Uppbrytningar i konen

[Kraniet]

När bryter egentligen konen upp? Är det olika tidpunkt beroende på konmaterial och geometri? Eller har det bara med konens storlek att göra?
En vanligt förekommande idé är att elementet inte bryter upp fören konen är en halv våglängd i diameter.
Stämmer detta elelr är det som allt annat en sanning med modifikation? Bryter mjukt papper upp tidigare än hårda material som aluminium?

[Jocke]

Har du läst denna?

http://www.loudsoft.com/%5Cloudsoft%5Cm ... 202003.pdf

/Jocke

[celef]

det stämmer nog inte alls, annars skulle alla element i samma storlek bryta upp vid samma frekvens - så är det väl inte?

jag tänker närmast på tyg, metall och diamantdomar

eller så väljer man material och konform för att maskera dom pga storleken uppkomna uppbrytningarna?

vilken konform är bäst förresten? den raka konformen? snällast uppbrytning får man väl med den "kurvlinjära" konen, kanske

[Jocke]

det stämmer nog inte alls, annars skulle alla element i samma storlek bryta upp vid samma frekvens - så är det väl inte?

jag tänker närmast på tyg, metall och diamantdomar

eller så väljer man material och konform för att maskera dom pga storleken uppkomna uppbrytningarna?

vilken konform är bäst förresten? den raka konformen? snällast uppbrytning får man väl med den "kurvlinjära" konen, kanske

I artikeln ovan är väl sammanfattningen att kombinationen konform och material hänger nära ihop för ett bra resultat!

I grund och botten så är det nog så att storleken är avgörande för vid vilken frekvens uppbrytningen börjar uppträda men att valet av form och material påverkar hur elementet uppför sig och den praktiskt användbara gränsen kan förskjutas.

Jag tycker att man ser tydligt på tillverkarnas kurvor att direktiviteten ökar vid en frekvens som är proportionell mot storleken. Det är ju dessutom så att INTE alla element har en uppbrytning med elaka resonanser att ta hand om.

/Jocke

[Britt-Gunnar]

så här säger Lyngdorf folket :
Basically there are two ways to control break-up modes in a cone:

1.
Making the cone extremely stiff so that break-ups occur away from the frequency range in which the cone is used. Break-ups are then filtered away with a notch filter in the crossover.
2.
Making the cone break up ”gently” with small, well damped and well distributed break-ups over a wide frequency range.
The magnesium cone belongs the first category and works without break-ups all the way to 4kHz - way beyond the frequency range where it is used. This makes for extremely low distortion as well as a very open and detailed midrange for optimum voice re-play.

[Kraniet]

om jag tar B&W nautilus som är byggd just med detta i åtanke så har de en 12tum bas, 100mm midbas, 50mm middome och en 25mm diskant. alla i aluminium. delningarna är 220, 880 och 3500 hz.

[Piotr]

När bryter egentligen konen upp?

På torsdag!

Flåt.. kunde inte låta bli.

Är det olika tidpunkt beroende på konmaterial och geometri?

Ja, olika frekvenser beroende på de faktorer du nämner.

Eller har det bara med konens storlek att göra?

Nej men det är ytterligare en faktor.

En vanligt förekommande idé är att elementet inte bryter upp fören konen är en halv våglängd i diameter.

Å vad tror du farbror Barbro skulle säga om en sådan dumregel?

Stämmer detta elelr är det som allt annat en sanning med modifikation?

Stämmer inte alls.

Bryter mjukt papper upp tidigare än hårda material som aluminium?

Ja!


/Peter

[Kraniet]

men tittar man i den där pdfen så ser man att det inte är så väldigt stor skillnad mellan papper och aluminium i samma form. exemplet "deep conical paper" respektive "deep conical aluminium" ger en skillnad på ca 1000hz (4000hz istälelt för 5000hz).
Jämför man även flera elementkruvor så har element av samma storlek ofta en del frekvensrelaterade saker gemensamt. saker som element av annan storlek inte delar (dvs frekvensoregelbundenheter sker vid olika frekvens tex)

att storleken är orelevant köper jag inte riktigt.

[Jocke]

om jag tar B&W nautilus som är byggd just med detta i åtanke så har de en 12tum bas, 100mm midbas, 50mm middome och en 25mm diskant. alla i aluminium. delningarna är 220, 880 och 3500 hz.

Jag har aldrig hört dom och jag vet inte vad designerna "går på" men de ser ju lite kul ut. B&W är ju kända för att ta det här med högtalare på allvar. Några funderingar fick jag ändå av specarna.

220Hz kan väl vara en rimlig begränsning uppåt i HiFi-sammanhang för en så stor bas som 12" men vad säger Öhman om en delningsfrekvens där?

100mm är inte av ren Al utan en sandwich av Al och polymer, alltså grundkonceptet för en kon med hög inre dämpning - 2 styva skikt med ett poröst emellan. Har lite svårt att förstå att en 4"-are begränsas till 880Hz. Det kan vara så enkelt att de föredrar 2"-aren eller att lägga delningen högre låter sämre.

Är det sådana du tänker bygga?

/Jocke

[Kraniet]

från pdfen om nautilus kan man läsa att elementen är avsedda att "operate as perfect pistons: higly mobile, rigid and totally precise." Nu är B&Ws "white paper" på deras högtalare väldigt komersiella så det som står det behöver tas med en nypa salt.

Men faktum kvarstår att de av någon anledning valde just de elementen och storlekarna till deras "top of the line" högtalare. Jag skulle tro att de hade en anledning.

4tummaren är ett flatmembran och det kan vara därför de använder den i ett så begränsat område.

[Jocke]

4tummaren är ett flatmembran och det kan vara därför de använder den i ett så begränsat område.

Ja det är ju inte heller helt utan problem!

Men är det ett par sådana du ska bygga?

/Jocke

[Kraniet]

nej jag ska inte bygga ett par nautilus har aldrig funderat på det och kommer nog aldrig göra det heller.

utan det är bara ett exempel på en högtalare som enligt vad jag förstår konstruerats på så vis att varje element ska arbete i det område där de fungerar som "perfect pistons".

Ett annat exempel kan vara NHT 3.3 där delningarna är 100, 320, 3500 för en tolva, 6.5tum, 4tum.
Men min teori falerar dock på det att varken 320 hz för en 6.5tum eller 880hz för en 100mm är speciellt nära halva våglängden i diameter..
Så kanske ser jag hönor istälelt för fjädrar?

[Piotr]

men tittar man i den där pdfen så ser man att det inte är så väldigt stor skillnad mellan papper och aluminium i samma form. exemplet "deep conical paper" respektive "deep conical aluminium" ger en skillnad på ca 1000hz (4000hz istälelt för 5000hz).
Jämför man även flera elementkruvor så har element av samma storlek ofta en del frekvensrelaterade saker gemensamt. saker som element av annan storlek inte delar (dvs frekvensoregelbundenheter sker vid olika frekvens tex)

att storleken är orelevant köper jag inte riktigt.

Tyder PDF'en och kurvorna som att det är stor skillnad jag.


/Peter

[Kraniet]

Tyder PDF'en och kurvorna som att det är stor skillnad jag.


/Peter

ok jag ser då inga stora skillnader mellan aluminuim elementet på sidan 3 och pappersmembranet på sidan 8. Papperet bryter upp lite "snällare" och ligger 500-100hz under aluminiumet men ananrs ser det väldigt likt ut..

[Piotr]

Fair enough!

Men frågan är om det är vettigt och "rättvist" att jämföra två material med samma form. I slutändan använder man ju den lösningen som för ett givet material och en given konstorlek ger bäst resultat (hur nu man ska definiera "bäst").

Min tanke var att artiklen avhandlar koner i storlek 6.5" och det finns stora skillnader mellan de olika graferna.. även fast exemplet du tog upp har i sammanhanget och relativt sett mindre skillnad.

Jämför även "concave alu Y cone" och "concave PP Y cone".


Sedan ska man ha i åtanke att det är fråga om simuleringar (om jag förstår rätt) och inte mätningar. Praktiska fall visar ju på oroligheter mycket tidigare i pappkoner. Detta syns ofta i impedansmätningar där resonanser i området 500Hz bruka synas som rippel i impedanskurvan.


/Peter

[Kaffekoppen]

Styva koner är ju trevliga i basområdet, men jag ork int håll på med dem där de bryt upp int

[Naqref]

När bryter egentligen konen upp? Är det olika tidpunkt beroende på konmaterial och geometri? Eller har det bara med konens storlek att göra?
En vanligt förekommande idé är att elementet inte bryter upp fören konen är en halv våglängd i diameter.
Stämmer detta elelr är det som allt annat en sanning med modifikation? Bryter mjukt papper upp tidigare än hårda material som aluminium?

Uppbrytningen sker när du har en halv våglängd mellan talspoleinfästningen och membrankanten. Det innebär att för ett helt platt membran så behöver man bara ta hänsyn till storlek och böjvågshastighet (transversella våghastigheten) Böjvågshastigheten kan vara en tiondel eller lägre av den longitudinella våghastigheten (den ljudhastighet man kan läsa om i materialdata i fysikböcker). För ett element som ser ut som ett rör så är det bara den longitudinella våghastigheten som är avgörande. Sedan har vi alla mellanting mellan dessa två geometrier.

Var i frekvensspektrat man får uppbrytningen beror då alltså av;
1. Storlek.
2. Skjuvmodul.
3. Densitet.
4. Elasticitetsmodul.
5. Geometri.

[Piotr]

Uppbrytningen sker när du har en halv våglängd mellan talspoleinfästningen och membrankanten.

Och om talspolebobin fäster in vid membrankanten?


/Peter

[Naqref]

Och om talspolebobin fäster in vid membrankanten?

Jag förutsätter antingen en konvex eller konkav dome. Då är det maximala avståndet från talspolebobbin till talspolebobin som räknas.