Moderator: Redaktörer
I-or skrev:...och eftersom basmoduler vanligen har en övre gränsfrekvens som ligger ett par oktaver under den första pipresonansfrekvensen så är pipresonanser en icke-fråga här.
I-or skrev:För övrigt är det huvudsakligen den första pipmoden i längdled (runt 300 Hz för en portlängd om ca 50 cm) som exciteras av turbulensen och gör denna extra hörbar med ett tydligt brusband som sticker upp ur allmänbruset från turbulensen. Detta brusband har förstås konstant frekvens och därmed en helt annan signatur än harmoniska komponenter från konen. Intressant nog är det pipresonanserna som styr virvelavlösningsfrekvensen och systemet blir därför självförstärkande (alltså slumpmässig störning -> pipresonans -> periodisk störning). Detta gäller dock alla portar oavsett utformning när turbulensen uppnår en viss nivå, men problemet med cirkulära portar är att de uppnår periodisk virvelavlösning á la Strouhal vid portavstämningsfrekvensen (inte bara vid pipresonansfrekvenserna, alltså) redan vid relativt låga strömningshastigheter. Om man är orolig över de problem som pipresonanserna orsakar kan man lätt sänka nivån för dessa med 10-20 dB genom en smart placering av hål i bukområdena (avstämda resonatorer är ännu fiffigare) eller elastiska portväggar här. Detta är dock överkurs, speciellt när portarna har strömningsoptimerats.
Hörselns med frekvensen ökande känslighet ger ganska hög hörbarhet för pipresonansbruset med en sinussignal in även om det ligger mycket långt under grundtonen i nivå. Man hör detta brus tydligt även när det ligger -50 till -60 dB relativt grundtonen med en sinus vid avstämningsfrekvensen. Dock är hörbarheten låg med ett typiskt musikspektrum som jämförelsevis leder till intermodulationsprodukter om kanske -30 dB från konens olinjära rörelser. Det bör inte komma som någon överraskning att nästan allt låter illa med ett sinussvep (som förstås saknar all form av maskering).
Slutligen måste man hålla i minnet att strömningsakustik är ett extremt komplicerat ämnesområde med vanligtvis extremt stora skillnader mellan teori och praktik...
I-or skrev:En sak till: om man inte vill böka med förstärkningen för UMIK-1 så kan man flytta mikrofonen ytterligare en bit åt sidan för att ljudtrycksnivån ska sjunka till 115 dB (1 % THD). Om avståndet blir för stort så kommer dock framförallt rumsbidragen men även bakgrundsnivån att börja göra sig gällande.
johaneriksson skrev:I-or skrev:En sak till: om man inte vill böka med förstärkningen för UMIK-1 så kan man flytta mikrofonen ytterligare en bit åt sidan för att ljudtrycksnivån ska sjunka till 115 dB (1 % THD). Om avståndet blir för stort så kommer dock framförallt rumsbidragen men även bakgrundsnivån att börja göra sig gällande.
Om man kan tänka sig att betala för någon mikrofon som klarar lite högre ljud, vad ska man köpa då?
jonasp skrev:Jag använder Earthworks M30 (140 dB). Den kräver förstås fantommatning.
I-or skrev:Förutom att man måste flytta mer luft vid låga frekvenser så faller även gränshastigheten ungefär med kvadratroten ur frekvensen när flödet alltmer närmar sig det statiska och turbulensvirvlarna under cyklerna får mer tid på sig att uppstå.
jonasp skrev:Tack I-or, då kommer en följdfråga: beror detta på sambandet
Sh = ( v / ( 2*pi*a^2 ) ) ^ (1/2)
eller
delta = (2v / omega ) ^(1/2) = ( v / (pi*f) ) ^ (1/2)
dvs för samma shear wave number eller boundary layer thickness så måste vi sänka hastigheten för att kompensera för den sänkta frekvensen? (Notera att v ovan inte är hastighet utan kinematisk viskositet)
I-or skrev:En frekvensgång för portbidraget som uppvisar ungefär samma nivå vid den första pipresonansen som vid avstämningsfrekvensen är inte ovanlig om förutsättningarna är olyckliga. Botemedlen är a) en genomtänkt position för den inre mynningen, b) en hög grad av absorption i kaviteten och c) ett lagom elastiskt membran enligt ovan (eller ett dämpat hål) mitt i porten.
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 10 gäster