steveo1234 skrev:rikkitikkitavi skrev:Lite snurriga jordslingor och en tappat lågnivå kan leda till intressanta 50Hz signaler även i analoga system, med kalsongbyte som följd.
Har man extremt kraftiga slutsteg bör de ha adekvat skydd mot ialla fall DC och kanske man skall överväga ngn form av medelvärdesbildande skydd innan högtalarelementen drabbas av coil-meltdown.
Jag siktar på att vara effektbegränsad för basar så de inte riskerar att bottna, och slaglängdsbegränsad för topparna så slutstegen inte riskerar att klippa och skicka högfrekvent skräp till diskanterna.
Med det sagt, jag vet inte om jag tänker rätt här.
Förstår inte riktigt hur du menar......
Högtalarelement går att köra sönder på i huvudsak 2 sätt:
- För hög medeleffekt som resulterar i att värme får spoltråden att släppa från bobinen (limmet mjuknar) alternativt spoltråden brinner av. Då systemet har viss termisk tröghet är det mer medeleffekt som gäller än toppeffekt.
- För stora konutslag/amplitud så att Xmec överskrids. Då ljudtrycket(SPL) handlar om konacceleration, eller rättare sagt luftmolekylacceleration ökar amplituden kvadratiskt i relation till minskad frekvens. D v s en 20Hz ton har 4ggr större konutslag jämfört med en 40Hz ton. Detta gäller för sluten låda och ÖVER resonansfrekvensen. UNDER resonansfrekvensen, i det s.k fjäderkontrollerade området, ökar inte amplituden.
Av detta kan man konstatera att vid övre basområdet, mellanregistret och diskantområdet är det svårt att köra sönder högtalarelement genom för stora konutslag.
Man kan också konstatera att det krävs förhållandevis låga frekvenser för att nå Xmec men amplituden stiger "lavinartat" vid allt lägre frekvenser.
Här är ett exempel hur det kan se ut för en idealisk 12 tummare vid 100dB(SPL) = en given "effekt"*.
100Hz = 0,77mm konutslag
70Hz = 1,6mm
50Hz = 3,1mm
30Hz = 8,5mm
20Hz = 19,2mm
18Hz = 23,7mm
15Hz = 34,1mm
Nu är det ju omöjligt att konstruera en 12-tumslåda som går ner till 15Hz och knappast till 30Hz för 100dB(SPL) men jag ville visa hur snabbt amplituden ökar vid låga frekvenser.
Av ovanstående förstår man också att det inte är effekten som är problemet vid låga frekvenser, det är frekvensen som sådan.
Beroende på baselementets konstruktion kan då antingen elementet "begränsa sig självt" eller så överskrids Xmec och det går mekaniskt sönder.
* det är egentligen inte "en given effekt" utan en given utspänning från förstärkaren . Effekten kan ju variera kraftigt i takt med impedansförändringar.