En kon SKALL flexa och alla koner gör det mer eller mindre, annars är materialet oändligt styvt. Vad som är avgörande är HUR det flexar, hur resonanser uppstår och hur dessa dämpas. Hårda koner har hög styvhet men dålig dämpning och dessutom dålig spridning. PP är nästan tvärtom. Nu kan man blanda in andra ämnen i PP som förändrar egenskaperna och ihop med konens form och tjocklek bestäms då beteendet för konen. Det finns således större möjligheter att påverka spridning, dist, resonanser och transientrespons med mjuka material med det kräver större kunnande. Men detta innebär också att det lättare kan 'bli fel'!
Sedan har jag en hypotes om varför åsikten att papper samt lite hårdare material låter mer dynamiskt och levande än PP dels beror på att det säkert har funnits många PP-koner som är feldimensionerade med livlöst ljud som resultat, dels att de som har vant sig vid resonanser i konen kommer att sakna dessa om de försvinner!
Låter säkert konstigt med jag har upplevt detta flera ggr, både med mig själv och andra. Om resonanerna är störande eller inte beror ju också på programmaterialet man spelar, så det är inte alltid lätt att särskilja denna påverkan (från olika delar)!
P17rcy lär enligt hörsägen vara ett fint element, även om det går att uppnå lägre dist. Att känna på konen med handen säger inget för någon som inte är mycket insatt i hur element fungerar. Om man försöker att bedöma 'ljudet' från elementet när det sitter i en högtalare, så måste man vara medveten om att filterdesign, låda, inspelningar och elektronik spelar en mkt stor roll på slutresutatet.
Mvh Mårten
