Man kanske skulle ta och avsluta något projekt nångång, inte bara börja på nya ...
Här är den varma stabben inringad. Nu har jag satt en liten svart kylfläns på den, så nu håller den sig lite svalare.
Den blir varm, men inte alls lika varm som sina större blanka kusiner runt omkring, speciellt inte de till vänster i bild. Jag mäter runt 50-60 grader på dom varmare, lite mindre på den lilla svarta. Inget att oroa sig för.
En anledning till att man först märker att den lilla är varm är att den arbetar även i standby, så den har en bra grundvärme redan när man slår på maskinen. Dom andra kör emellertid om efter att tag.
Här är hela stärkaren utan lock. Till vänster trafo, likriktare, lite kondingar och utgångar till högtalare längst bak. I mitten sitter effektstegen på varsin sida om den blanka liggande kylflänsen. Till höger ingångskort.
På vänster sida sitter två surroundsteg och på höger sida front L + R samt center. Med bara frontarna drivna jobbar halva kylflänsen, på ena sidan, medan den andra är kall. Ett alternativ till inkoppling kan kanske vara att använda en förstärkare på var sida, för att jämna ut värmen lite och låta kylflänsarna jobba så länge dom kan utan att fläkten går igång. En av frontstegen och ett av surroundstegen till L + R, det går att bygla så på baksidan
Så här ser hela effektpaketet ut när man tar ur det ur stärkaren. En ganska enkel operation som bara tar några minuter, fast det ser rätt krångligt ut. Anledningen till att jag tog ur paketet var att jag bytte en drivtransistor som verkade lite skum.
Då var vi framme vid anledningen till själva operationen, förstärkaren blir varm och fläkten går för ofta. Den var varm också, och blev väldigt snabbt efter påslag, även om jag inte körde ut nån särskild effekt ur den. Anledningen var förstås, som gissat, tomgångsströmmen.
Man mäter i små mätuttag, tre syns inringade på bilden. Det är små pinnar som sticker ut, ungefär som på moderkortet på en dator där man byglar olika saker.
Det går också bra att koppla in sig direkt på benen på emittermotstånden, det är de vita klossarna längst ner i bild. Lite special de där, två motstånd i varje och tre ben ut från klossen.
Jag använder antingen krokofantsnablar om jag kopplar direkt på motståndsbenen, eller en liten hemgjord tvåpinkontakt med kabel för att mäta i mätuttagen. De senare är enklast att komma åt, dom sitter högt upp på korten.
Ja, hur var det då?
Tomgångsströmmen skall ställas till 1 millivolt över 0,22 ohm, knappa 5 mA då. Den var som lägst 10 mA på ett surroundsteg och som högst över 70 mA på ett av frontstegen. De andra var 40, 45 och 55 mA. Rätt mycket ström överallt och det blev också varmt.
Med 5 mA i alla steg är den sval och fin tills man drar på, då blir det förstås varmt igen. Liggande kylflänsar ger ingen bra naturlig kylning så fläkten behövs definitivt.
Termiska stabiliteten är väl lite sisådär, med rätt tomgångsström ställd i varm förstärkare blir det nära noll ström när den är kall. Ställer man in 5 mA vid ganska kall förstärkare blir det genast 15 - 20 mA när förstärkaren blir varmare.
Dessutom, som vanligt vid fabrikstillverkade grejor, så är trimpottarna valda så att det är fem kolkorn från ena ändläget som är den korrekta inställningan. Att dom aldrig lär sig.
Nu står den och spelar på ett par piP sen flera veckor tillbaks, och än har den inte brunnit upp .......
.
ⓘ De gustibus non est disputandum.
