Toroidkärna-transformator

[Svante]

Visste att jag missat nå't...

Men till lindningen...

Nej, du måste använda båda lindningarna separat, eller egentligen seriekopplade med mittuttag.
Mittuttaget blir "0"
Ena lindningen likriktas till + (relativt 0)
Andra lindningen likriktas till - (relativt 0)

Tilläg:
Du behöver inte krångla till och kopiera kortet.
Det räcker med två likriktarbryggor och ett par kondingar.

Det räcker med en likriktarbrygga och ett par kondingar .

[sky_eye]

Förvisso...

[manger]

OK. Nu är jag lätt förvirrad... (det är sent fredag em...)
Förklara tydligt på förskolenivå:

1. Kan man parallellkoppla en trafo med två lindningar eller inte?

2. Vilken färg på sekundärsidan ska kopplas till plus, minus och 0 (jord)?
a) När man kopplar till två förstärkare (stereo)
b) Om man kan / när man parallellkoppar till en förstärkare (mono)

[sky_eye]

Visst kan man parallell koppla två lindningar, men inte till det du skall ha dem till.
Mono eller stereo spelar ingen roll. Du behöver +0- i båda fallen.
Kör du på Svantes förslag med en likriktare lägger du ihop röd och brun. De blir nollan.
Grön och blå till ingångarna på likriktaren.
Sedan har du mellan 0 (röd/brun) och + på likriktaren den positiva spänningen. Mellan 0 och - den negativa.

[manger]

Visst kan man parallell koppla två lindningar, men inte till det du skall ha dem till.
Mono eller stereo spelar ingen roll. Du behöver +0- i båda fallen.
Kör du på Svantes förslag med en likriktare lägger du ihop röd och brun. De blir nollan.
Grön och blå till ingångarna på likriktaren.
Sedan har du mellan 0 (röd/brun) och + på likriktaren den positiva spänningen. Mellan 0 och - den negativa.

Nu har jag hittat hem, fått mat och en öl i magen.
Jag fattar! Tackar!

[rikkitikkitavi]

Max skillnad är högst delar av ett varv

Om du tar en tråd som ger en sluten strömkrets, hur kan du då linda den delar av ett varv runt en järnkärna?

Det går ju bara med heltalsmultiplar.

mm, förstår hur du menar men egentligen, transformatorformeln:
U1/U2 = n1/n2

Är det egentligen inte längdenL1 och L2 av respektive lindning som befinner sig i samma magnetiska flöde? men när man ställer upp ekvationerna kan man förenkla till att L1 = n1 * L0 , L2 = n2 * L0 ?

jag får hämta en lärobok nu tror jag...

[Svante]

Max skillnad är högst delar av ett varv

Om du tar en tråd som ger en sluten strömkrets, hur kan du då linda den delar av ett varv runt en järnkärna?

Det går ju bara med heltalsmultiplar.

mm, förstår hur du menar men egentligen, transformatorformeln:
U1/U2 = n1/n2

Är det egentligen inte längdenL1 och L2 av respektive lindning som befinner sig i samma magnetiska flöde? men när man ställer upp ekvationerna kan man förenkla till att L1 = n1 * L0 , L2 = n2 * L0 ?

jag får hämta en lärobok nu tror jag...

Nej, som jag minns det (men jag kan ha fel) så är det magnetflödet, eller möjligen dess derivata, som går i kärnan multiplicerat med antalet varv i kretsen. Och eftersom kretsen måste fullborda ett helt antal varv runt kärnan så blir går det inte att åstadkomma halva varv. Det enda som skulle kunna ställa till det är läckfält, alltså att det magnetiska flödet lämnar järnet och piper ut i luften.

[Laila]

... kommer det att finna mer effekt att hämta om man parallellkopplar en trafo med 2 sekundärlindningar än en med 1 sekundärlindning? Eller måste man korrigera för detta i nätdelen så den inte brinner?
Känner att jag glömt nästan allt från elektroniklektionerna...

Att parallelkoppla två trafolindningar, är något du ska undvika, det är som att be om problem. De skillnader som av naturliga skäl har byggts in i själva lindningstekniken och är ofrånkomliga de visar sig beroende på variationer i typ av last och belastning.
I audiosammanhang är det, enligt min mening, uteslutet.

Någon annan kanske har andra erfarenheter.

Ja !

Är det inte enklast, att göra ,som jag har gjort, dvs, "parallellkoppla"
utgångarna av flera toroidtrafos o konstaterat att inga "kända eller
okända problem" har uppstått.(Vilket inte skall ses som en garanti
för att problem med liknande kopplingar inte kan uppstå )

Tror jag : : :

[manger]

När vi ändå snackar om transformatorer (och kör vidare på förskolenivå)...

På internet nämner man att man kan med fördel kan använda en 120VA-trafo när man bygger stereo och 80VA när man bygger mono.
En del skriver att man gott kan ha en lite kraftigare trafo, typ 120VA till mono.
Förutom att kostnaden ökar, vad händer om man har en trafo på 240VA eller kanske 500VA i stället? Ökar uteffekten?
Tar förstärkaren vad den behöver från trafo/nätdel eller kan en för stor trafo skada den befintliga nätdelen eller förstärkaren?

[jansch]

I praktiken ökar uteffekten marginellt.
Det beror på att transformatorn har förluster, främst i form av att lindningarna har ett motstånd. Alltså när du belastar trafon kommer utspänningen att minska något.
En större trafo har grövre tråd = mindre motstånd och spänningen sjunker mindre.
Alltså, uteffekten ökar i slutsteget genom att spänningsfallet blir mindre.

Lagom stor trafo är bäst (för plånboken) och större kondingar kan vara en bättre investering.

En större trafo (med likvärdig utspänning) kan inte skada nätdelen. Man skulle kunna tänka sig att likriktaren (dioderna) belastas lite, lite mer vid uppstart.

[Svante]

En större trafo har lägre resistans i trådarna, vilket gör att ripplet på matningsspänningen blir aningen mer elakt (dvs mer högfrekvensinnehåll). Det finns nån gammal tråd om det, där jag har för mig att jag simulerande spänningen.

En lägre resistans gör också att spänningen sjunker mindre vid last, vilket i sin tur gör att max RMS-effekt från förstärkaren sjunker en aning. Maximala toppeffekten blir dock nästan oförändrad.

[Ragnwald]

Har hört nämnas att upp till 300VA är ev problem små, men däröver är integreringen i systemet väldigt avgörande.

Ett annat problem är övergigantiska lytbankar, som gör att trafon inte belastas annat än temporärt och dess jordpunkt blir diffus.
Någon som kan förtydliga eller dementera mitt påstående?

[Laila]

Nä !

Men lite skumt "låter" det ju . .

Själv så har jag hört talas om att en för stor lytbank
till en för liten trafo skulle kunna medföra att trafon
inte "hinner/klarar att leverera" strömmen/spänningen
"i tid". Att den, i jmf med lytbanken, underdimensionerade
trafon, s.a.s. "svälter" nätaggregatet på strömming.
(copyright G. Rudling)

Svante(eller någon annan?) kanske vet/kan reda ut ?

[kodapa]

Nä !

Men lite skumt "låter" det ju . .

Själv så har jag hört talas om att en för stor lytbank
till en för liten trafo skulle kunna medföra att trafon
inte "hinner/klarar att leverera" strömmen/spänningen
"i tid". Att den, i jmf med lytbanken, underdimensionerade
trafon, s.a.s. "svälter" nätaggregatet på strömming.
(copyright G. Rudling)

Svante(eller någon annan?) kanske vet/kan reda ut ?

Verkar ologiskt. Det är ju inte så att en stor konding tömms snabbare än en liten...

[Svante]

Nä !

Men lite skumt "låter" det ju . .

Själv så har jag hört talas om att en för stor lytbank
till en för liten trafo skulle kunna medföra att trafon
inte "hinner/klarar att leverera" strömmen/spänningen
"i tid". Att den, i jmf med lytbanken, underdimensionerade
trafon, s.a.s. "svälter" nätaggregatet på strömming.
(copyright G. Rudling)

Svante(eller någon annan?) kanske vet/kan reda ut ?

Mja, min erfarenhet är nog att man ska passa sig för att söka sanningar i förklaringar med citationstecken. Jag borde hitta den där simuleringen som jag tror jag gjorde, om den finns kvar. Hmm.

[Svante]

Så här blir det med olika resistans i trafon (0,1/0,5 ohm) och 10000 µF och 1 A last




Man ser att spänningens medelvärde blir lägre med mer resistans i trafon, och att ripplet får ett mindre elakt spektrum.

Induktansen i trafon är försummad i simuleringen, vilket kanske inte är bra.

[screen]

Hmm...jag har två ringkärnor om 1200VA/styck med 27V på sekundären. Dom är jävligt tunga säker 9-10Kg/st, dessa är kanske inget att ha då?

Dom var tänkta till Bullit:s förstärkar bygge, men det kanske är opassande?

[manger]

Med andra ord skall man använda "rätt" dimensionerad trafo - man har inget att vinna på en överdimensionering?!

[Ragnwald]

Hmm...jag har två ringkärnor om 1200VA/styck med 27V på sekundären. Dom är jävligt tunga säker 9-10Kg/st, dessa är kanske inget att ha då?

Sälj dem billigt till Laila, som behöver två stycken till riaa-delen.

[Svante]

Med andra ord skall man använda "rätt" dimensionerad trafo - man har inget att vinna på en överdimensionering?!

Joo, man vinner att den håller matningsspänningen mer stabil, men får också en ökad mängd högfrekvens på railen. Vad som är bäst beror på effektkraven och hur bra förstärkaren undertrycker variationer i matningsspänningen.

[jansch]

Screen - OM MAN HAR stora transformatorer är det ju ingen nackdel att nyttja dem.
MEN! 1200 VA transformatorer får säkerhet t.o.m 16A automatsäkringar att lösa ut..... Bara pga startströmmen.

Förvånande ser man sällan att nätdelar har kompletterande bra "småkondensatorer" till de stora elyterna. Vad jag menar är att man alltid borde lägga 0,1 - 1,0 uF polyesterkondensatorer eller keramiska eller liknande kondensatorer som jobbar bra vid högre frekvenser parallellt.

Alltså för att minimera högfrekvensripplet.....

[screen]

Jo det förstår jag att dessa skulle blåsa säkringar men det kanske skulle gå att bygga lämplig mjukstart?

Intressant med extra kondingar för motverkan av rippel, funkar det och varför pratas det inte om detta i.s.f.?

[MagnusÖstberg]

Det blir bra till Bullitkorten. Driv 3-4st bryggade kanaler

[Svante]

Screen - OM MAN HAR stora transformatorer är det ju ingen nackdel att nyttja dem.
MEN! 1200 VA transformatorer får säkerhet t.o.m 16A automatsäkringar att lösa ut..... Bara pga startströmmen.

Förvånande ser man sällan att nätdelar har kompletterande bra "småkondensatorer" till de stora elyterna. Vad jag menar är att man alltid borde lägga 0,1 - 1,0 uF polyesterkondensatorer eller keramiska eller liknande kondensatorer som jobbar bra vid högre frekvenser parallellt.

Alltså för att minimera högfrekvensripplet.....

Jag skulle vilja säga att man nästan alltid har småkondensatorer. Men de brukar sitta där de ska, dvs nära elektroniken och inte i själva nätdelen.

Eller?

[Ragnwald]

Kan du utveckla detta Svante? Lite tumregler tack.
Jag menar, när blir en parallellkopplad konding för stor för sin tänkta uppgift i strömförsörjningen?

[jansch]

Jovisst Svante - Är nätdelen separat eller på separat kort och inte som "en del" av förstärkeriet är det väl både ock som gäller. I alla normala fall vill man ju "döda" störningarna så nära källan som möjligt och det är väl dioderna i bryggan som skapar spikarna. Tänker jag fel?

Det kanske är numera är vanligt med dessa kondensatorer. Just nu trixar jag en del med slutstegen i Sonab OA6typ2 och där finns inga i schemat

[Svante]

Kan du utveckla detta Svante? Lite tumregler tack.
Jag menar, när blir en parallellkopplad konding för stor för sin tänkta uppgift i strömförsörjningen?

Jovisst Svante - Är nätdelen separat eller på separat kort och inte som "en del" av förstärkeriet är det väl både ock som gäller. I alla normala fall vill man ju "döda" störningarna så nära källan som möjligt och det är väl dioderna i bryggan som skapar spikarna. Tänker jag fel?

Det kanske är numera är vanligt med dessa kondensatorer. Just nu trixar jag en del med slutstegen i Sonab OA6typ2 och där finns inga i schemat

Med risk för att jag svamlar, jag har ju inte ritat en förstärkare på säkert 25 år:

Småkondingarnas uppgift är att ge förstärkaren en lågimpediv matning, framför allt högt upp i frekvens så så att den blir mindre benägen till självsvängning.

Hur det är med störningsgenereringen från (de switchande) dioderna vete 17. Jag inbillar mig att kondingar nära bryggan snarare skulle göra switchningen snabbare, dev generera skräp högre upp i frekvens. Ibland ser man småkondensatorer parallellt med de fyra dioderna i bryggan. Jag vet inte riktigt hur de är tänkta att funka, kanske har det med FR-instrålning att göra, eller så är det just för att ta bort switchningsskräp från dioderna.

[Johan_H]

Kan du utveckla detta Svante? Lite tumregler tack.
Jag menar, när blir en parallellkopplad konding för stor för sin tänkta uppgift i strömförsörjningen?

Är förvisso inte Svante, men har hört nånstans att stora ellytar kan ha induktiva egenskaper lite högre upp i frekvens, alltså lite som spolar.

Den parallellkopplad konding blir isåfall alltså för stor för sin tänkta uppgift så fort den blir så stor att den blir en ellyt.

Mindre kondingar kan vara t.ex. av plastfolietyp, och de är inte induktiva utan kortsluter höga frekvenser bättre, och man slipper lättare det svaga ettriga surret som ibland letar sig in i signalvägarna?