Rör inne i lådan, lådformer

av **mike34** » 2006-11-29 08:15

Undrar hur det förhåller sig med volymen i lådan om man har ett rör i som är pluggat.
Om man gör en basreflexavstämning på en låda och sen tätar till det med en skiva i yttre änden, tillfaller rörets volym lådan då ?
Sker inget strömningsmotstånd eller resonans fenomen inne i volymen?

av **Svante** » 2006-11-29 08:55

mike34 skrev:Undrar hur det förhåller sig med volymen i lådan om man har ett rör i som är pluggat.
Om man gör en basreflexavstämning på en låda och sen tätar till det med en skiva i yttre änden, tillfaller rörets volym lådan då ?

Så, det blir en sluten låda menar du? Då bidrar rörets volym till den effektiva lådvolymen.

mike34 skrev:Sker inget strömningsmotstånd eller resonans fenomen inne i volymen?

Jo, fast vid mycket högre frekvenser än där kavitetens fjädring spelar någon roll. Det är ju så, för slutna lådan, att luftkavitetens fjädring Cmv tillsammans med upphängningens fjädring Cms och den rörliga massan Mms ger en resonansfrekvens fc. Under den är rörelsen fjädringskontrollerad (dvs av Cmv och Cms), men över den dominerar Mms, dvs rörelsen är masskontrollerad.

Det finns fortfarande en pipresonans i röret, men den är i samma klass som stående vågorna i lådan, dvs något som finns men som man normalt inte anser ingår i lådprincipen och som ska dämpas bort om det blir ett problem. Men det tror jag inte att det blir.

av **mike34** » 2006-11-29 09:06

Tackar för svar, då kan man enkelt se röret som lådvolym minus rörets gods då så klart.

av **mike34** » 2006-11-29 09:24

Fortsätter med en fråga till angående lådans utseende internt.
Denna bild föreställer tre olika former samtliga volymer är lika stora, samma gäller element och rör. Det är alså bara formen som varierar. Ja det är koniska/cylinder former. Och bilden är inte riktigt skalenlig.
I dessa fall är röret inte tätt.
Frågan är, kommer jag få samma resultat, bortser från väggresonanser.

Bild

av **phon** » 2006-11-29 16:02

mike34 skrev:Fortsätter med en fråga till angående lådans utseende internt.

Den sista bilden börjar likna BW och deras mellanreg och diskanter.

av **phon** » 2006-11-29 16:04

Svante skrev:

Så, det blir en sluten låda menar du? Då bidrar rörets volym till den effektiva lådvolymen. .

Hur stor del kan man räkna med då luften i röret istället kaviterar och stoppar upp basreflexavstämningen? Och hur uppför det sig i praktiken?

av **Svante** » 2006-11-29 20:35

mike34 skrev:Fortsätter med en fråga till angående lådans utseende internt.
Denna bild föreställer tre olika former samtliga volymer är lika stora, samma gäller element och rör. Det är alså bara formen som varierar. Ja det är koniska/cylinder former. Och bilden är inte riktigt skalenlig.
I dessa fall är röret inte tätt.
Frågan är, kommer jag få samma resultat, bortser från väggresonanser.

Ja. Om man bortser från väggresonanser och "stående vågor" inuti lådan. Och diffraktionsmönster (baffelsteg) pga olika baffelform.

av **Svante** » 2006-11-29 20:36

phon skrev:
Svante skrev:

Så, det blir en sluten låda menar du? Då bidrar rörets volym till den effektiva lådvolymen. .

Hur stor del kan man räkna med då luften i röret istället kaviterar och stoppar upp basreflexavstämningen? Och hur uppför det sig i praktiken?

Kaviterar? Det gör det inte. Kavitation lyckas man nästan bara uppnå i ultraljudsområdet.

Men du menar kanske inte kavitation, egentligen?

av **Jensevik** » 2006-11-29 21:46

Kavitation i vätska förstår jag mig på men hur fungerar kavitation i en gas?

av **Svante** » 2006-11-29 21:50

Jensevik skrev:Kavitation i vätska förstår jag mig på men hur fungerar kavitation i en gas?

Hehe, ja dumsvante, det dessutom...

av **Jensevik** » 2006-11-29 21:53

Så en gas kaviterar altså inte?

av **Svante** » 2006-11-29 23:11

Jensevik skrev:Så en gas kaviterar altså inte?

Nä, det tror jag inte. Hur skulle det gå till?

Kavitation i en vätska är ju när det bildas en gasbubbla i tryckminima (vätskan "separerar" från sig själv). Vad skulle det bildas i gasen? En vacuumbubbla...?

av **Naqref** » 2006-11-29 23:15

Svante skrev:Vad skulle det bildas i gasen? En vacuumbubbla...?

Inte helt orimligt. Men frågan är om man skulle få samma abrubta skillnad när vacuumet 'kollapsar'?

av **Svante** » 2006-11-29 23:23

Naqref™ skrev:
Svante skrev:Vad skulle det bildas i gasen? En vacuumbubbla...?

Inte helt orimligt. Men frågan är om man skulle få samma abrubta skillnad när vacuumet 'kollapsar'?

Nej, knappast. Alltså, i en gas det ju redan vacuum mellan molekylerna. I en vätska ligger de ju någorlunda tätt ihop, och vid kavitation slits de isär.

Tror jag.

av **Naqref** » 2006-11-29 23:44

Hmm hur funkar sonolumicens då? Är det inte fråga om en kollapsande vakuumbubbla?

Nu får du inte säga att du inte vet Svante! Vem annars i sammanhanget borde veta detta?

av **Svante** » 2006-11-29 23:49

Naqref™ skrev:Hmm hur funkar sonolumicens då? Är det inte fråga om en kollapsande vakuumbubbla?

Nu får du inte säga att du inte vet Svante! Vem annars i sammanhanget borde veta detta?

Nja, det är väl kollapsande gasbubblor i en vätska? När bubblorna kollapsar utlöses det lokalt väldigt mycket effekt, så hög att det blir hetta som strålar ut ljus.

Det står om det också i elakboken... (vad jag gillar den boken...!)

av **phon** » 2006-11-30 01:30

Svante skrev:

Kaviterar? Det gör det inte. Kavitation lyckas man nästan bara uppnå i ultraljudsområdet.

Men du menar kanske inte kavitation, egentligen?

Nja, det är nog mer som inverterad kavitation.

Alltså, om man tänker sig att man stoppar in en massa i ett rör, en Svante till exempel, (stort rör då om väskan på magen skall med

) ...

... ja, och sedan greppar man tag i fötterna och skakar den här massan fram och tillbaks med 37 Hertz lr nåt ..... alltså, det blir ju rätt svettigt efter en stund.

Svett är inget bra smörjmedel så det börjar snart gnissla och gnälla ... lokal deformation av massan uppstår och till sist sitter hela massan där som en propp i röret.

Då har inverterad kavitation uppstått ... tror jag ....

Likadant med luft i ett rör. Skakar man den tillräckligt mycket blir den svettig och utsöndrar små svettdroppar på rörets väggar. Daggpunkt eller nåt .... ja liksom ... eller ...

Dessa droppar är friktiva för luften så det gnisslar och gnäller, först fläckvis och sedan ökar den däringa ... eh .... turbo- .... va? ... turbu- ... alltså luften turbulerar då och bildare en propp i röret.

Det funkar precis likadant som vid vanlig kavitation, bara det att vätska och gas har bytt plats. Inverterad kavitation är alltså samma sak som turbulering. Fenomenet kallas turbulisation, även förkortat till turbulens.

Lätt som en plätt. :lol:

Jo alltså ... vad händer då då?

Ja, om man tänker att det första röret sitter mellan klassrum och korridor, så ökar klassens ljudtryck kvadratiskt med skakningarna, för att till sist bli så högt att själva trycket distar. Det är nog det som Lilltroll är ute efter i nån annan tråd .......