Att placera absorbenten på en liten distans från väggen gör att man vinner en aning absorbtion vid lite längre väglängder än absorbenttjockleken direkt mot vägg ger. Det är dock inga direkt revolutionerande förbättringar som fås. Man skulle ju vilja ha mycket bättre absorbtion, vid tunna skikt.
Jag har funderat på om det skulle kunna var möjligt att kombinera effekten av en styv mineralfiberskivan så att den kan vara både en resistiv absorbent och membranabsorbent på samma gång!
Det finns ju ganska täta och styva mineralullsskivor som förutom absorberande funktion även ger dämpning för ljudtransmissionen pga deras vikt och "halvtäta" uppbyggnad.
Exempel är Isover Fasadskiva 31 som är avsedd för Isolering utvändigt på vindtät stomme. Den är 50 mm tjock.
Sådnan skivor utanpå regelverk mot vägg, med avpassad luftspalt för jämnast övergång mellan absorbent och membranverkan, kanske skulle kunna ge en ganska bredbandig absorbtion en bra bit neråt i frekvens genom kombination av membran- och absorbentverkan.
Det kan ev kombineras med en tunn våffelskumplast ytterst, för bättre ytabsorbtion.
Har ni sett akustikmätningar på något liknande?
-Jag uppehåller mig alltså vid det du skrev i första inlägget = ”Man skulle ju vilja ha mycket bättre absorbtion, vid tunna skikt” , så tycks ett ynkligt och tunt aluminumskikt på glasfiberskivorna ändå spela förhållandevis stor roll jämfört med glasfiberskivor utan skiktet.
Jämfört med 0,0 (att inte göra något alls) är det dock skitbra, men frågan är om det är så mycket bättre än vad som går att åstadkomma utan membranabsorbentkonceptet?
) - det tar inte bort själva felet.
