Hur funkar fyllningen i en låda?

[Strmbrg]

Jag kör den här undringen på rätt plats nu istället:

Fyllnadsfluff i en låda sänker resonansfrekvensen i större eller mindre grad.
Hur funkar det?
Sänks ljudhastigheten?
Vilket fluff ger mest sänkning?
Ger effektivt fluff någon negativ biverkning?

[roggaro]

har själv en 12" SLS i en femtio liters 'oregelbunden' låda med en minimal liten kudde i olika material högst upp placerat...
detta i en trevägare...

[MagnusÖstberg]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1107&highlight=isotermisering

[roggaro]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1107&highlight=isotermisering

alltså i MITT mycket specifika fall har jag lyssnat mig till, vilket som lät bäst... på piano t.ex

[skrutten]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1107&highlight=isotermisering

Ja där stod en hel del nyttigt - ser att man själv var med och förvirrade samtidigt som de stora drakarna gjorde ett gott arbete för att skapa förståelse för detta med dämpning i lådor, och vart man bör montera dämpningen i lådan.

[Svante]

Jag kör den här undringen på rätt plats nu istället:

Fyllnadsfluff i en låda sänker resonansfrekvensen i större eller mindre grad.
Hur funkar det?
Sänks ljudhastigheten?
Vilket fluff ger mest sänkning?
Ger effektivt fluff någon negativ biverkning?

Fluff har två effekter.

1. Det tillför (ofta önskvärda) resistiva förluster.
2. Det ökar lådans skenbara volym genom isotermisering.

Det du frågar om hör till 2:an. Om man ökar trycket i en låda, tex genom att högtalarkonen rör sig inåt kommer luften att fjädra tillbaka. Samtidigt som trycket ökar så ökar också temperaturen (jfr cykelpumpen när man pumpar upp däcket). Gas som värms upp vill expandera och man får därmed lite extra mottryck mot högtalarkonen.

Ökad fjädringsstyvhet höjer resonansfrekvensen.

Fallet ovan, när inget värmeutbyte sker med omgivningen kallas adiabatiskt. Motsatsen är det isoterma fallet som man närmar sig om man fyller lådan med fluff. Luften kommer att kylas av fluffet och luften blir inte lika varm, man får mindre mottryck, lådan verkar därmed "större" och resonansfrekvensen stiger inte lika mycket som i det adiabatiska fallet.

I fallet när konen rör sig utåt blir allt tvärtom, luften blir kallare och ev fluff värmer luften och undertrycket blir inte lika stort.

[roggaro]

har själv en 12" SLS i en femtio liters 'oregelbunden' låda med en minimal liten kudde i olika material högst upp placerat...
detta i en trevägare...

konstigt att man inte får kritik för nåt så 'galet'... i denna tråden
det skall ju i första hand placeras jämt... har man hört

struntar också högaktningsfullt i Östbergs trägna hänvisning... eftersom "time is changing"

[roggaro]

va fint förklarat Svante, om värme o.d

återstår bara sedan att se vart de ljudmässiga aspekterna
kommer in

EDIT: bortse från mitt inlägg ovan

[MagnusÖstberg]

struntar också högaktningsfullt i Östbergs trägna hänvisning... eftersom "time is changing"

Hoppas du får en trevlig tripp.

[roggaro]

men varför skulle jag plötsligt vilja dämpa om min låda, gjord av svett och tårar

[MagnusÖstberg]

men varför skulle jag plötsligt vilja dämpa om min låda, gjord av svett och tårar

Det behöver du bara göra om du efter att ha läst länken kommer fam till att det kunde vara något du kan ha nyta av.

Man behöver absolut inte göra något som man inte vill!

[Svante]

men varför skulle jag plötsligt vilja dämpa om min låda, gjord av svett och tårar

Om du kan göra lådan 0,7 ggr så stor är det väl bra? Det är konsekvensen av isotermiseringen, åtminstone med slutna lådor.

[slockna]

hur är det med skumgummi/skumplast, e de nå bra ?

[Svante]

hur är det med skumgummi/skumplast, e de nå bra ?

Det är klart användbart, ja.

[slockna]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1107&highlight=isotermisering

Bra tråd!

men åter till skumplast.
Begreppet "skumplast" är lika specifikt som "peng", det finns många olika sorters skumplast, det fattar jag.

Jag upplever att "min" skumplast (polyeter 28KG/M3 155N) dämpar bra ,frågan är om det också Isotermiserar ?


Jag har för mig jag sett någon sammanställning över olika dämp/isotrrm-material, nån annan som vet var?

Skulle vara intressant att ha koll på egenskaperna för de moderna materialen, tex linfiber/isolina och pappersfiberisolering....

[celef]

jag tycker det är otydligt, att använda lite dämpamaterial tycker jag låter illa i exempelvis en tvåvägare, mycket material låter bättre men ger sämre luftfjäder?

[IngOehman]

Skrev en artikel för några år sedan I MoLt om just effekterna
av dämpmaterial, och hur olika specifika material beter sig.

Bortsett ifrån att jag förstås håller med om allt det som Svante
skrev, så hänvisar jag gärna till den artikeln. Även om jag inte
minns så mycket av vad jag skrev i den (eller om det möjligen
rent av var två artiklar).


Vh, iö

- - - - -

PS. Tror för övrigt möjligen att det är jag som är ansvarig för
påhittandet av termen isoterminsering, på något annat forum,
före faktiskt.se's existens. Men jag kan minnas fel.

[slockna]

Skrev en artikel för några år sedan I MoLt om just effekterna
av dämpmaterial, och hur olika specifika material beter sig.

Bortsett ifrån att jag förstås håller med om allt det som Svante
skrev, så hänvisar jag gärna till den artikeln. Även om jag inte
minns så mycket av vad jag skrev i den (eller om det möjligen
rent av var två artiklar).


Vh, iö

- - - - -

PS. Tror för övrigt möjligen att det är jag som är ansvarig för
påhittandet av termen isotermisering, på något annat forum,
före faktiskt.se's existens. Men jag kan minnas fel.

Det ringer en klocka, det var säkert den artikeln jag läst, den har nog letat sig ut på nätet.

Bra ord absorberas snabbt !

[Ragnwald]

Isotermisk används för fenomen och processer där temperaturförloppet har betydelse och man vill ange att temperaturen varit konstant.

Är det rätt uppfattat?

[DQ-20]

Isotermisk används för fenomen och processer där temperaturförloppet har betydelse och man vill ange att temperaturen varit konstant.

Är det rätt uppfattat?

Uttrycken återfinns inom termodynamiken.

Isoterm process: temperaturen är konstant
Adiabatisk process: energin är konstant

/DQ-20

[celef]

ni kan så mycket om sånt här, och jag tycker det är trevligt

[Svante]

Hmm...

Isoterm kan man ju förstå (iso=samma, term=temperatur), men hur är det med "adiabatisk"? Vad kommer ordet ifrån? Är det a-diabatisk, alltså icke diabatisk, isf vad är diabatiskt?

Diabas är ju en väldigt hård bergart, men inte har det väl nåt med det att göra?

[Hum]

Mig hava haft yxa av diabas sådär 5000år, en bra grej.
Omvandlas för mycket ljudenergi i högtalaren så kan man ha en kikkran på sidan som man med jämna mellanrum tömmer ut skitet som är överflödigt genom.

[gnypp45]

Hmm...

Isoterm kan man ju förstå (iso=samma, term=temperatur), men hur är det med "adiabatisk"? Vad kommer ordet ifrån? Är det a-diabatisk, alltså icke diabatisk, isf vad är diabatiskt?

Diabas är ju en väldigt hård bergart, men inte har det väl nåt med det att göra?

Bra fråga som jag själv funderat på lite.

Just begreppet diabatiska processer (där värmeutbyte sker med omgivningen) används inom meteorologin. Exempel är strålningsabsorption, förångning och kondensering i en luftmängd.

Om jag som svar på din (och min) undran tillåts citera ur Wikipedia:

"In thermodynamics, an adiabatic process or an isocaloric process is a thermodynamic process in which no heat is transferred to or from the working fluid. The term "adiabatic" literally means impassable, coming from the Greek roots ἀ- ("not"), διὰ- ("through"), and βαῖνειν ("to pass"); this etymology corresponds here to an absence of heat transfer. Conversely, a process that involves heat transfer (addition or loss of heat to the surroundings) is generally called diabatic."

[Mr_Ekan]

Jag kör den här undringen på rätt plats nu istället:

Fyllnadsfluff i en låda sänker resonansfrekvensen i större eller mindre grad.
Hur funkar det?
Sänks ljudhastigheten?
Vilket fluff ger mest sänkning?
Ger effektivt fluff någon negativ biverkning?

Fluff har två effekter.

1. Det tillför (ofta önskvärda) resistiva förluster.
2. Det ökar lådans skenbara volym genom isotermisering.

Det du frågar om hör till 2:an. Om man ökar trycket i en låda, tex genom att högtalarkonen rör sig inåt kommer luften att fjädra tillbaka. Samtidigt som trycket ökar så ökar också temperaturen (jfr cykelpumpen när man pumpar upp däcket). Gas som värms upp vill expandera och man får därmed lite extra mottryck mot högtalarkonen.

Ökad fjädringsstyvhet höjer resonansfrekvensen.

Fallet ovan, när inget värmeutbyte sker med omgivningen kallas adiabatiskt. Motsatsen är det isoterma fallet som man närmar sig om man fyller lådan med fluff. Luften kommer att kylas av fluffet och luften blir inte lika varm, man får mindre mottryck, lådan verkar därmed "större" och resonansfrekvensen stiger inte lika mycket som i det adiabatiska fallet.

I fallet när konen rör sig utåt blir allt tvärtom, luften blir kallare och ev fluff värmer luften och undertrycket blir inte lika stort.

Nu har jag inte studerat ämnet ingående, men är det inte så att i en låda i vilken dämpmaterial packas tätt bakom konen så kommer närliggande material svänga med konen, och således finns det en komponent som sänker resonansfrekvensen. Du menar att den effekten är mindre än effekten av "bristande" isotermisering ~ avkylning?

//Ekan

[Svante]

Hmm...

Isoterm kan man ju förstå (iso=samma, term=temperatur), men hur är det med "adiabatisk"? Vad kommer ordet ifrån? Är det a-diabatisk, alltså icke diabatisk, isf vad är diabatiskt?

Diabas är ju en väldigt hård bergart, men inte har det väl nåt med det att göra?

Bra fråga som jag själv funderat på lite.

Just begreppet diabatiska processer (där värmeutbyte sker med omgivningen) används inom meteorologin. Exempel är strålningsabsorption, förångning och kondensering i en luftmängd.

Om jag som svar på din (och min) undran tillåts citera ur Wikipedia:

"In thermodynamics, an adiabatic process or an isocaloric process is a thermodynamic process in which no heat is transferred to or from the working fluid. The term "adiabatic" literally means impassable, coming from the Greek roots ἀ- ("not"), διὰ- ("through"), and βαῖνειν ("to pass"); this etymology corresponds here to an absence of heat transfer. Conversely, a process that involves heat transfer (addition or loss of heat to the surroundings) is generally called diabatic."

Ahaja... Då var jag inte helt fel ute då .

[Svante]

Jag kör den här undringen på rätt plats nu istället:

Fyllnadsfluff i en låda sänker resonansfrekvensen i större eller mindre grad.
Hur funkar det?
Sänks ljudhastigheten?
Vilket fluff ger mest sänkning?
Ger effektivt fluff någon negativ biverkning?

Fluff har två effekter.

1. Det tillför (ofta önskvärda) resistiva förluster.
2. Det ökar lådans skenbara volym genom isotermisering.

Det du frågar om hör till 2:an. Om man ökar trycket i en låda, tex genom att högtalarkonen rör sig inåt kommer luften att fjädra tillbaka. Samtidigt som trycket ökar så ökar också temperaturen (jfr cykelpumpen när man pumpar upp däcket). Gas som värms upp vill expandera och man får därmed lite extra mottryck mot högtalarkonen.

Ökad fjädringsstyvhet höjer resonansfrekvensen.

Fallet ovan, när inget värmeutbyte sker med omgivningen kallas adiabatiskt. Motsatsen är det isoterma fallet som man närmar sig om man fyller lådan med fluff. Luften kommer att kylas av fluffet och luften blir inte lika varm, man får mindre mottryck, lådan verkar därmed "större" och resonansfrekvensen stiger inte lika mycket som i det adiabatiska fallet.

I fallet när konen rör sig utåt blir allt tvärtom, luften blir kallare och ev fluff värmer luften och undertrycket blir inte lika stort.

Nu har jag inte studerat ämnet ingående, men är det inte så att i en låda i vilken dämpmaterial packas tätt bakom konen så kommer närliggande material svänga med konen, och således finns det en komponent som sänker resonansfrekvensen. Du menar att den effekten är mindre än effekten av "bristande" isotermisering ~ avkylning?

//Ekan

Nja, det är väl möjligt att det blir lite extra massa som rör sig, men det är inte därför som resonansfrekvensen sjunker utan det är isotermiseringen först och främst. Vore det så att den adderade massan skulle vara väsentlig, så skulle man se en extra topp i högtalarens elektriska impedans. Man har ju kopplat massan till konen via en fjädring (luften i korgen). Just en sån topp ser man för basreflexlådan (där finns massan i porten och fjädringen är i hela lådan). Det enda man brukar se i impedansen är att resonanstoppen blir lägre eftersom man tillför dämpning, och att den hamnar vid en lägre frekvens pga isotermiseringen.

[Ragnwald]

Alltså, jag sänkte Q från 1,2 till 0,76 i min slutna låda, genom att fylla på med mer Isover 40kg/m3 samma sort.
Impedanspeaken sjönk från 35ohm till 15ohm, men vid exakt samma frekvens.
Hade jag kunnat gjort annorlunda och samtidigt fått en lägre resonansfrekvens?

[Svante]

Alltså, jag sänkte Q från 1,2 till 0,76 i min slutna låda, genom att fylla på med mer Isover 40kg/m3 samma sort.
Impedanspeaken sjönk från 35ohm till 15ohm, men vid exakt samma frekvens.
Hade jag kunnat gjort annorlunda och samtidigt fått en lägre resonansfrekvens?

Konstigt. Antingen fyllde du på väldigt lite eller så är lådvolymen förhållandevis stor jämfört med Vas. Det blev säkerligen en skillnad, men den kanske inte syns om man inte tittar noga.

[roggaro]

är inte undre resonansen oavhängigt lådvolymen utan/med dämpull?
nåt sånt tänkte jag skriva men Svante förekom mig med sin 19999e post...

så varför blanda sig i