält ca 50-100 cm framför högtalaren och i höjd med högtalarens akustiska centrum, vilket beroende på högtalare kan vara i höjd med diskanten, mellan diskanten och mellanregistrets element, eller som i mitt fall i höjd med mellanregistrets element. Man håller helt enkelt i mikrofonen i handen och för den långsamt i en cirkelrörelse (med små cirklar på kanske 15-20 cm) i höjd med högtalarens akustiska centrum, samtidigt som man kan variera avståndet till högralaren i avståndet 50 till 100 cm. Efter en kort stund på 30-60 sekunder ser man att mätkurvan har stabiliserats, då är det klart och kan man stoppa mätningen i REW.

Här finns en bra beskrivning hur man utför em MMM mätning med REW: https://www.audiosciencereview.com/foru ... rew.51333/



Här nedan kan ni se jämförelsen mellan MMM-mätningen (orange) gjort på ett varierat avstånd på ca 50 till 80 cm, och den vanliga frekvenssveps-mätningen som är fönstrad. Det vore kul om även några av er andra testar den här mätmetoden, den är som sagt enkel att utföra, och om den dessutom ger en klart bättre upplösning än en fönstrad mätning så är det en riktigt bra metod för att utröna högtalarens direktljudsrespons. Testa!

May 11 Nearfield MMM 50-80cm VS. Gated Measurement 1m.jpg (339.74 KiB) Visad 473 gånger

[Maarten]

Kul med lite mätningar och samstämmigheten ser ju bra ut i ditt exempel!
Nu är ju rörelserna små, vilket är tur för annars är det inte direktljudet man mäter. LTAS har brister och dessutom 'veva med mik' jämnar ut dessa brister så att man både för låg upplösning och något som kanske kan likställas med rumsrespons. Så här kan det bli om man gör betydligt större rörelser: Re: Carlsson på mätparty i äppelriket

...
Om man nu tittar lite mer på vad 'veva_med_mic_LTAS'

Man mäter med rörlig mikrofon kring lyssningsplatsen och blandar samman värden tagna över tid till medelvärden för varje frekvens.

(som ju är något mer än bara LTAS, Long Term Average Spectrum) medför kontra direktljudsmätningar i frifält, så kan man i bilden nedan se att veva_med_mic_LTAS är påvrekad av rummet OCH samtidigt utjämnar många detaljer i mätningar. Man missar här avvikelser om ca 4-5 dB. Dvs, den ger både sämre upplösning OCH är påverkad av andra variabler (rummet) än vad man vill mäta (högtalaren). Eftersom rum är olika är det viktigt att isolera de olika variablerna, annars riskerar man att addera fel.

[ Bild ]

Om vi nu även jämför 'veva_med_mic_LTAS' med frekvensgång i frifält med frekvensgång med vägg och golv inräknat, så kan vi se hur 'veva_med_mic_LTAS' utjämnar och återigen samtidigt är påverkad av rummet. Man kan även se hur vanlig LTAS (med bara högtalarvägg och golv medtaget) förvanskar mätresultatet till den grad att det är svårt att se vad som egenskaper hos högtalaren kontra rummet:

[ Bild ]

Observera att den röda kurvan med dess toppar och dalar enbart kommer från högtalaren, inte från rummet!


Slutligen, med dessa stora skillnader i 'veva_med_mic_LTAS' från Carlssonkult så bör det finnas än större skillnader i frekvensgång mätt i frifält:

[ Bild ]

[petersteindl]

En kille i en tråd på ASR har gjort en intressant upptäckt som jag tycker avsevärt förenklar mätning av direktljudet från högtalaren, och jag har testat tekniken och blev rätt imponerad av mätresultatet som överenstämmer riktigt bra med den fönstrade mätningen. Fördelen är inte bara att man slipper pillra med själva fönstringen, resultatet får even en klart högre upplösning än vad ett tidsfönster på 2-5 ms ger.

Mätningen går till som sådan att man använder sig av MMM (Moving Microphone Method) i närfält ca 50-100 cm framför högtalaren och i höjd med högtalarens akustiska centrum, vilket beroende på högtalare kan vara i höjd med diskanten, mellan diskanten och mellanregistrets element, eller som i mitt fall i höjd med mellanregistrets element. Man håller helt enkelt i mikrofonen i handen och för den långsamt i en cirkelrörelse (med små cirklar på kanske 15-20 cm) i höjd med högtalarens akustiska centrum, samtidigt som man kan variera avståndet till högralaren i avståndet 50 till 100 cm. Efter en kort stund på 30-60 sekunder ser man att mätkurvan har stabiliserats, då är det klart och kan man stoppa mätningen i REW.

Här finns en bra beskrivning hur man utför em MMM mätning med REW: https://www.audiosciencereview.com/foru ... rew.51333/



Här nedan kan ni se jämförelsen mellan MMM-mätningen (orange) gjort på ett varierat avstånd på ca 50 till 80 cm, och den vanliga frekvenssveps-mätningen som är fönstrad. Det vore kul om även några av er andra testar den här mätmetoden, den är som sagt enkel att utföra, och om den dessutom ger en klart bättre upplösning än en fönstrad mätning så är det en riktigt bra metod för att utröna högtalarens direktljudsrespons. Testa!

May 11 Nearfield MMM 50-80cm VS. Gated Measurement 1m.jpg

Det är ungefär så jag mätt på högtalare i 35 år, av och till. Sådana mätningar har inget med LTAS att göra. Man kan även gära LTA och titta på skillnaden för att se vad rummet tillför på lyssnarplats.
Jag kompletterar med mätningar i ungefär 200-400 punkter i en sfär runt högtalaren, dels för att beräkna totalt utstrålad ljudenergi, dels för att få en SPL kurva i varje enskild riktning som jag i efterhand i software kan räkna fram tonkurvor så som jag vill.
Basen har jag mätt i ekofri miljö med högtalaren på 1 vägg.

Vad gäller att variera avståndet från 50 till 100 cm, så bör man beakta att ljudtrycksnivån är 6 dB svagare vid 1 m än vid 0,5 m.
Skulle man kunna behålla ljudnivån i varje mätpunkt, då man för mikrofonen längs en rak axel från högtalarens akustiska centrum, så skulle mätningen ge mer korrekt resultat av högtalarens tonkurva i just den riktningen.

En annan metod är att mäta med smalbandsbrus som glider från 20 Hz till 20 kHz och ha fast mikrofonplacering.

[jansch]

Jag ska vid tillfälle göra en ny MMM-mätning med en längre pinne för att se vilka skillnader det kan ge.

Jag såg ett annat förslag i en video på Erin's Audio Corner där han själv satt i lyssningsfotöljen och lutade bak huvudet medans han rörde mikrofonen i cirklar i området där han normalt har sitt huvud. Detta gjorde han just för att få med påverkan av hans egen kroppshydda i mätningen. Vad säger ni om det tillvägagångssättet?

[ YouTube ]

Erin är tyvärr ingen akustiker och detta märks ganska ofta även om jag uppskattar hans mätningar (Klippel NFS är ett oerhört imponerande mätsystem).

Mätningarna av frekvensgången skall utföras utan reflektioner från kropp och huvud, annars riskerar man svåra problem. Kropp och huvud påverkar förstås alltid ljudfältet oavsett om källan är en högtalare eller ett instrument och vad vi vill utröna är hur ljudfältet ser ut utan denna störning av ljudfältet.

Ja, det är nog första gången jag hört någon påstå att den egna kroppen bör tas med i beräkningarna, så jag hajjade till lite och började fundera om den informationen gått mig helt förbi.

Som Ior skriver och jag tjatat om många gånger (även i denna tråd) skall aldrig tänkta lyssnarens kropp vara i närheten av mätmikrofonen.
Det bygger på ett "feltänk" att ha med lyssnarens kropp då följande gäller:
- tonkurvan där den tänkta lyssnaren kommer att befinna sig skall vara ett "tomt/fritt fält som optimeras.
- Lyssnaren har inte bara öron utan också främst huvud/torso som hen alltid "bär med sig" och som alltid påverkar det ljud som når öronen oavsett vad man lyssnar på. D vs oavsett om man lyssnar på stereo, fågelsång i skogen eller sambons diskussioner i köket påverkas det som öronen hör av den egna kroppens "akustik". Det handlar om dämpning, reflektion och inte minst om skuggning.
- det blir alltså dubbel påverkan av lyssnarens kropp om lyssnaren är med i mätningen.

Fundera man lite på det kan man undra över hur olika vi hör egentligen vid olika tillfällen, fast vi inte uppfattar det - ibland har vi bara en skjorta/t-shirt och nästa dag tjock tröja elle bylsig morgonrock. Stora variationer blir det i frekvensgång som når öronen och ändå uppfattar vi inte det. Ibland lutar vi oss tillbaka och ibland sitter vi som på en pinnstol och de personliga akustiska förutsättningarna förändras ideligen.

Vi bär med oss vår alldeles egna, unika, men varierande "akustik"..........

[I-or]

Visst fungerar det rimligt väl att använda en rörlig mikrofon i elektroakustiska sammanhang. Detta är något som jag ofta tillämpar för egen del i vissa fall. Metoden används t.o.m. vid noga standardiserade mätningar för kartläggning av diverse maskiners avstrålade ljudeffekt (källstyrka) i efterklangsrum.

Om man tittar lite närmare på jämförelsen mellan MM-mätningen och den fönstrade mätningen så ser man dock att resultaten skiljer ca 2-8 dB, vilket är långt ifrån tillräcklig noggrannhet för ekvalisering som helst bör ha en mätosäkerhet inom +/-1 dB.

[goat76]

Visst fungerar det rimligt väl att använda en rörlig mikrofon i elektroakustiska sammanhang. Detta är något som jag ofta tillämpar för egen del i vissa fall. Metoden används t.o.m. vid noga standardiserade mätningar för kartläggning av diverse maskiners avstrålade ljudeffekt (källstyrka) i efterklangsrum.

Om man tittar lite närmare på jämförelsen mellan MM-mätningen och den fönstrade mätningen så ser man dock att resultaten skiljer ca 2-8 dB, vilket är långt ifrån tillräcklig noggrannhet för ekvalisering som helst bör ha en mätosäkerhet inom +/-1 dB.

Jag har separerat mätresultaten i REW i efterhand för att de inte ska överlappa varandra, i själva verket är de inspelade på samma nivå. Om det skiljer något mellan mätningarna så är det nog troligtvis främst orsakat av att den fönstrade mätningen är av låg upplösning. Om jag lägger smoothing på MMM-mätningen så kommer de nog se snarlika ut, jag testar det senare idag efter jobbet.

[I-or]

Nja, det handlar alltså inte om den konstanta nivåskillnaden som man naturligtvis får bortse ifrån, utan om maximalt ca 8-2 = 6 dB avvikelse för MMM relativt fönstrad mätning.

En högre frekvensupplösning för den fönstrade mätningen och/eller en lägre frekvensupplösning för MMM skulle dock mycket riktigt minska avvikelserna påtagligt (uppskattningsvis halvera dem), men det ser ändå ut som att de blir väl stora i vissa frekvensområden.