Det är alltså inget färdigt förslag jag presenterar, utan jag är intresserad av tankar och synpunkter hur man bäst kan "mäta" aspekter av stereoåtergivningsförmåga.
För att kunna avgöra hur hög upplösning systemet förmår återge kan stimulit bestå av inspelning (eller elektronisk simulering) av två för ändamålet "lämpliga" ljudkällor som exiteras alternerande, och vars inbördes avstånd ökas tills det går att detektera att de befinner sig på olika positioner.
Tanken med denna typ metod är att man ska slippa att förlita sig till kvaliteten och minnet av eventuella referenser utan att referensen liksom ska vara inbyggt. Det är också enkelt att utföra och medger jämförelser mellan olika system.
Såga eller kom med andra förslag
