fråga om örats uppbyggnad och funktion

[Ylandemaran]

Hej hej

Jag har snart en tenta inom anatomi/biologi som lågstadielärare.
Örat är en av frågorna. och jag har inte riktigt fått en klar bild över ljud-hörsel scenariot.
Frågan lyder: Beskriv ljudets/tonens väg från att tonen alstras till dess du "hör".

Nu undrar jag om ni vet om något bra lättfattligt dokument på internet som kan hjälpa mig.

Alla tips välkomna

/Matilda

[Soulman]

Några länkar:

http://www.slbh.se/om_horsel.htm

http://www.skolliv.nu/amne/fys_hrsl_0710_02.html

[Svante]

Hej hej

Jag har snart en tenta inom anatomi/biologi som lågstadielärare.
Örat är en av frågorna. och jag har inte riktigt fått en klar bild över ljud-hörsel scenariot.
Frågan lyder: Beskriv ljudets/tonens väg från att tonen alstras till dess du "hör".

Nu undrar jag om ni vet om något bra lättfattligt dokument på internet som kan hjälpa mig.

Alla tips välkomna

/Matilda

Det är inte en hemtentafråga alltså?

I sådana fall kan man väl säga att

-Ljudkällan, tex en högtalare rör sig och skakar luften
-Tonhöjden bestäms av hur många gånger per sekund luften skakas
-Det bildas ljudvågor som rör sig med ljudets hastighet åt alla håll
-När de träffar örat skakar trumhinnan i en likartad rörelse
-Trumhinnan för via hörselbenen (hammaren, städet, stigbygeln) in vibrationerna till snäckan.
-I snäckan delas ljudet upp i olika frekvenser så att vi kan skilja låga och höga toner ifrån varandra.
-De olika frekvenserna killar på olika hårceller inuti snäckan
-Från hårcellerna går det signaler upp till hjärnan via hörselnerven.

...inte helt igenom superkorrekt, men i grova drag.

Vad är det för kurs och var?

[Ylandemaran]

Hej hej

Jag har snart en tenta inom anatomi/biologi som lågstadielärare.
Örat är en av frågorna. och jag har inte riktigt fått en klar bild över ljud-hörsel scenariot.
Frågan lyder: Beskriv ljudets/tonens väg från att tonen alstras till dess du "hör".

Nu undrar jag om ni vet om något bra lättfattligt dokument på internet som kan hjälpa mig.

Alla tips välkomna

/Matilda

Det är inte en hemtentafråga alltså?

I sådana fall kan man väl säga att

-Ljudkällan, tex en högtalare rör sig och skakar luften
-Tonhöjden bestäms av hur många gånger per sekund luften skakas
-Det bildas ljudvågor som rör sig med ljudets hastighet åt alla håll
-När de träffar örat skakar trumhinnan i en likartad rörelse
-Trumhinnan för via hörselbenen (hammaren, städet, stigbygeln) in vibrationerna till snäckan.
-I snäckan delas ljudet upp i olika frekvenser så att vi kan skilja låga och höga toner ifrån varandra.
-De olika frekvenserna killar på olika hårceller inuti snäckan
-Från hårcellerna går det signaler upp till hjärnan via hörselnerven.

...inte helt igenom superkorrekt, men i grova drag.

Vad är det för kurs och var?

tackar det var en lättfattlig variant med inslag jag inte har hittat i litteraturen..
nej det är inte en hemtenta

kursen heter naturvetenskap i barnens värld och går på umeå universitet.

"I snäckan delas ljudet upp i olika frekvenser så att vi kan skilja låga och höga toner ifrån varandra."
tycker jag är imponerande. hur kan se minsta benen i kroppen hålla koll på frekvenserna hit och dit?
och fenomenet att höra varifrån ljudet kommer förstår jag inte alls hur det funkar.. har du nån enkel förklaring på det också?

[paa]

Hur brett frekvensområde ungefär kan varje hårcell tänkas vara effektivt inom?

[Svante]

"I snäckan delas ljudet upp i olika frekvenser så att vi kan skilja låga och höga toner ifrån varandra."
tycker jag är imponerande. hur kan se minsta benen i kroppen hålla koll på frekvenserna hit och dit?
och fenomenet att höra varifrån ljudet kommer förstår jag inte alls hur det funkar.. har du nån enkel förklaring på det också?

Jadå. Det är inte hörselbenen som delar på frekvenserna, det sker inuti snäckan. I snäckan löper ljudet längs basilarmebranet som ligger som en remsa ända upp till snäckans topp. De höga frekvenserna kommer inte så långt in i snäckan utan fastnar närmast ovala fönstret och hörselbenen. Hårcellerna sitter sedan längs hela basilarmembranet och eftersom de får olika mycket "kill" på sig beroende på var de sitter och beroende på ljudets frekvensinnehåll, så kan hjärnan lista ut vilken tonhöjd det är.

Det händer en massa komplicerat nervgojs här också som jag tror att man inte har fått full koll på ännu. Det finns tex återkoppling från hårcellerna som gör frekvensselektiviteten bättre och som har en roll när det gäller tinnitus. Det blir rundgång, helt enkelt. I en del fall kan faktiskt örat stråla ut ljud (!).

[Svante]

Hur brett frekvensområde ungefär kan varje hårcell tänkas vara effektivt inom?

Det är ganska brett och assymetriskt. Mycket bredare än den frekvensselektivitet man har, så det finns ytterligare fiffigheter inbyggda i örat.

[Ylandemaran]

man kan ju höra varifrån ljud kommer, hur långt bort det är och sånt.
är det något vi räknar ut efter att vi fått en ljudbild eller har det att göra med örat på andra sätt?

[Svante]

man kan ju höra varifrån ljud kommer, hur långt bort det är och sånt.
är det något vi räknar ut efter att vi fått en ljudbild eller har det att göra med örat på andra sätt?

Ja, det beror på att vi har två öron och att vi har ytteröron och en hjärna...

I sidled bestämmer vi riktning till ljudet med hjälp av framförallt två olika saker. Dels kommer ljudet lite senare till "skuggsidan" av huvudet (den sida som är längst bort från ljudet). Dels blir diskanten lite svagare på skuggsidan.

I höjdled däremot funkar inte de två mekanismerna. Där har vi i stället hjälp av hur ytterörat är format och av reflexen mot bröstkorgen. Detta funkar mycket sämre än sidledesuppfattningen.

Avstånd hör vi mycket med hjälp av efterklang. Det ekar mer om ett ljud som kommer långt bortifrån.

Ytterligare en faktor är att vi gärna vrider lite på huvudet om vi inte vet varifrån ett ljud kommer. Då får hjärnan ett nytt mönster att känna igen och den sammantagna informationen ger ökad säkerhet.

Är det någon som har den där länken till konsthuvudinspelat frisörbesök? Den vore nog kul för Ylandemaran att lyssna på.

[Ylandemaran]

man kan ju höra varifrån ljud kommer, hur långt bort det är och sånt.
är det något vi räknar ut efter att vi fått en ljudbild eller har det att göra med örat på andra sätt?

Ja, det beror på att vi har två öron och att vi har ytteröron och en hjärna...

I sidled bestämmer vi riktning till ljudet med hjälp av framförallt två olika saker. Dels kommer ljudet lite senare till "skuggsidan" av huvudet (den sida som är längst bort från ljudet). Dels blir diskanten lite svagare på skuggsidan.

I höjdled däremot funkar inte de två mekanismerna. Där har vi i stället hjälp av hur ytterörat är format och av reflexen mot bröstkorgen. Detta funkar mycket sämre än sidledesuppfattningen.

Avstånd hör vi mycket med hjälp av efterklang. Det ekar mer om ett ljud som kommer långt bortifrån.

Ytterligare en faktor är att vi gärna vrider lite på huvudet om vi inte vet varifrån ett ljud kommer. Då får hjärnan ett nytt mönster att känna igen och den sammantagna informationen ger ökad säkerhet.

Är det någon som har den där länken till konsthuvudinspelat frisörbesök? Den vore nog kul för Ylandemaran att lyssna på.

Ok, så det är en "logisk" beräkning av ljudet från öronen..
jag har hört "viritual" barbershop" elelr vad den hette, mycket häftig!
http://www.youtube.com/watch?v=IUDTlvagjJA för dem som inte har hört den, använd hörlurar!!

härligt, nu vet jag lite mer om öron och sånt.. har du/nån nåt mer att lägga till så är jag nyfiken på allt som är lättförståeligt.

[Svante]

Njaej, det ska vara en bild då...

[Ylandemaran]

Njaej, det ska vara en bild då...

ojoj, läskigt värre!

du skulle inte kunna skriva ut vad siffrorna står för? lite otydligt om man är van vid förenklada tecknade versioner..

[Svante]

Oj, nu har jag inte boken här, och den har nog dessutom de latinska namnen. Men jag kan försöka:

1. Skiljeväggen upp mot hjärnan
2. Möjligen en av båggångarna
3. ?
4. ?
5. Hammaren ?
6. Hörselgången
7. Trumhinnan
8. ?
9. Möjligen en av båggångarna
10. ?
11. Snäckan
12. Stigbygeln
13. ?
14. Ja vad heter den nu, örontrumpeten. Tryckutjämnar mellanörat.
15. ?

Preparatet är ganska hårt dissekerat; snäckan ligger normalt helt inbäddad i ben.