Knastrar vinyl mer med ett sämre RIAA-steg?

[PerStromgren]

Rent generellt: Har du hört hur mycket ”tystare” en knastrig LP låter på en riktigt snabb och överstyrningstolerant förstärkarutrustning?

I en annan tråd skriver BB ovanstående kommentar. Mycket intressant, detta visste jag inte.

Kan någon konfirmera detta? Har BB rätt? Gäller det RIAA-steget, eller menar BB hela förstärkaren?
Om det gäller RIAA, borde man kunna spela in en snutt tyst skivspår med ett dålig och ett SOTA RIAA-försteg, så jag får jämföra. Det vore kul! Någon som kan hjälpa till med det?

[soundbrigade]

Det vore intressant och se en sorts förklaring till detta fenomen.

Annars borde väl gälla en sorts gyllene tumregel: Skit in - skit ut. Om en förstärkare skulle kunna misnka rasslet från en repig vinyl har ju förstärkaren gjort betydligt mer än bara förtärka signalen.

[Naqref]

Enligt min erfarenhet är det så oxå. Knaster är oftast höga utstyrningsnivåer och transienta beteenden så det anstränger förstärkaren (glöm inte att vi rör oss i domänerna om förstärkning på några hundra ggr) rejält. Finns det större marinaler för hastighetsklippning och toppklippning samt om det denare sker ett snyggt återhämtningsbeteende så brukardet låta betydligt mycket mindre 'knastrigt'. Det är inte så att ett gott riaa-steg flitrerar bort dessa ovälkomna händelser utan att de hanterar de på ett riktigare sätt.

[soundbrigade]

de hanterar de på ett riktigare sätt.

Greppar läget.

[n3mmr]

de hanterar de på ett riktigare sätt.

Greppar läget.

Just detta är ett problem som är svårt att hantera. T ex griper det in i var i kedjan diskantsänkningsdelen av korrektionen läggs.

Jag försökte lösa det genom att ha hela korektionen i samma steg, som också var det steg som förstärker mest. Sentecs PP9 gör på ett annat sätt, och detta är en av prestandaskillnaderna emellan de två. Inte så att det ena är konsekvent bättre än det andra, och det är inte heller så att det handlar om stora skillnader av dominerande slag.
Men det finns knaster som irriterar olika i de två.

Att vetenskapligt kvantifiera vore skoj. En katalog av "Normerade standardknaster".

[PerStromgren]

Det är inte så att ett gott riaa-steg flitrerar bort dessa ovälkomna händelser utan att de hanterar de på ett riktigare sätt.

Det förstår jag, och då borde det kunna gå lätt att jämföra, och låta alla lyssna. Ett rejält bra mot något skräp i en gammal receiver.

[Nagrania]

Små knastriga skivor är inget problem men kraftiga knäppar får RIAA-förstärkaren att storkna. Det här kan man se om man spelar in skivorna på en dator med t.ex Protool och sedan förstorar upp så man kan se vågformen. Då kan man se hur en sinusvåg kan få platta toppar plus lite efter-ringning. Beroende på hur snabb förstärkare man har, alltså hur snabb den är att efter en överstyrning återhämta sig kommer också att bestämma längden på ringningen. Det är just därför som det är viktigt att man har en RIAA-förstärkare med god överstyrnings-marginal över hela frekvensområdet. Eftersom den inspelade RIAA kurvan har en höjd förstärkning över 1KHz som minskar överstynings-marginalen innan avspelningsförstärkaren.

[subjektivisten]

Enligt min erfarenhet är det så oxå. Knaster är oftast höga utstyrningsnivåer och transienta beteenden så det anstränger förstärkaren (glöm inte att vi rör oss i domänerna om förstärkning på några hundra ggr) rejält. Finns det större marinaler för hastighetsklippning och toppklippning samt om det denare sker ett snyggt återhämtningsbeteende så brukardet låta betydligt mycket mindre 'knastrigt'. Det är inte så att ett gott riaa-steg flitrerar bort dessa ovälkomna händelser utan att de hanterar de på ett riktigare sätt.

Detta låter mycket sunt, även om jag inte är speciellt tekniskt insatt. För samma skivor verka låta mindre knastriga och midnre brus när jag uppgradera.

[soundbrigade]

En fundering i detta sammanhang är då om en viss topologi har möjlighet att fungera bättre än en annan. Jag tror nu inte på att kvalitetsskillnader enbart beror på toplogierna men kan man ju spekulera.

(*) Normalt hade man en förstärkare med en frekvensberoende återkoppling.
(*) Sedan har vi sett förstärkarsteg med passiva frekvensberoende länkar mellan förstärkarstegen. Man kan ha olika många steg och placera länkarna lite varsomhelst.
(*) I ett udda rörsteg jag har skisser på använder man också frekvensberoende återkoppling men använder den till att öka anodspänningen (förstärkningen) i ingångssteget.