Kondjup VS flyttad lugtmängd..

[MP]

I sammanhanget kan man tillägga att i nästan samtliga elektrodynamiska element med "platta" koner sitter det ett aldeles vanligt konformat membran under den platta överdelen i de fall jag har undersökt.

[Syntesis]

Det är väl det enklaste sättet att få till övergången mellan platt kon och talspole.
Men en del modeller som dendär platta varianten som jag glömt bort märket på hade inte så, de hade fäst talspolen direkt på den platta (honeycomb) konen.

[peetwa]

Är det kef du är ute och far efter?

[nolimitsoya]

Kef hade en kon av cellplast med slät ovansida. Ett gäng japaner (Sony?) hade platta element i boomboxar och annat för längesedan. Tangband har ett par nu.

[IngOehman]

I sammanhanget kan man tillägga att i nästan samtliga elektrodynamiska element med "platta" koner sitter det ett aldeles vanligt konformat membran under den platta överdelen i de fall jag har undersökt.

Exakt. Det är det bästa sättet att lösa det på, eller rättare sagt det
minst dåliga.

Det är väldigt svårt att få till det så det inte blir dåligt, eftersom en platt
yta blir så otroligt mycket svagare än en kon. Det gäller dock primärt
grundnoden. Vid mycket höga frekvenser är det faktiskt förvånansvärt
som skillnader mellan olika konformer, och det som primärt skiljer är att
de som är djupa för större fördröjning för de högsta frekvenserna.

Det kan säkert komma som en fårvåning för många, som läst att ljudet
går snabbare i en djupare kon, men i verkligheten är det inte så, annat
än vid låga frekvenser.


Så vad är då skälet till att ha en kon mellan talspole och det patta
membranet? Egentligen handlar det bara om att öka diameterna så att
det som är innanför och utanför limningspunkten (ytterkanten respek-
tive membrancentrum) skall vara så kort sträcka bort från limnings-
punkten som möjligt, för att flytta upp den fundamentala resonans-
frekvensen (vilket i detta fall är kvartsvågen) så högt som möjligt.

Resonansen blir för det mesta dock förfärlig, trots dessa åtgärder, men
om man delar lågt och brant så är det inte säker att man exiterar den
så starkt att det är ett stort problem.

För att slippa mellankonen gjorde Sony (som under en period satsade
stort på platta honeycomb-membran) både platta och fyrkantiga
membran, och drev dem dessutom med fem talspolar!

Honeycomb-membranet är i sig mycket styvare per vikt än normala
strukturer (bara cirka 5 gånger sämre än en kon) och med drivning med
fem talspolar och tillräckligt branta filter så var det faktiskt inte stora
problem kvar att tala om. Om man inte räknar kostanden.

Jag minns än i dag i varje fall fragment av en recension av dessa
Sony-högtalaren, och recensenten avslutade med ungefär dessa ord:

"-Efter XXX antal tusen dollar(yen?) nedplöjda i utvecklingen av dessa
plattmembranhögtalare, har Sony lyckats komma fram med en konstruk-
tion, som är nästan lika bra som en konventionell högtalare."

Knivskarp formulering (även om jag inte kan lova att den är ordagrann).

Larsgöran Hedström hette han.


Sony slutade kort därefter att tillverka de ambitiösa plattmembran-
modellerna, men jag har för mig att de fortsatta att göra enklare mod-
eller, för människor som "lyssnade mindre men tittade mera".

Ungefär samma kundgrupp som dagens plattmembranhögtalare appel-
lerar till med andra ord*. Bilstereoungdomarna.


Vh, iö

- - - - -

*Men det skall sägas en sak - att det finns fall då ett platt membran
faktiskt är, eller i varje fall kan vara, en poäng, nämligen för basele-
ment, när ljud från andra element sveper över den yta där baselemen-
ten är monterade.

Tycker dock att det i det fallet inte finns något skäl att använda någon
annan lösning än den som KEF kom på för en halv evighet sedan - allt-
så solidkonen i skummad härdplast, med plan framsida.

[IngOehman]

Men om styvheten på konen är den avgörande faktorn, varför inte använda ett styvare material med en grundare kon ?

För att det finns stora skillnader på hur elementet beter sig när man
åstadkommer geometrisk styrka och när man åstadkommer material-
styrka.

I det förstmända fallet (konform) kan man välja ett material som är till-
räckligt lätt, styvt och dämpat för att fungera och ge tillräckligt styrka i
konform.

I det senare fallet finns det inga material som blir lika starka som plan
yta, inte ens beryllium eller bor, men om man ändå försöker så finner
man att dämpningen kommer hooplöst efter, och konstruktionen ringer
som en kyrkklocka.

Så vad man gör om man valt extremt styva material, är oftast att trots
allt INTE lämna konformen, men att göra en flackare kon (för att minska
de intrinsiska fasutsläckningarna som är orsakade av att hastigheten i
membranet är så mycket större än i luften), och se till så att man inte
använder elementet i närheten av sina uppbrytningsexcesser, eller att
de senare hamnar utanför audioområdet.

Eller - att göra en starkt exponentiell form (nästan platt på slutet) där
även kanten på membranet än av mycket tunt material, således att
vågens impedans transformeras när den passerar de distribuerade
parametrarna över konen, från att ha startat med extremt hög mek-
anisk impedans och sluta med klart lägre - så låg att man kan absor-
bera resonansen med förlusterna i upphängningen (Jordan), för alla
som undrar hur det kan komma sig att Jordan-elementen beter sig så
annorlunda och så mycket bättre, än andra aluminiummembranelement.


Vh, iö

[Naqref]

Jag har inte pekat ut något.

Precis. Det var ju exakt det jag hävdade att du inte gjorde och därmed misstänkliggjorde du alla.

Tänk dig valfri Agatha Christie-roman där Hercule Poirot kommer in i ett rum med människor och slänger ur sig; "Någon i detta rum har begått ett mord." Han anklagar en icke namngiven individ. Misstänkliggör han då alla eller ingen i rummet? Retorisk fråga. Han misstänkliggör alla precis så som du gjorde med ditt uttalande.

Du går däremot till personangrepp med antydningar och snack om retorik. Trist att se.

Snick snack. Uttalandet om retorik är inget personangrepp. Det är ett faktabaserat konstaterande. Det är inte väsensskillt i värdeomdöme än om jag hade skrivit; "Du skriver på svenska." Att du gör en emotionell koppling till ordet som skiljer sig från resten av mänskligheten innebär inte att du omedelbart har tolkningsföreträde.

Stigs modell VAR primitiv, vilket inte är en värdering, det betyder utsprunglig. Den kom långt före T&S och Stig kallade den själv primitiv. Och den var inte komplett. Men det den försökte förutsäga, förutsade den utmärkt väl! Hans insats att ta fram de första sambanden som det skulle ta den övriga världen 20 år att förstå, är värda alla respekt, och dina antydningar är trista att se.

Har jag antytt något som skulle nervärdera Stig? I s f så har du misstolkat mitt inlägg helt. Syftet var det omvända.

Nåväl för att återkomma till topic.

Hoppas dessutom att du sett att det som folk skrivit i varje fall i just
den här tråden, om trådfrågan - visar att det råder fullständig koncensus
mellan alla de som inte svarat på frågan "med egna frågor" (de senare är
alltså de som varit tydliga med att de inte är säkra, vilket jag tycker de
visat med god skicklighet) eller med andra sätt snyggt visat att de gissar.

Så - du behöver inte tveka om hur det är, i den här frågan.

Medhåll.

Förutom detta nedan.

Den effektiva membranarean är - som alla som svarat tydligt skrivit, på
ett eller annat sätt, det planprojicerade ytan, alltså membrandiametern i
kvadrat gånger pi delat med fyra.


Man måste dock, om det skall bli alldeles rätt, även nämna att en mer eller
mindre stor del av den elasticerande upphängningen måste räknas in i den
där diametern.

Njae. Den effektiva membranarean är inte membrandiametern^2*pi/4 utan just summan av den och bidraget från surrounden. Det är inte så att man lägger till surroundbidraget för att få det alldeles rätt utan för att om man inte har det med så blir det inte den effektiva membranarean alls! Då blir det nämligen bara membranarean.

För att få fram den effektiva membranarean så måste man använda sig av FEM eller göra mätningar med s k delta complience.

[steveo1234]

För att få fram den effektiva membranarean så måste man använda sig av FEM eller göra mätningar med s k delta complience.

Eller så nöjer man sig med att approximera den genom att använda en tredjedel av surrounden som aktiv yta. Finns det någon nytta i att veta exakta Sd?

[IngOehman]

Jag har inte pekat ut något.

Precis. Det var ju exakt det jag hävdade att du inte gjorde och därmed misstänkliggjorde du alla.

Tänk dig valfri Agatha Christie-roman där Hercule Poirot kommer in i ett rum med människor och slänger ur sig; "Någon i detta rum har begått ett mord." Han anklagar en icke namngiven individ. Misstänkliggör han då alla eller ingen i rummet? Retorisk fråga. Han misstänkliggör alla precis så som du gjorde med ditt uttalande.

Du går däremot till personangrepp med antydningar och snack om retorik. Trist att se.

Snick snack. Uttalandet om retorik är inget personangrepp. Det är ett faktabaserat konstaterande. Det är inte väsensskillt i värdeomdöme än om jag hade skrivit; "Du skriver på svenska." Att du gör en emotionell koppling till ordet som skiljer sig från resten av mänskligheten innebär inte att du omedelbart har tolkningsföreträde.

Stigs modell VAR primitiv, vilket inte är en värdering, det betyder utsprunglig. Den kom långt före T&S och Stig kallade den själv primitiv. Och den var inte komplett. Men det den försökte förutsäga, förutsade den utmärkt väl! Hans insats att ta fram de första sambanden som det skulle ta den övriga världen 20 år att förstå, är värda alla respekt, och dina antydningar är trista att se.

Har jag antytt något som skulle nervärdera Stig? I s f så har du misstolkat mitt inlägg helt. Syftet var det omvända.

Nåväl för att återkomma till topic.

Hoppas dessutom att du sett att det som folk skrivit i varje fall i just
den här tråden, om trådfrågan - visar att det råder fullständig koncensus
mellan alla de som inte svarat på frågan "med egna frågor" (de senare är
alltså de som varit tydliga med att de inte är säkra, vilket jag tycker de
visat med god skicklighet) eller med andra sätt snyggt visat att de gissar.

Så - du behöver inte tveka om hur det är, i den här frågan.

Medhåll.

Förutom detta nedan.

Den effektiva membranarean är - som alla som svarat tydligt skrivit, på
ett eller annat sätt, det planprojicerade ytan, alltså membrandiametern i
kvadrat gånger pi delat med fyra.


Man måste dock, om det skall bli alldeles rätt, även nämna att en mer eller
mindre stor del av den elasticerande upphängningen måste räknas in i den
där diametern.

Njae. Den effektiva membranarean är inte membrandiametern^2*pi/4 utan just summan av den och bidraget från surrounden. Det är inte så att man lägger till surroundbidraget för att få det alldeles rätt utan för att om man inte har det med så blir det inte den effektiva membranarean alls! Då blir det nämligen bara membranarean.

Om det sista du skriver: Det var just det jag skrev.

Om de tidigare: Suck.

För att få fram den effektiva membranarean så måste man använda sig av FEM eller göra mätningar med s k delta complience.

Nejdå, det finns andra sätt också.

En half-roll är rätt så lätt att förutsäga hur den elasticerar om den
är gjord av ett homogent material. I varje fall vid små utslag där
elasticeringen är rimligt linjär.

Ju smalare upphängningen är, desto närmare 50% av den blir det,
och ju fetare den är, desto mindre del av dess yta bör räknas in i
den effektiva membranrörelsen. Extremfallet är 1/4.

Så steveo1234's approximation om 1/3 kanske inte är så dum? Alltså
för den som vet att det inte blir just det. Som vanligt alltså när det
gäller tumregler. Man kan bara använda dem utan risk för att bli vilse-
ledd, om man kan tillräckligt för att klara sig utan dem.


Vh, iö

[steveo1234]

Jag kan fortfarande inte komma på ett enda tillfälle när jag behöver veta exakta Sd.
Någon?

[IngOehman]

Njae...

Det är ju lite svårt för mig eller någon annan att veta om/när du behöver
veta exakta Sd.

Men för en högtalarkonstruktör är det absolut nödvändigt att göra det.

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.
Parametrar som t ex kompliansen är mycket mindre kritiska.


Vh, iö

- - - - -

*Sagt med reservation för att de flesta högtalarkonstruktörer inte hanterar
just tryckfaktorn alls, eftersom de i huvudsagk använder de modeller som
de har fått sig serverade, i form av T&S-parametrar i färdiga ekvationer. Men
oavsett om de kontemplerar tryckfaktorn eller ej, så har den ändå samma
betydelse för det akustiska utfallet.

[PerStromgren]

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.

Vad heter tryckfaktor på engelska? Är det den som mäts i Pa/V, möjligen?

[Naqref]

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.

Vad heter tryckfaktor på engelska? Är det den som mäts i Pa/V, möjligen?

Jag tror IÖ pratar om vad man skulle kalla den intrinsiska känsligheten. Oavsett vilket så finns det en sådan och den kan man vilja ha ett stort intresse av att hålla koll på för väloptimerade konstruktioner med lägre toleranser.

[KarlXII]

Det är ju lite svårt för mig eller någon annan att veta när du behöver veta
exakta Sd, men för en högtalarkonstruktör är det absolut nödvändigt att
göra det.

När jag läste detta dök den här bilden upp framför, eller kanske bakom mina ögon.

[PerStromgren]

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.

Vad heter tryckfaktor på engelska? Är det den som mäts i Pa/V, möjligen?

Jag tror IÖ pratar om vad man skulle kalla den intrinsiska känsligheten. Oavsett vilket så finns det en sådan och den kan man vilja ha ett stort intresse av att hålla koll på för väloptimerade konstruktioner med lägre toleranser.

Aha. Det är känsligheten, alltså, för det ensamma elementet! Brukar man inte ange det i dB relativt något referensvärde? Fast det går ju alltid att räkna om, förstås.

[Naqref]

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.

Vad heter tryckfaktor på engelska? Är det den som mäts i Pa/V, möjligen?

Jag tror IÖ pratar om vad man skulle kalla den intrinsiska känsligheten. Oavsett vilket så finns det en sådan och den kan man vilja ha ett stort intresse av att hålla koll på för väloptimerade konstruktioner med lägre toleranser.

Aha. Det är känsligheten, alltså, för det ensamma elementet! Brukar man inte ange det i dB relativt något referensvärde? Fast det går ju alltid att räkna om, förstås.

Jo man brukar ange känsligheten i dB men det beror på vilka vägningsfaktorer man använder sig av, vilken akustisk strålningsimpedans elemenet har vid en given frekvens, vad elementets impedans är etc etc. P g a uppbrytningar, baffelstorlek och liknande så kan man inte ange känsligheten speciellt exakt. Vad man skulle kalla intrinsiska känsligheten (finns ett sådant värde angivet i Svantes Basta även om det inte heter så) beror enbart på den effektiva membranarean (Sd), den totala rörliga massan (Mms), kraftfaktorn (Bl) samt talspoleresistansen (Re). Dessa faktorer kan ge ett tryck/v förhållande men bara om man gör en approximering av den strålningsimpedans elementet känner. Strålningsimpedansen är en komplex parameter och beror på många faktorer så man väljer normalt att bara approximera den.

[IngOehman]

Håller med om allt det där. Mycket bra beskrivning.

Gör man det inte så går det ju inte att beräkna tryckfaktorn för elementet*,
och kan man inte göra det så går det inte att beräkna hur lådan bör se ut.

Vad heter tryckfaktor på engelska? Är det den som mäts i Pa/V, möjligen?

Ja, PF mäts (eller i varje fall anges) i Pa/V, och jag vet inte vad den heter
på engelska eller på något annat språk. Jag har inte sett (varken läst eller
hört) någon tala om den i någon litteratur. Så vitt jag vet har jag hittat på
den själv i mitten av 70-talet. Men det betyder ju inte att ingen annan gjort
det också. Har dock inte sett någon beskriva tryckfaktorn, men så har
jag heller inte läst mycket.

Så - Jag använder den, men kanske ingen annan? Men det spelar ju ingen
roll vilken väg man tar sig till svaret på överföringsfunktionen. Oavsett vil-
ken väg man tar behöver man ju; gå vägen via Sd! I varje fall om man inte
skall arbeta med en vrångbild av alla de andra parametrarnas storlek.

Jag tror IÖ pratar om vad man skulle kalla den intrinsiska känsligheten. Oavsett vilket så finns det en sådan och den kan man vilja ha ett stort intresse av att hålla koll på för väloptimerade konstruktioner med lägre toleranser.

Nej jag talar inte om den intrinsiska känsligheten, som är något helt annat,
men jag använder en komplex parameter även för det, som jag kallar KP
(och som behöver logaritmeras, multipliceras med 20* och adderas med en
konstant för att få verklig känslighet).

Men ja, du har förstås rätt i att man behöver ha koll på ÄVEN den intrinsiska
känsligheten. Dock behöver lite man flera grundparametrar för att kunna
räkna ut den.


Vh, iö

- - - - -

*Och lustigt nog är man så långt fram i ekvationen framme vid något mycket
intressant, såsom av en statistisk slump - nämligen avvikelsen från medel-
högtalarens känslighet!

[paa]

Tryckfaktor, är det trycket som membranet kan tänkas bygga upp om man sätter en tät platta direkt framför membranet och lägger på en likspänning på talspolen?

[IngOehman]

Ja.

Fast det är inte det jag använder den till.


Vh, iö

[PerStromgren]

Ja, PF mäts (eller i varje fall anges) i Pa/V, och jag vet inte vad den heter
på engelska eller på något annat språk. Jag har inte sett (varken läst eller
hört) någon tala om den i någon litteratur. Så vitt jag vet har jag hittat på
den själv i mitten av 70-talet. Men det betyder ju inte att ingen annan gjort
det också. Har dock inte sett någon beskriva tryckfaktorn, men så har
jag heller inte läst mycket.

Så - Jag använder den, men kanske ingen annan?

Är det då inte litet okänsligt att använda den i marknadsföringen, på engelska till på köpet? Ska du inte ta ett snack med den som skrev texten om QM-10?

Från Gurus webb:

"The QM10 bass driver helps producing rock solid bass down to 30Hz, and the key factor is the long and linear stroke, and even more so the incredible pressure factor, exceeding that of a typical 15″ driver with a factor of more than three."

Man kan ju lätt få intrycket att det bara är marknadsfluff!

[IngOehman]

Nu är ju mitt bidrag till marknadsföringen av Guru endast att vara till
hjälp, men om du förstår vad tryckfaktor är, så tror jag nog att andra
kan göra det också. Kanske inte alla, men alla som är lika kloka som
du.

Sen är det ju också så, att den som undrar kan fråga. Igen - som du
gjorde. Och jag kan försäkra att det kommer en fråga då och då från
olika länder. Men jag skriver hellre saker som kanske inte alla förstår
men som får dem att undra och ställa frågor, än saker som alla tror
(känner/upplever) att de förstår, men som är felaktiga.


Några upprörda reaktioner har jag inte stött på, snarare kommentarer
som "jaha, det förklarar hur det är möjligt". Och det är ju just förklara
som jag tycker man bör göra.

Men i de flesta fall finns inte tillräckligt med tid och plats, därför har
jag/guru-agenterna ofta organiserat andra möjligheter att kommuni-
cera med intresserade, och jag har hållit åtskilliga långa föredrag om
fysiken och tankarna bakom och om vad det är som jag velat skapa
med högtalarna.


Poängen med den text du ser där, är ju den - som jag tror både du och
alla andra faktiskt snappade - att jag vill informera om att elementet
som sitter i QM10 kan pumpa högtalarens H-resonator med tre gånger
större amplitud än en normal 15" bas hade klarat, vid en given insignal.

Det kan jag tycka är en relevant information, eftersom många har den
uppfattningen att större baselement automatiskt kan ge en djupare
basåtergivning och större känslighet i djupbasområdet. Nu kanske inte
de som läser på faktiskt går omkring med sådana dogmatiska världsbil-
der, annat än möjligen nykomlingar, men det har ändå varit en väldigt
vanlig uppfattning när jag talat med alla människor på mässor jag varit
på, och visst finns det fall där stora baselement har större tryckfaktor
än andra som än mindre, men nu var det ju just QM10 det handlade
om - och då kan det vara bra att upplysa om att det motsatta är fallet.


Vh, iö

[IngOehman]

Ibland talar man om medsvängande luft, som adderas till membranets vikt och påverkar bl.a resonansfrekvensen en aning. Kanske den andelen ändras när konens verkliga area ändras?
Men om vi talar om elementets pumpverkan, så är membranets rörelse axiell, och det är den axiellt projicerade arean som ger en volym tillsammans med slaglängden.

Intuitivt så borde effekten av medsvängande luft ovan vara försumbar. Flyttad volym fortsätter att vara Vd=2*Xmax*Sd (dvs, elementets dubbla slaglängd multiplicerat med konarean ger den mängd volym som ett element förflyttar). Ingenstans i uttrycket tas det hänsyn till konens form.

Men om det är exakt samma diameter på två element, fast det ena har en djupare kon borde väl också konarean bli större...? I så fall skulle ju elementet med den djupare konen enligt din formel flytta mer luft...?
Jag har ingen aning... Vet inte ens varför jag skrev...

Nej, se föregående inlägg.


Steveo1234:

Den medsvängande luften är något helt annat än "den pumpade
luftvolymen". Den medsvänganden luften är nämligen den volym
luft som "verkar sitta fast på konen och hänger med i rörelserna",
och den är faktiskt precis (eller väldigt nära precis) samma, alldeles
oavsett hur mycket som elementet slår.

(Och PAA har helt rätt - den växer märkbart med djupet på konen,
dock väldigt sakta i början.)

Vh, iö

Jag är inte riktigt säker vad det är du kommenterar? Blev det fel här någonstans?
Jag nämnde inte "pumpad luftvolym" i mitt inlägg och jag förstår att det finns en medsvängande volym luft "fastklistrad" på konen.

Du har helt rätt. Jag blandade ihop vem som var vem. Sorry.

Jag ville bara påminna om det som PAA pekat på, alltså skillnaden
mellan den medsvängande luften och den som pumpas. Men jag
råkade rikta mig till fel person.

Jag tycker (tror,menar,önskar) att denna luftvolymen kan bortses ifrån i nära nog alla praktiska applikationer av slutna lådor, basreflexer och slavbassystem.

Vad som är försumbart och kan bortses ifrån och vad som inte kan
bortses ifrån är ju en bedömningsfråga.

Den medsvängande rörliga massan kan definitivt inte försummas,
eftersom den kan påverka mera än en dB, medan skillnaden mellan
medsvängande luftmassa vid olika kondjup, är rätt liten, vid normala
kondjup.

Och jag tror jag vill hålla med dig om att man i praktiken kan bortse
ifrån den skillnaden, även när den inte är försumbar!

Det kanske verkar som om det inte går ihop, men saken är ju den att
det är en variabel som hamnar "på rätt sida", det vill säga som kommer
med när man glömmer bort den, snarare än tvärtom.

Man fick ju med den redan när man kartlade elementet - eftersom det
inte (får jag förmoda) mättes i vakuum.


Vh, iö

[jansch]

INTRESSANT ÄMNE......

Ögnade igenom alla inlägg och konstaterade att ursprungsfrågan som vanligt "glider iväg" i sidospår.KUL!

Nu skall jag sticka ut hakan och vara allmänt "jobbig"........

Svaret på ursprungsfrågan är: Jo, en djup kon flyttar mer luft än en platt kon! För med "flytta luft" menar man väl luftvolym (om alla andra förutsättningar är likvärdiga!)

Fast det är ju inte det som frågan handlar om ..eller? Frågan handlade väl om hur mycket luftrörelse som skapas och som omvandlas till ljudtryck...
Och då spelar ju inte kondjupet nån roll......så länge våglängden inte börjar närma sig membranstorleken (och kondjup) och ställer till det.

IÖ - Hur mycket problem skapar förövrigt KOMPRESSION genom att man t.ex. monterar ett element "bakifrån" istället för framifrån i en baffel? Det motsvarar ju ett ökat kondjup.
Att effektiva massan ökar är ju en annan sak.....

[/b]

[IngOehman]

INTRESSANT ÄMNE......

Ögnade igenom alla inlägg och konstaterade att ursprungsfrågan som vanligt "glider iväg" i sidospår.KUL!

Nu skall jag sticka ut hakan och vara allmänt "jobbig"........

Svaret på ursprungsfrågan är: Jo, en djup kon flyttar mer luft än en platt kon! För med "flytta luft" menar man väl luftvolym (om alla andra förutsättningar är likvärdiga!)

Fast det är ju inte det som frågan handlar om ..eller? Frågan handlade väl om hur mycket luftrörelse som skapas och som omvandlas till ljudtryck...
Och då spelar ju inte kondjupet nån roll......så länge våglängden inte börjar närma sig membranstorleken (och kondjup) och ställer till det.

IÖ - Hur mycket problem skapar förövrigt KOMPRESSION genom att man t.ex. monterar ett element "bakifrån" istället för framifrån i en baffel? Det motsvarar ju ett ökat kondjup.
Att effektiva massan ökar är ju en annan sak.....

Låt mig börja med att hålla med dig i din semantiska invändning. Jag
har av just det skälet försökt att tala om att pumpa luft istället för
att "flytta luft" (eftersom det sistnämnda kan betyda både det ena
och det andra).

Därnäst så är det som du antyder - att ett element som monterats
bakifrån får lite mera dödvikt framåt, men å andra sidan kan det vara
så att det vinner lite bakåt. I praktiken är det i regel mycket svårt att
mäta upp några skillnader mellan de två fallen (oräknat tidsförskjut-
ningen), tills man kommer upp i frekvens såpass att våglängden blir
säg mindre än 10 ggr djupet. Då börjar man oftast kunna se en för-
stärkning.

Det är alltså i mellanregisterområdet som det riskerar att "bli fel" av
element monterade bakifrån. Men vad som är rätt och fel är ju till
syvende och sist beroende på vad man vill åstadkomma, och jag kan
inte utesluta att det kan finnas applikationer där det är lika rätt eller
mera rätt att montera elementet bakifrån.

Men jag har träffat gott om "nybörjarkonstruktörer" som i oförstånd
monterat elementet bakifrån och fått lära sig de akustiska effekterna
av att göra så, den hårda vägen.

- - - - -

Men - du talar om KOMPRESSION, som följd av detta. Då vill jag säga
att kompressionen är försumbar i samtliga fall jag stött på, arean är
ju inte mindre än elementets membrans, så någon kompression* i
vanlig bemärkelse (det finns ju två saker som både benämns såsom
"kompression", men det gäller ju båda, så... ) har vi inte.

Jag tror jag talar i stort sett sanning om jag säger att det inte blir
några varken distorsions- eller dynamiska problem. De linjära egen-
skapernas påverkan är helt dominerande.


Vh, iö

- - - - -

*"Kompression" i sammanhang där man talar om hur ett mem-
bran kopplar till luften dit man vill få en ljudvåg, brukar betyda att
man låter luftkanalen snörpa åt, och alltså bli mindre än själva mem-
branet.

Gör man detta mycket nära själva membranet så kan man väsentligt
förbättra impedansanpassningen mellan mambran och luften, och en
signifikant förbättring av verkningsgraden låter inte vänta på sig.

Detta är något som i princip alla hög-SPL PA-system använder sig av
över några hundra Hz, alltså när baselementen lämnar över till nästa
element. Det gäller alltså för kompressionsdrivers (1-2" för det mesta,
men det är då halsdiametern som anges, och inte membranet, som
ofta har sisådär 4 gånger större area!) och det gåller för i princip alla
rena diskanthorn.

Men det går öven att göra hornsystem utan kompression, men de får
klart lägre verkningsgrad.


Kompression kan även betyda dynamisk påverkan som ger mins-
kad dynamik. Det finns många sorters kompression, men de tre som
man kanske talar mest om, eller i varje fall som är viktigaste, är den
som kan åstadkommer med en kompressor, den som är termiskt orsa-
kad, och den som är en direkt följd av olinjäriteter i överföringsfunktio-
nen på den grunka det gäller.

Den sistnämnda har ett enkelt förhållande till den av samma grunka
samtidigt genererade distorsionen. De två förstnämnda kan däremot
båda åstadkommas med mindre grad av distorsion än kompressionen
antyder.