Moderator: Redaktörer
Martin skrev: Den ideala baffeln ur diffraktionssynpunkt är en sfär med en punktkälla på.
GrodanB skrev:Om det där är en ideal baffel, är det för att man får "bafelstöd" i alla frekvenser?
Det gör en sfärsik baffel också (med punktkälla på). Det blir ett jämt och kontrollerat baffelstöd från alla vinklar framför högtalaren. Det är ju idealiskt.Naqref skrev:Sant att det inte löser alla problem. Man får exempelvis ingen invinkling av högtalarna om inte väggen är vinklad. Men det löser i a f problemen med kantreflexerna.
GrodanB skrev:Baffelstöd och kantdiffraktion är olika saker...?
GrodanB skrev:Verkar som att vissa texter tar upp kantdiffraktion som det ljud som reflekteras från baffeln och därför skall baffelns yta minimeras. Detta skulle jag kalla "baffelstöd".Vilket trode ge en höjning av ljudvolymen. Dock inte dessa vågor man ser i frekvensgången vi mätning.
GrodanB skrev:Det som ger frekvensgångens vågiga utseende skulle då vara det du påpekar. När baffeln tar slut.
Rätt?
GrodanB skrev:Du får gärna fylla i texten mer om hur jag skall dimensionera ev. avsågad kant. i förhållande till filtret. Mycket intressant. Det är denna typ av info man behöver.
GrodanB skrev:Någon som har en åsikt om nedfräsning?
Som sagt. Nedfräsning är i princip alltid bra. Särskillt på diskanter då som sprider bredare än basar för högre frekvenser. Ett "alternativ" eller komplement till nedfräsning och fasning mm är som jag nämde tidigare: en vågledare (liten hornladdning). Då blir spridningen från diskanten mer begränsad i de lägre registrena (i diskanten) vilket gör att mindre kantdiffraktion uppstår och påverkan av den blir mycket mindre. Fast det är nog överkurs.Någon som har en åsikt om nedfräsning?
Martin skrev:Läsning är det dåligt med, det finns en del hemsidor som beskriver grunderna i diffraktion och lite exempel på vad som händer med frekvensgången on axis med en rund baffel osv. Men några riktigt bra djupdykningar har jag inte sett till. Har en artikel från en tysk tidning (i elektronisk form). Det är en jämförelse mellan olika kantfasningar och -avrundningar med mätningar av spridningen (!). Väldigt intressant att se faktiskt. Jag kan maila om någon vill ha.
While I try to minimize visible diffraction ripples in the frequency response for good measure, I have no evidence that even strong diffraction effects have significant audible consequences, except for the transition region, the "baffle step", where radiation goes from omni-directional to forward firing.
Much is hypothesized, little is proven and much is overrated when it comes to diffraction.
GrodanB skrev:Hej
Jag har hittat detta på http://www.linkwitzlab.com om diffraktion:
http://www.linkwitzlab.com/diffraction.htm
längst ned i sin slutledning påpekar han att kantdifraktion är inget att ta för hårt på:While I try to minimize visible diffraction ripples in the frequency response for good measure, I have no evidence that even strong diffraction effects have significant audible consequences, except for the transition region, the "baffle step", where radiation goes from omni-directional to forward firing.
Någon som har någon kommentar på detta?
Här pratar han om att det inte finns några signifikanta konsekvenser utom i "baffelsteget" och att de skulle ske när elementet går från "omni-directional to forward firing"...
Men försvinner inte "baffelsteget" ut ekvationen när elementet spelar primärt rakt fram?Much is hypothesized, little is proven and much is overrated when it comes to diffraction.
Stämmer detta? Är det mest hypoteser?
Han har i sin FAQ en teoridel som han referar till:
http://www.linkwitzlab.com/faq.htm#Q8
Får nog läsa den några gånger till men vore intressan med lite input till texten.
Svante skrev:Martin skrev:Läsning är det dåligt med, det finns en del hemsidor som beskriver grunderna i diffraktion och lite exempel på vad som händer med frekvensgången on axis med en rund baffel osv. Men några riktigt bra djupdykningar har jag inte sett till. Har en artikel från en tysk tidning (i elektronisk form). Det är en jämförelse mellan olika kantfasningar och -avrundningar med mätningar av spridningen (!). Väldigt intressant att se faktiskt. Jag kan maila om någon vill ha.
Det finns en hel drös med artiklar i JAES om kantdiffraktion. Problemet är att de bitvis motsäger varandra och att matematiken inte är att leka med. Jag har en bra som räknar rätt som pdf, den som vill kan få den. Det är grovmattevarning i den dock...
Om man har flera kanter, tex i form av en avfasad kant, så blir det flera reflexer, men var och en har mindre amplitud.
I viss mån är detta likvärdigt med att placera elementet assymetriskt på en baffel med skarpa kanter. Undras om jag svarade på frågan...
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 15 gäster