Idag lekte jag med tanken av att konstruera en högtalarspole av supralednande material(naturligtvis vet jag ju att det inte skulle gå så bra, men teorin bakom att göra det är intressant.), om man skulle göra det får man en spole helt utan resistans, vilket gör att den skulle kunna göras hur lång och tunn som helst utan att resistansen skulle öka. Det skulle betyda att man i teorin kan tillverka extremt kraftiga högtalare med relativt små magneter. Ursäkta om jag har fel för mig nu, men jag har för mig att kraften (F) i högtalaren är summan av längden av ledaren som befinner sig i magnetgapet (L) x strömmen (I) x kraften i magneten (B). om man använder supraledare kan man få oändligt låg resistans vilket betyder att I kan ökas enormt mycket, eftersom supraledaren inte har något motstånd kan L också ökas genom att använda tunnare och längre tråd.
Problemet med den låga resistansen är ju förstås att vid låga frekvenser blir även impedansen extremt låg vilket leder till kortslutning, men det går ju korrigera med skyddsresistor.
Vad tror ni om supraledarteknologin? Kan den utväcklas så långt att den kan användas i högtalarkonstruktion? Eller kommer den bara att användas i laboratorier?
En annan intressant tanke som slog mig klockan fem i morse var att mäta upp samtliga värden på en högtalare, och sen göra samma mätningar i rymden, i ett viktlöst tillstånd. det borde påverka högtalarens egenskaper ganska mycket. Frågan är bara om det blir positiv eller negativ inverkan.
