Gamla högtalare mäter bättre än nya

[Richard]

jag är verkligen inte skeptisk till ino, jag har precis som du inoprylar hemma, det jag är skeptiskt till är ditt och dina kompisars många gånger så märkliga kommentarer kring inoprylarna, nu påstår till exempel att de mäter mycket gott, visa det då!

Jag är givetvis inte skyldig att "bevisa" något för dig och har när allt kommer omkring inte någon större lust heller. Jag vill inte övertyga dig om någonting alls. Jag skriver endast vad JAG uppfattar som sant. Om du anser det är märkligt att anta att pi60 har låg distortion, god spridning och hög bandbredd får du givetvis anse det. Det vore intressant att höra varför: det förutsätter att IÖ är inkompetent och/eller ljuger samt att köparna lider av svårartad suggestion. Om din position är sådan är det rimligt att du helt enkelt konstaterar att du inte tycker att det är ett giltigt argument för dig istället för att börja jiddra om vad jag har för högtalare och vem jag är kompis med.

Frågan handlade om modern högtalarteknologi. Mitt position var att man kan nå mycket långt med "traditionella" material som polypropylen och tyg. Jag tog pi60 som ETT exempel på detta eftersom jag tidigare använd högtalaren som exempel. Har du något att säga i sakfrågan överhuvud taget eller tycker du bara jag är en godtrogen fanboy vars uppfattning man skall misstro av ren princip?

EDIT: Ändrade i inlägget så att det blev begripligt.

/DQ-20

Nu får du väl ändå kamma dig, du påstår en massa jävla skit, jag tror inte ens att du vet ett hum om hur högtalaren egentligen mäter

Sant.

[Nattlorden]

Det är dock inte många sekunder bort med en sökmotor...

[shifts]

Inte i denna tråden grabbar!

[Naqref]

IÖ har samma bild på mätning i sin katalog.
http://user.faktiskt.io/IngOehman/bilder/pi60s0.gif

Men den är ju antik så det är väl inte den tråden handlar om.

[Naqref]

Världens mest ansedda hifi-tidning (?) och bland de mer respekterade mätarna i den svängen - nedgjorda efter en handfull poster på faktiskt.se

Och likfullt ifrågasätts kompetensen här på forumet med jämna mellanrum.

Det finns mer än en tillverkare som anpassar konstruktionen efter hur tidningar mäter. Det är ju hedersamt om tillverkare inte hänfaller till sådan underdånighet.

Stig Carlsson anpassade sina 80-talskonstruktioner efter hur de testade högtalare i TAS. Dock medförde det inga nackdelar för hur de lät.

[celef]

Världens mest ansedda hifi-tidning (?) och bland de mer respekterade mätarna i den svängen - nedgjorda efter en handfull poster på faktiskt.se

Och likfullt ifrågasätts kompetensen här på forumet med jämna mellanrum.

Det finns mer än en tillverkare som anpassar konstruktionen efter hur tidningar mäter. Det är ju hedersamt om tillverkare inte hänfaller till sådan underdånighet.

Stig Carlsson anpassade sina 80-talskonstruktioner efter hur de testade högtalare i TAS. Dock medförde det inga nackdelar för hur de lät.

Vill du utveckla hur tillverkarna anpassar konstruktionerna?

[Johan_Lindroos]

Nu har jag läst igenom Stereophiles mätrapport på nytt. Ju mer man synar den i sömmarna, desto mer underligheter finner man. Jag kan tycka att det finns ett flertal brister. Det luriga är att det inte är helt helt uppenbart enkelt att se det heller.

Jag tycker inte det finns en massa underligheter. De var betydligt fler i dina och öhmans mätningar av Larsen 4. För att inte glömma de ytterst förvirrade tolkningarna av mätningarna.

Tack så mycket för den! Du kunde inte hålla dig, eller? Det känns som att du fortfarande är besviken på testet av den ursprungliga Larsen 4 i MoLt. Kan du förklara för alla läsare vad har testet av Larsen 4 i denna tråd att göra?

(För att kommentera Larsen 4 vidhåller jag jag att mätresultaten överensstämmer väl med den subjektiva lyssningsrapporten. Vill du kommentera mer om Larsen 4, föreslår jag att du gör det i den tråden som handlade om Larsen 4.)

Om man sedan synar mätningarna i Stereophile fig 4, så anger de något i stil med att de kompenserat för mikrofonens (DPA4006) frekvensgång, samt gjort mätningar i ett 30 graders horisontellt fönster. I mitt tycke är denna mätning inte så värdefull egentligen. Hellre skulle jag vilja veta frekvensgången i nollgradersaxeln, och sedan kan man ändå jämföra med den andra kurvan de visar med frekvensgång i olika horisontella ritningar (fig 5).

Jag tycker den är vettig. Vill man få reda på hur det mäter i nollgradersriktningen så kan man utgår ifrån fig 5 och sedan räkna sig bakåt eller så kan man kolla på fig 8 direkt som är gjord i nollgradersriktningen för diskanten.

Eh-öh, förklara för en vanlig Stereophlieläsare hur denna person ska ta kurvorna och visuellt läsa av och medelvärdesbilda... Jaja, det blir nog bra det! Du kanske kan göra det åt oss allesammans om det är så enkelt?!

I figur 8 påstår jag att det kan vara så att den inte är kompenserad för mikrofonens frekvensgång. Se mer längst ned i mitt inlägg och i mitt ursprungliga inlägg.

Men sedan har vi kurvan i figur 8 som visar vattenfallsdiagrammet. Då ser man som du påpekar att kurvan rullar av däruppe på ett helt annat sätt än i figur 4. Jag gissar att deras mätmetod inte tillåter att frekvensgången kompenseras i denna mätmod, det är ju bara en enda mätpunkt.

???? Vad spelar det för roll att det bara är en enda mätpunkt? Har de lagt in i clio att mikkompenseringen ska göras så används den för mätningar som görs enskilt eller i flertal. Automatiskt. Fig 8 är mätning on axis på diskanten medan fig 4 är en medelvärdesbildning av olika diskantriktningar. I mätning 8 så ökar diskanten i nivå upp till ca 20kHz medan den i fig 4 är plan. Detta är rimligt när man ser på diskantens spridningsbeteende.

Nej, det spelar såklart ingen roll att det bara är en mätpunkt. Jag menar på att det kan vara något med deras mätmetod, att MLSSA möjligen inte hanterar frekvensgångskompensation i mätmoden för vattenfallsmätning. Det ser ut som så.

Men se ovan för DPA:s frekvensgång för gallret för diffusa ljudfält och jämför! Jag tycker att kurvan i figur 8 påminner om en tänkbar kurva för miken!

Ähum, hur tänker du nu? I kurvan för diffust fält så finns det en peak i on axis riktningen vid ca 12-13kHz. I fig 8 så ligger den betydligt högre. Man luras en del av att Clio använder isometrisk projektion. Vi är inte anpassade för det. Själv försöker jag undvika det i möjligaste mån och stänger av den projektionen när jag caddar.

Ditt påstående är oklart. Jag har inte sett någon mätkruva för diffust fält. Vilken kurva hänvisar du till?

Hur som helst tycker jag kurvan i figur 8 har en peak vid de frekvenser du nämner ovan. Hur kan du få den till att ligga betydligt högre? Den är denna peak som jag hypotetiskt hänför till att se värre ut än den kanske egentligen är, då det skulle kunna se sämre ut beroende på att de använt en okorrigerad frekvensgång med en för mätändamål kraftigt olämplig mikrofon. Vad är din kommentar?

Det är inte Clio som Stereophile använder. De använder MLSSA.

Åter till deras figur 8: Jag tycker det är inte klart hur högtalaren egentligen mäter eftersom de har kompenserat för miken och samtidigt mätt i olika riktningar. Jag tycker frekvensgången borde tappa lite uppåt i frekvens om man betänker egenskaperna som visas i figur 5. Nu är ju kurvan i princip rak upp till 30 kHz.

Hur ska du ha det? Tidigare så antyder du att de inte kan kompensera för mikrofonen i fig 8 men här fastställer du frank att de har gjort så. Dessutom så är det inte gjort i olika riktningar utan en. On axis för diskanten kan bara vara en riktning om man har en diskant. Det är misstaget du gör när du inte får ihop fig 5 med fig 8.

Hoppsan, misstag av mig. Jag hänvisade till fel figur. Jag menade figur 4. Jag kommer att editera mitt ursprungliga inlägg.

Sedan kan man kanske kommentera också att Sterophile använder Earthworks QTC40 för mätningar som inte heller egentligen är en mätmikrofon. Men det är väl egentligen en petitess då dessa kan antas vara väldigt raka ändå, kanske är Earthworks M-modeller mycket lika QTC-modellerna, bara att de är särskilt uppmätta kanske.

Precis så är det. IÖ använder väl en QTC-model för de noggrannaste mätningarna han gör?

Jag vet inte. Jag vill minnas att den är en speciellt selekterad M-mik av någon modell.

Ska jag kommentera mätningarna själv så tycker jag de ser bra ut. Möjligen kan lådan vara lite för liten för baselementen men avstämningen ser annars bra ut. Bra frihet från portresonanser. Knixen vid strax över 1kHz verkar vara en membranresonans i mellanregistret (man ser den som en krusning i impedanskurvan också). Att nivån i fig 4 för diskanten verkar lite hög beror mest på att de mäter närmare diskant och mellanregister än för basarna. Inte mycket att bry sig om. Svackan vid 3kHz över ett större område är inte så dum som den kan verka. Hörselmässigt är den välkommen. Att den inte finns i Martens mätningar men i Stereophiles är troligen beroende på att de senare mäter on axis för diskanten vilket blir för högt för normalt bruk precis som Leif antyder. Det innebär att den inte är märkbar i direktljudet utan mest i energitonkurvan.

Kollar man på fig 5 så har man en midja vid samma frekvens och likaså för väldigt höga frekvenser. Det kan verka dumt men är precis så man vill ha det för att kunna få ett större ljudfält för sweetspotten. När man vinklar in högtalarna mot lyssningspositionen så behövs dessa loober för att man friare ska kunna röra sig. Hade man inte haft midjan så spelar riktningen på högtalarna mindre roll då man inte kan utnyttja TIT (Time Intencity Trading).

Följande:

A suckout at 3kHz develops more than 5° above the tweeter axis—don't listen to this speaker while standing or it will sound hollow.

...håller jag inte med om. Det där är ett bra exempel på hur man gör för att få en frihet i höjdled och där höjdledsprojektionen är frikopplad från högtalarens position. Det ska inte påverka klangen nämnvärt.
Summa summarum; Baserat på de presenterade mätningarna och mina egna subjektiva lyssningsintryck så verkar det vara välkonstruerade högtalare. Om man ska vara petig så var det enda jag störde mig på när jag såg dom i Sthlm förra året att gallerna till basarna satt roterade lite hit och dit. Men jag är lite miljöskadad.

[/quote]


Bra att du här skriver om din egen uppfattning av Stereophiles mätningar. Vet du eller någon annan vad Stereophile menar då de skriver att de mätt "on-axis" för diskanten? Eftersom högtalaren lutar en smula bakåt borde väl on-axis tolkas som att de mätt i horisontell höjd från diskantelementet. För de torde väl inte mena att de mätt i själva diskantelementets "on-axis-riktning"? Eller av din tolkning ovan, är det så att du tror att de har mätt så att säga vinkelrätt ut från högtalarens baffel i linje med diskantelementet?

Kanske skulle knixen vid drygt 1 kHz kunna tänkas bero på en kavitetsresonans från mellanregisterlådan? Något syns även vid drygt 500 Hz.

Men Naqref, tycker du verkligen att det är helt okej att använda en mikrofon som beroende på galler har en frekvensgång som har en 5 dB:s puckel och dessutom har rätt kraftiga riktegenskaper? Jag tycker inte det. Då borde de åtminstone skriva invid varje kurva om den är kompenserad för mikens frekvensgång, vilket de inte har gjort. Då måste man tolka det som att de inte kompenserat kurvan i figur 8. Eller så gissar man, eller... Ja, det blir bara pannkaka med deras mätningar. Det går inte att veta exakt om respektive kurva är kompenserad för mikens frekvensgång eller inte. Om nu deras figur 8 inte är frekvensgångskompenserad så är det i mitt tycke et så kraftigt fel att jag tycker att de å det snaraste bör byta till en mycket mer frekvenslinjär mätmikrofon.


Och så till det här med var slutar övre mätfrekvens: Vad ska vi enas om:
- 20 kHz?
- 30 kHz?
- 40 kHz?

[Johan_Lindroos]

Nej, nu vette sjutton! Jag blir inte klok på vilken mikrofon de egentligen använder till vilka mätningar. Nu har jag också läst testerna av YG och TAD. Kanske menar Atkinson "närfält" (och därmed Earthworks-miken) även för de mätningar som är gjorda på 50 tums avstånd. I mitt tycke känns närfält något som är betydligt närmare än så. I några tester använder gör han mätning i det diffusa fältet i sitt eget lyssningsrum, och det kanske är endast där han använder DPA-miken. OM det skulle vara på det viset, faller stora delar av mitt resonemang ovan när det gäller figur 8; att den ser ut att få en topp kring 12 - 13 kHz med ett fall därutöver. Det konstiga är att dessa likheter syns på både Marten, YG, och TAD genomgående, och även då man jämför med respektive "fig 4" - kurva medeldevärdesbildat över ett trettiogradigt fönster.

[celef]

jag är verkligen inte skeptisk till ino, jag har precis som du inoprylar hemma, det jag är skeptiskt till är ditt och dina kompisars många gånger så märkliga kommentarer kring inoprylarna, nu påstår till exempel att de mäter mycket gott, visa det då!

Jag är givetvis inte skyldig att "bevisa" något för dig och har när allt kommer omkring inte någon större lust heller. Jag vill inte övertyga dig om någonting alls. Jag skriver endast vad JAG uppfattar som sant. Om du anser det är märkligt att anta att pi60 har låg distortion, god spridning och hög bandbredd får du givetvis anse det. Det vore intressant att höra varför: det förutsätter att IÖ är inkompetent och/eller ljuger samt att köparna lider av svårartad suggestion. Om din position är sådan är det rimligt att du helt enkelt konstaterar att du inte tycker att det är ett giltigt argument för dig istället för att börja jiddra om vad jag har för högtalare och vem jag är kompis med.

Frågan handlade om modern högtalarteknologi. Mitt position var att man kan nå mycket långt med "traditionella" material som polypropylen och tyg. Jag tog pi60 som ETT exempel på detta eftersom jag tidigare använd högtalaren som exempel. Har du något att säga i sakfrågan överhuvud taget eller tycker du bara jag är en godtrogen fanboy vars uppfattning man skall misstro av ren princip?

EDIT: Ändrade i inlägget så att det blev begripligt.

/DQ-20

Nu får du väl ändå kamma dig, du påstår en massa jävla skit, jag tror inte ens att du vet ett hum om hur högtalaren egentligen mäter

Sant.

Det är ju gammalt groll, men okej...

[celef]

Det är dock inte många sekunder bort med en sökmotor...

Man kan ju inte påstå att en högtalare mäter mycket gott utifrån en endaste mätning som denna, det är den rådande inställningen på faktiskt

[Nattlorden]

Det är dock inte många sekunder bort med en sökmotor...

Man kan ju inte påstå att en högtalare mäter mycket gott utifrån en endaste mätning som denna, det är den rådande inställningen på faktiskt

Sant. Denna kommer dock ur ett examensarbete, så man får hoppas att granskningen varit bättre än vanligt.

Sen vet vi ju att den inte är avsedd att vara spikrak, utan att vissa av vindlingarna finns där av psykoakustiska skäl.

[rotel2]

Spik och spik... Jag skulle nog säga att den där kurvan är "rak" om man pratar om frekvensmätningar på högtalare, vad kan det vara +- 1,8 dB från 400Hz.


(kurvor ska inte vara raka...)

[MagnusÖstberg]

Sen vet vi ju att den inte är avsedd att vara spikrak, utan att vissa av vindlingarna finns där beroende på att tillverkaren anser att de av psykoakustiska skäl skall finnas där.

Är det okej för dig att jag kladdade lite i ditt citat?

[celef]

Det är dock inte många sekunder bort med en sökmotor...

Man kan ju inte påstå att en högtalare mäter mycket gott utifrån en endaste mätning som denna, det är den rådande inställningen på faktiskt

Sant. Denna kommer dock ur ett examensarbete, så man får hoppas att granskningen varit bättre än vanligt.

Sen vet vi ju att den inte är avsedd att vara spikrak, utan att vissa av vindlingarna finns där av psykoakustiska skäl.

Det finns säkert goda skäl till att mätkurvan ser ut som den gör, men utan kompletterande mätkurvor har denna kurva egentligen ett lågt värde för oss andra

[Nattlorden]

Sen vet vi ju att den inte är avsedd att vara spikrak, utan att vissa av vindlingarna finns där beroende på att tillverkaren anser att de av psykoakustiska skäl skall finnas där.

Är det okej för dig att jag kladdade lite i ditt citat?

Nej.

[IngOehman]

Jag är 100% säker på att dom låter som jag tror dom låter.

Detaljerat, högupplöst & analytiskt brukar det beskrivas i tester.

D.v.s onaturligt och jobbigt i längden.

Det är alltid svårt att bedöma mätkurvor jämfört med hur det låter i verkligheten. Visst finns korrelationen där men skillnaden mellan var högtalarna är mätta och var man lyssnar kan mycket väl vara hela skillnaden mellan dålig och bra. Och då pratar vi frekvensgång/klang. Men högtalare har ju andra egenskaper också, spridning, dynamik, olinjär dist... för att ta några exempel. Sammantaget: man kan inte bedöma en högtalare efter några kurvor på frekvensgången. Det är som att bedöma matens smak efter innehållsförteckningen....

Bill, jag tycker i all vänlighet att du ska vara lite försiktig med att hävda ovanstående som fakta, och istället hävda det som din åsikt.

Enligt min uppfattning har Almen rätt - det finns flera personer här som kan säga en hel del om hur det låter med ledning av de mätningar som finns i Stereophile. Jag är ganska övertygad om att Chriss är en av dessa.

Jag saknar förvisso en hel del information i mätningarna, men med kunskap om de ingående delarna och deras egenskaper (jag talar nu om högtalarelementen) kan man åtminstone dra en hel del slutsatser.

Sorry, kanske var lite otydlig. Det är rätt, det är min åsikt, inte fakta hugget i sten. Men fråga IÖ vad han tycker om enskilda frekvensgångsmätningar som kvalitetsbedömning.

Som konstruktör menar jag att man kan dra massor av slutsatser baserat på
mätningar av bl a tonkurvor i olika riktningar. Men för de flesta konsumenter
är det nog svårare.

Men en slutsats man aldrig kan dra, varken jag eller någon annan, är att en
apparat som man ser några mätningar (som ser mycket bra ut) är mycket
bra. Vad man kan säga något om är effekten av mätningar som inte ser bra
ut, om man är insatt i vad det betyder.

Kort sagt - mätningar kan inte bevisa att något är bra, bara visa att något
inte är det.

Om mätningarna inte visar några uppenbara brister (vilket inte alltid är så lätt
att bedöma för alla) så KAN det vara en mycket bra apparat, eller inte vara
det. Det beror ju på vilka egenskaper apparaten har som inte visade sig i de
där mätningarna.

Om mätningarna visar några artefakter så kan det ändå i förekommande fall
vara svårt att bedöma deras hörbarhet, eftersom det inte sällan beror på en
rad andra egenskaper och hur de samverkar med det som syns på den där
mätningen.

Och slutligen kan det för den som inte är mycket insatt vara svårt att skilja
mellan mätsynligheter som inte är fel utan utmärkta kompensationer för
annars hörbara problem, och sådana som i sig är problem.

Talar då i huvudsak om avvikelser som är skapligt små, läs mindre än +/- 2
eller kanske 3 dB. Det vill säga den ungefärliga gränsen för båda tänkbara
korskompensationer mellan olika dimensioners egenskaper och för själva
stereosystemfelen.

Vet man mycket om det är det dock förhållandevis lätt att skilja mellan något
man finner när man mäter som kan vara godartat och sådant som verkligen
inte kan vara det.

Dessutom, precis som jag skrev, det finns ett antal andra parametrar än frekvensgång att ta hänsyn till när man bedömer högtalare. DET är däremot ingen åsikt utan kalla fakta. Att bedöma högtalare enbart efter frekvensgång, oavsett hur detta är mätt, är att göra det väl enkelt för sig.

Visst är det så.

Men å andra sidan så kanske man inte behöver ju inte bedöma helheten alla
gånger?

Om man från mätningarna KAN dra slutsatser om stora och garanterat hör-
bara fel så kan man tänka sig att trots allt kontemplera dem, även om man
inte vet om även andra problem finns.

Om jag får låna din matliknelse (som jag gillade) så tycker jag nog att man
kan säga att maten är bränd om den är det - och det kan vara meningsfull
information även om maten har massor av andra egenskaper som bidrar till
totalintrycket som man bortser ifrån. Så även om man inte vet om det är
för salt eller alldeles lagom så är det ändå potentiellt intressant att veta att
maten är illa bränd.

För mig spelar detta dock ingen roll. Folk får välja högtalare på vilka premisser de vill, vikt eller pris eller.... Själv väljer jag efter hur de spelar musik.

/ B

Jag gör som du - men menar att det avgörs av högtalarens tekniska egen-
skaper, vilka i sin tur kan synas/visas på/i/med mätningar.

Men du har verkligen en poäng i att det fordras en förfärlig massa mätningar
för att ge en rimligt komplett bild av hur högtalaren faktiskt låter.

Men inte sällan så kan bara någon enstaka mätning ändå vara tillräckligt för
mig för att jag skall veta att jag inte är intresserad. Inte för att jag från den
anser mig veta allt, utan för att jag från den fått vet tillräckligt om ETT av
eventuellt många andra problem.


Vh, iö

[lennartj]

Jag tycker det är för få exempel på högtalare som låter och mäter bättre i tidigare version än den senaste, så här kommer Carlsson OA52 uppmätta i mitt vardagsrum.



Mätningarna är gjorda för att tydliggöra skillnader över 1 kHz eftersom både OA52 använder likadana ScanSpeak 8545 bas/mellanregistret. Jag tycker likheten är ganska bra under 1 kHz mellan ett element som spelats ca. 15 timmar totalt och det andra som spelats nästan dagligen under 15 år.
Bortse från frekvensgången under 200 Hz i absoluta termer.
Mina subwoofrar är uppställda för att samverka optimalt med OA52 i sweetspot på 2,5 m avstånd.
Vad som skiljer är huvudsakligen delningsfilter 6/12 dB LP/HP mot 18/18 dB och och diskantelement Vifa D25 mot ScanSpeak d2608-913000.

Bakgrundsinfo finns i min medlemstråd
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=848971#848971

Noteringar om tillkomsten av mina (nästan) OA52.2
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=1045320#1045320

Noteringar om ombyggnaden (jag skriver inte uppgraderingen) av ett annat högtalarpar till OA52.LE (Larsen Edition)
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=1108787#1108787

[Naqref]

Nu har jag läst igenom Stereophiles mätrapport på nytt. Ju mer man synar den i sömmarna, desto mer underligheter finner man. Jag kan tycka att det finns ett flertal brister. Det luriga är att det inte är helt helt uppenbart enkelt att se det heller.

Jag tycker inte det finns en massa underligheter. De var betydligt fler i dina och öhmans mätningar av Larsen 4. För att inte glömma de ytterst förvirrade tolkningarna av mätningarna.

1. Tack så mycket för den! Du kunde inte hålla dig, eller? Det känns som att du fortfarande är besviken på testet av den ursprungliga Larsen 4 i MoLt. Kan du förklara för alla läsare vad har testet av Larsen 4 i denna tråd att göra?

(För att kommentera Larsen 4 vidhåller jag jag att mätresultaten överensstämmer väl med den subjektiva lyssningsrapporten. Vill du kommentera mer om Larsen 4, föreslår jag att du gör det i den tråden som handlade om Larsen 4.)

Om man sedan synar mätningarna i Stereophile fig 4, så anger de något i stil med att de kompenserat för mikrofonens (DPA4006) frekvensgång, samt gjort mätningar i ett 30 graders horisontellt fönster. I mitt tycke är denna mätning inte så värdefull egentligen. Hellre skulle jag vilja veta frekvensgången i nollgradersaxeln, och sedan kan man ändå jämföra med den andra kurvan de visar med frekvensgång i olika horisontella ritningar (fig 5).

Jag tycker den är vettig. Vill man få reda på hur det mäter i nollgradersriktningen så kan man utgår ifrån fig 5 och sedan räkna sig bakåt eller så kan man kolla på fig 8 direkt som är gjord i nollgradersriktningen för diskanten.

2. Eh-öh, förklara för en vanlig Stereophlieläsare hur denna person ska ta kurvorna och visuellt läsa av och medelvärdesbilda... Jaja, det blir nog bra det! Du kanske kan göra det åt oss allesammans om det är så enkelt?!

3. I figur 8 påstår jag att det kan vara så att den inte är kompenserad för mikrofonens frekvensgång. Se mer längst ned i mitt inlägg och i mitt ursprungliga inlägg.

Men sedan har vi kurvan i figur 8 som visar vattenfallsdiagrammet. Då ser man som du påpekar att kurvan rullar av däruppe på ett helt annat sätt än i figur 4. Jag gissar att deras mätmetod inte tillåter att frekvensgången kompenseras i denna mätmod, det är ju bara en enda mätpunkt.

???? Vad spelar det för roll att det bara är en enda mätpunkt? Har de lagt in i clio att mikkompenseringen ska göras så används den för mätningar som görs enskilt eller i flertal. Automatiskt. Fig 8 är mätning on axis på diskanten medan fig 4 är en medelvärdesbildning av olika diskantriktningar. I mätning 8 så ökar diskanten i nivå upp till ca 20kHz medan den i fig 4 är plan. Detta är rimligt när man ser på diskantens spridningsbeteende.

4. Nej, det spelar såklart ingen roll att det bara är en mätpunkt. Jag menar på att det kan vara något med deras mätmetod, att MLSSA möjligen inte hanterar frekvensgångskompensation i mätmoden för vattenfallsmätning. Det ser ut som så.

Men se ovan för DPA:s frekvensgång för gallret för diffusa ljudfält och jämför! Jag tycker att kurvan i figur 8 påminner om en tänkbar kurva för miken!

Ähum, hur tänker du nu? I kurvan för diffust fält så finns det en peak i on axis riktningen vid ca 12-13kHz. I fig 8 så ligger den betydligt högre. Man luras en del av att Clio använder isometrisk projektion. Vi är inte anpassade för det. Själv försöker jag undvika det i möjligaste mån och stänger av den projektionen när jag caddar.

5. Ditt påstående är oklart. Jag har inte sett någon mätkruva för diffust fält. Vilken kurva hänvisar du till?

6. Hur som helst tycker jag kurvan i figur 8 har en peak vid de frekvenser du nämner ovan. Hur kan du få den till att ligga betydligt högre? Den är denna peak som jag hypotetiskt hänför till att se värre ut än den kanske egentligen är, då det skulle kunna se sämre ut beroende på att de använt en okorrigerad frekvensgång med en för mätändamål kraftigt olämplig mikrofon. Vad är din kommentar?

7. Det är inte Clio som Stereophile använder. De använder MLSSA.

Åter till deras figur 8: Jag tycker det är inte klart hur högtalaren egentligen mäter eftersom de har kompenserat för miken och samtidigt mätt i olika riktningar. Jag tycker frekvensgången borde tappa lite uppåt i frekvens om man betänker egenskaperna som visas i figur 5. Nu är ju kurvan i princip rak upp till 30 kHz.

Hur ska du ha det? Tidigare så antyder du att de inte kan kompensera för mikrofonen i fig 8 men här fastställer du frank att de har gjort så. Dessutom så är det inte gjort i olika riktningar utan en. On axis för diskanten kan bara vara en riktning om man har en diskant. Det är misstaget du gör när du inte får ihop fig 5 med fig 8.

8 .Hoppsan, misstag av mig. Jag hänvisade till fel figur. Jag menade figur 4. Jag kommer att editera mitt ursprungliga inlägg.

Sedan kan man kanske kommentera också att Sterophile använder Earthworks QTC40 för mätningar som inte heller egentligen är en mätmikrofon. Men det är väl egentligen en petitess då dessa kan antas vara väldigt raka ändå, kanske är Earthworks M-modeller mycket lika QTC-modellerna, bara att de är särskilt uppmätta kanske.

Precis så är det. IÖ använder väl en QTC-model för de noggrannaste mätningarna han gör?

9. Jag vet inte. Jag vill minnas att den är en speciellt selekterad M-mik av någon modell.

Ska jag kommentera mätningarna själv så tycker jag de ser bra ut. Möjligen kan lådan vara lite för liten för baselementen men avstämningen ser annars bra ut. Bra frihet från portresonanser. Knixen vid strax över 1kHz verkar vara en membranresonans i mellanregistret (man ser den som en krusning i impedanskurvan också). Att nivån i fig 4 för diskanten verkar lite hög beror mest på att de mäter närmare diskant och mellanregister än för basarna. Inte mycket att bry sig om. Svackan vid 3kHz över ett större område är inte så dum som den kan verka. Hörselmässigt är den välkommen. Att den inte finns i Martens mätningar men i Stereophiles är troligen beroende på att de senare mäter on axis för diskanten vilket blir för högt för normalt bruk precis som Leif antyder. Det innebär att den inte är märkbar i direktljudet utan mest i energitonkurvan.

Kollar man på fig 5 så har man en midja vid samma frekvens och likaså för väldigt höga frekvenser. Det kan verka dumt men är precis så man vill ha det för att kunna få ett större ljudfält för sweetspotten. När man vinklar in högtalarna mot lyssningspositionen så behövs dessa loober för att man friare ska kunna röra sig. Hade man inte haft midjan så spelar riktningen på högtalarna mindre roll då man inte kan utnyttja TIT (Time Intencity Trading).

Följande:

A suckout at 3kHz develops more than 5° above the tweeter axis—don't listen to this speaker while standing or it will sound hollow.

...håller jag inte med om. Det där är ett bra exempel på hur man gör för att få en frihet i höjdled och där höjdledsprojektionen är frikopplad från högtalarens position. Det ska inte påverka klangen nämnvärt.
Summa summarum; Baserat på de presenterade mätningarna och mina egna subjektiva lyssningsintryck så verkar det vara välkonstruerade högtalare. Om man ska vara petig så var det enda jag störde mig på när jag såg dom i Sthlm förra året att gallerna till basarna satt roterade lite hit och dit. Men jag är lite miljöskadad.

10. Bra att du här skriver om din egen uppfattning av Stereophiles mätningar. Vet du eller någon annan vad Stereophile menar då de skriver att de mätt "on-axis" för diskanten? Eftersom högtalaren lutar en smula bakåt borde väl on-axis tolkas som att de mätt i horisontell höjd från diskantelementet. För de torde väl inte mena att de mätt i själva diskantelementets "on-axis-riktning"? Eller av din tolkning ovan, är det så att du tror att de har mätt så att säga vinkelrätt ut från högtalarens baffel i linje med diskantelementet?

11. Kanske skulle knixen vid drygt 1 kHz kunna tänkas bero på en kavitetsresonans från mellanregisterlådan? Något syns även vid drygt 500 Hz.

12. Men Naqref, tycker du verkligen att det är helt okej att använda en mikrofon som beroende på galler har en frekvensgång som har en 5 dB:s puckel och dessutom har rätt kraftiga riktegenskaper? Jag tycker inte det. Då borde de åtminstone skriva invid varje kurva om den är kompenserad för mikens frekvensgång, vilket de inte har gjort. Då måste man tolka det som att de inte kompenserat kurvan i figur 8. Eller så gissar man, eller... Ja, det blir bara pannkaka med deras mätningar. Det går inte att veta exakt om respektive kurva är kompenserad för mikens frekvensgång eller inte. Om nu deras figur 8 inte är frekvensgångskompenserad så är det i mitt tycke et så kraftigt fel att jag tycker att de å det snaraste bör byta till en mycket mer frekvenslinjär mätmikrofon.


13. Och så till det här med var slutar övre mätfrekvens: Vad ska vi enas om:
- 20 kHz?
- 30 kHz?
- 40 kHz?

1. Tråden handlar om mätningar om nya och gamla högtalare och "dina" mätningar av Larsen 4 får väl betraktas som mätning på nya högtalare?

Jag har inga problem fortfarande av de subjektiva lyssningsintryck som Classe presenterade. Det jag var och är kritisk till är fortfarande att ni lät en konkurrent få tillgång till mätningarna innan någon annan och att analysen var så förskräckligt dålig. Du tar fel på baffeleffekt och en orgelpipsresonans. Det är bedrövligt dåligt. Då hade det faktiskt varit bättre att ni lät IÖ göra analysen eftersom han redan var inblandad. Då hade den åtminstone blivit korrekt. Du är bra på många saker men att analysera högtalare får du nog träna på lite mer. Sagt i välmening.

2. Jag gav alternativet att man kollar in fig 8 direkt om man inte kan göra analysen.

3. Du påstår faktiskt både och.

4. Ok, en tolkningsfråga. Jag tolkar det motsatta. Det får vi nog leva med.

5. Jag avser kurvan i 0-gradersriktningen för "On-axis and diffuse-field responses of DPA 4006-TL and 3506 with the Diffuse-field Grid DD0297 fitted". Där har man en topp på ca 7dB i nollgradersriktningen vid ca 12-13kHz.

6. Samma kommentar som tidigare. Du gör en annan tolkning än jag. Jag tycker med anledning av att kolla på denna typ av grafer både från mlssa (som jag använde för en herrans massa år sedan) och clio att peaken ligger runt 20kHz. Det syns lättare när man kan ändra viewpoint. Sedan verkar peaken vara på ungefär 6dB men formen följer verkligen inte den kurvan som jag avser i punkt 5 ovan. Men jag håller för öppet att jag ser lite fel.

7. Jo, jag vet men de har samma typ av projektion och därmed så uppstår samma typ av optiskt fel. Matlab har också sådan projektion. För att ta ett exempel till.

8. Bra, bra.

9. Så var det nog. M50 kanske?

10. Jag tolkar on axis att de har mätt i normalen från diskanplattan. Annars skulle de förhoppningsvis använda andra ord. Som on axis in listening direction eller något liknande. Det är detta som blir fel.

11. Det kan inte uteslutas men jag tror knappast Marten kör med helt odämpad låda. Båda effekterna ger en knix på impedanskurvan vanligen. Det syns i vattenfallsmätningen att det är ett resonant fenomen. Det gör att man inte kan misstänka delningsfilterproblematik. Delningen ligger ju troligen runt 3kHz. Hade det varite en lådresonans så hade den varit likvärdig i alla riktningar man om man kollar i fig 6 så ser man att den ändrar karaktär i olika riktningar så då misstänker jag fortfarande en membranresonans. Fast å andra sidan så borde det synas även då i fig 5 vilket det knappast gör. Man får nog analysera det närmare om man vill ha ett entydigare svar. Det är dock inget jag tänker göra här. Leif kanske kan komma med någon ledtråd?

12. Jo, man kan alltid önska mer men det är inte alltid så lätt. Vilket du vet själv. Nu nämner jag det bara för att det ligger nära till hands och inte för att retas. Var de mätkurvor som användes vid L4-testen korrigerade för mätmikrofonen? Tänker mest då på de diffusa mätningarna där man annars får en sänkning även för så fina saker som en M50 längst upp. Det jag vill komma till är att oavsett hur man gör så finns det alltid saker man kan förbättra och vara tydligare med. Man bör oavsett använda den mikrofon och de kompenseringar som är lämpligast vid mätsituationen. Om John har gjort det eller inte vet vi inte exakt eftersom det saknas information om det. Av mina tolkningar av mätningarna så är jag själv övertygad om att det inte är ett stort problem vid dessa mätningat som vi diskuterar här.

13. Vilket man än väljer så bör man ha samma värde i alla mätningarna. Att köra med om växlande 20 och 40kHz som Stereophile har gjort är inte lämpligt. 20kHz är vanligast så jag tycker nog det är lämpligast att använda precis som det är lämpligast att använda en skala på 50dB. Konventioner underlättar alltid tolkandet. Vid specialanalyser där man avviker så bör det förtydligas om man frångår konventionen. Anser jag.

[celef]

Jag tycker det ser ut som att de flesta tonkurvamätningarna i stereophile går upp till 30khz, ja förutom närstudierna av panelresonanser och basregistret då, till 22khz är det väl bara martens mätning som går?

[DQ-20]

Nu har jag läst igenom Stereophiles mätrapport på nytt. Ju mer man synar den i sömmarna, desto mer underligheter finner man. Jag kan tycka att det finns ett flertal brister. Det luriga är att det inte är helt helt uppenbart enkelt att se det heller.

Jag tycker inte det finns en massa underligheter. De var betydligt fler i dina och öhmans mätningar av Larsen 4. För att inte glömma de ytterst förvirrade tolkningarna av mätningarna.

Tack så mycket för den! Du kunde inte hålla dig, eller? Det känns som att du fortfarande är besviken på testet av den ursprungliga Larsen 4 i MoLt. Kan du förklara för alla läsare vad har testet av Larsen 4 i denna tråd att göra?

(För att kommentera Larsen 4 vidhåller jag jag att mätresultaten överensstämmer väl med den subjektiva lyssningsrapporten. Vill du kommentera mer om Larsen 4, föreslår jag att du gör det i den tråden som handlade om Larsen 4.)

Även om detta egentligen är en annan fråga så finns det en koppling till tråden, nämligen varför den är intressant. Trådämnet är har ju fokus på "mätning" men frågan är hur intressant det är som mål i sig. Debatten kring Larsen 4 kom att handla om just mätningar, men jag upplevde mest som en meta-debatt som jag inte blev riktigt klok på. Den allvarliga kritiken av högtalaren var ju att lyssnarna inte tyckte den lät så bra. Och så mättes det. Och så menade Naqref att det mättes fel. Men det är mest en teknisk diskussion som går ut att ta reda på varför det låter som det gör. Ett "bra" mätresultat kan ju inte få en högtalare att låta "bättre" än den gör. Så varför detta intresse för mätresultat i sig kan man fråga?

/DQ-20

[Laila]

Tyckande (är) subjektivt . . . mätningar "objektivt" . . . typert ???

[Marten]

Som svar på Naqref's inlägg nr 11 så är det en dome- eller membran resonans. Dämpade den med ett notchfilter men föredrog återgivningen utan faktiskt.

Mvh

[Marten]

Jag tycker det ser ut som att de flesta tonkurvamätningarna i stereophile går upp till 30khz, ja förutom närstudierna av panelresonanser och basregistret då, till 22khz är det väl bara martens mätning som går?

Ja det har du nog faktiskt rätt i.

[Marten]

Vill kommentera Dunlavy högtalaren som finns länkad till i första inlägget. Ser ut att vara en mycket bra högtalare. Skulle gärna lyssna till den.
Det är en 3-vägare som är helt faskorrekt och tidsoptimerad enl mätningarna i alla fall. Mycket svårt att få till detta då det krävs första ordningens filter men det finns stora fördelar om man får till det. Jag vet hur svårt det är för jag håller själv på med ett 5-vägs system (eller 6-vägs om man räknar slavbasarna) som har första ordningens filter (nya Supreme 2), många notchfilter och korrigeringar blir det men är nöjd med resultatet än så länge. Frekvensgång som är +- 1.7 dB mellan 200-20000 Hz (på 2 meters håll). Inte så illa för en 5-vägare med första ordningens filter. Den nya Supreme 2 ska vara klar i höst och premiär visas på CES 2014.



Edit: ändrade så det blev mer begripligt

[Piotr]

Lite om de mikrofoner det talas om..

Skillnaden mellan de mickar Earthworks tillverkar i serierna M och QTC är i princip obefintliga och de är alla utmärkta verktyg för mätändamål. EW anger att M är "free field microphone".

Ett par QTC1 jag mätt upp mot labbreferens stämde väl överens med bifogade kurvor från EW tio år efter inköp och uppvisar som mest (lokalt, smalbandigt) +/-0.3dB inom 20-20k. Möjligt att M50 är tightare än så men det är uppenbarligen mer av akademiskt intresse som det heter.

Kapseln är ca 5-6mm i EW's omnis (M och QTC) och på så vis mer "omni" än DPA 4006 (yttermått 16mm) men med diffuse field grid på DPA 4006 kan den ändå var den mer linjära i diffusfält och det bör väl förklara att JA använde den på distans.


/Peter

[Naqref]

Som svar på Naqref's inlägg nr 11 så är det en dome- eller membran resonans. Dämpade den med ett notchfilter men föredrog återgivningen utan faktiskt.

Mvh

Som jag misstänkte då. Tackar för svaret.

[Johan_Lindroos]

1. Tråden handlar om mätningar om nya och gamla högtalare och "dina" mätningar av Larsen 4 får väl betraktas som mätning på nya högtalare?

Jag har inga problem fortfarande av de subjektiva lyssningsintryck som Classe presenterade. Det jag var och är kritisk till är fortfarande att ni lät en konkurrent få tillgång till mätningarna innan någon annan och att analysen var så förskräckligt dålig. Du tar fel på baffeleffekt och en orgelpipsresonans. Det är bedrövligt dåligt. Då hade det faktiskt varit bättre att ni lät IÖ göra analysen eftersom han redan var inblandad. Då hade den åtminstone blivit korrekt. Du är bra på många saker men att analysera högtalare får du nog träna på lite mer. Sagt i välmening.

2. Jag gav alternativet att man kollar in fig 8 direkt om man inte kan göra analysen.

3. Du påstår faktiskt både och.

4. Ok, en tolkningsfråga. Jag tolkar det motsatta. Det får vi nog leva med.

5. Jag avser kurvan i 0-gradersriktningen för "On-axis and diffuse-field responses of DPA 4006-TL and 3506 with the Diffuse-field Grid DD0297 fitted". Där har man en topp på ca 7dB i nollgradersriktningen vid ca 12-13kHz.

6. Samma kommentar som tidigare. Du gör en annan tolkning än jag. Jag tycker med anledning av att kolla på denna typ av grafer både från mlssa (som jag använde för en herrans massa år sedan) och clio att peaken ligger runt 20kHz. Det syns lättare när man kan ändra viewpoint. Sedan verkar peaken vara på ungefär 6dB men formen följer verkligen inte den kurvan som jag avser i punkt 5 ovan. Men jag håller för öppet att jag ser lite fel.

7. Jo, jag vet men de har samma typ av projektion och därmed så uppstår samma typ av optiskt fel. Matlab har också sådan projektion. För att ta ett exempel till.

8. Bra, bra.

9. Så var det nog. M50 kanske?

10. Jag tolkar on axis att de har mätt i normalen från diskanplattan. Annars skulle de förhoppningsvis använda andra ord. Som on axis in listening direction eller något liknande. Det är detta som blir fel.

11. Det kan inte uteslutas men jag tror knappast Marten kör med helt odämpad låda. Båda effekterna ger en knix på impedanskurvan vanligen. Det syns i vattenfallsmätningen att det är ett resonant fenomen. Det gör att man inte kan misstänka delningsfilterproblematik. Delningen ligger ju troligen runt 3kHz. Hade det varite en lådresonans så hade den varit likvärdig i alla riktningar man om man kollar i fig 6 så ser man att den ändrar karaktär i olika riktningar så då misstänker jag fortfarande en membranresonans. Fast å andra sidan så borde det synas även då i fig 5 vilket det knappast gör. Man får nog analysera det närmare om man vill ha ett entydigare svar. Det är dock inget jag tänker göra här. Leif kanske kan komma med någon ledtråd?

12. Jo, man kan alltid önska mer men det är inte alltid så lätt. Vilket du vet själv. Nu nämner jag det bara för att det ligger nära till hands och inte för att retas. Var de mätkurvor som användes vid L4-testen korrigerade för mätmikrofonen? Tänker mest då på de diffusa mätningarna där man annars får en sänkning även för så fina saker som en M50 längst upp. Det jag vill komma till är att oavsett hur man gör så finns det alltid saker man kan förbättra och vara tydligare med. Man bör oavsett använda den mikrofon och de kompenseringar som är lämpligast vid mätsituationen. Om John har gjort det eller inte vet vi inte exakt eftersom det saknas information om det. Av mina tolkningar av mätningarna så är jag själv övertygad om att det inte är ett stort problem vid dessa mätningat som vi diskuterar här.

13. Vilket man än väljer så bör man ha samma värde i alla mätningarna. Att köra med om växlande 20 och 40kHz som Stereophile har gjort är inte lämpligt. 20kHz är vanligast så jag tycker nog det är lämpligast att använda precis som det är lämpligast att använda en skala på 50dB. Konventioner underlättar alltid tolkandet. Vid specialanalyser där man avviker så bör det förtydligas om man frångår konventionen. Anser jag.

Bra att du satte siffror framför varenda frågeställning!


1. Ja, jag insåg det själv en stund efter att jag postat mitt svar. Du har helt rätt! så det är väl bara att fortsätta här då.

Visst, jag påstår heller inte att jag är högtalarkonstruktör och/eller känner till varenda detalj i hur Stigs tankar om hur högtalare ska göras. Likaså kan man väl säga att det finns begränsat med tid till att genomföra mätningar. Minns jag rätt så gjorde vi både mätningar och lyssning under en dag. Jag tyckte nog att jag fick ihop en "bild" av högtalarna relativt väl med tanke på förutsättningarna. Och mätningarna står jag upp helt själv för, även om du tycker de var inte enligt din smak. Det är möjligt att Ingvar hade gjort dem bättre, men det var det att han inte ville vara inblandad egentligen. Det var därför han endast fick vara mätslav och manövrera utrustningen på mitt kommando. Då hade nog du klagat ännu mer på jäv skulle jag kunna föreställa mig. För protokollet vill jag även nämna att IÖ har mätt på i stort sett samtliga högtalare som testats i MoLt sedan lång tid tillbaka. Då har han även skrivit mätrapport. INGEN person har mig veteligen någonsin klagat på att det var just han som mätt tidigare! Och nu när han manövrerade och såg kurvorna så var det HEMSKT dåligt enligt din uppfattning . Som du förstås är fri att ha. Däremot vad IÖ pratar om vid andra tillfällen, har jag svårt att vara Gestapo över och det vill jag inte heller. Visst är jag inte helt nöjd med varenda mätning och eventuellt tolkning av densamma, men det var den bild jag fick av högtalarna på den tiden. Summan av kardemumman blev som denna tråds ämne: Att det visas tämligen tydligt att en cirka tjugo år äldre konstruktion (Carlsson OA-50.2) både mäter och låter bättre än Larsen 4. Hur Larsen 4.2 är vet jag inte, den kan förhoppningsvis vara bättre.

2 - 4. Ok.

5. Ah, ok. Håller med.

6. Med tanke på att MLSSA:s vattenfallsdiagram slutar vid 30 kHz, så anser jag att du har fel. Du har fått för dig att MLSSA:s vattenfallsdiagram slutar vid 40 kHz, vilket jag anser är felaktigt. Kolla igen. Man kan ju kolla med tummen på skärmen, så kan du se att puckeln i MLSSA är kring de frekvenser du skriver. Men som sagt, i och med att texten i Stereophile är mycket tvetydig så tror jag det är svårt att veta vilken mik som Atkinson verkligen har använt. Texten verkar vara ett hopkok av standardtext, som det känns som att den inte riktigt stämmer i detta fall. Så det känns nog ändå som 50/50 chans att det kan vara ena eller andra miken!

7. 30 kHz övre mätfrekvens på pappret, oavsett projektion. Titta igen på Sterophile figur 8.

8. Ok.

9. Ok. Jag skulle också gissa på M50, men jag är inte säker.

10. Ja precis, man kan tolka det lite hur som helst. Är det on-axis enlig diskantplattans normalriktning, eller on-axis i horisontell riktning i diskantelementets hojd? Jag får i alla fall inte ihop det utifrån Stereophiles beskrvning. Leif, hur tror du att de mätt?

11. Med tanke på Leifs och din info så lutar det klart mot någon membranresonans.

12. Jag håller helt med. Kurvorna i testet för Larsen 4 hade ingen korrektion för mikrofonens respons beroende på on-axis-mätning ekofritt eller diffust ljudfält. (vi gjorde inga ekofria mätningar) Detta är saker som bör tydliggöras i så gott som varenda mätkurva, världen över, oavsett tidning eller vetenskaplig rapport. Eller så börjar man använda 1/8-tumsmik kanske, synd bara att det känns för dyrt att skaffa en sådan. Hursomhelst var det Earthworks

13. 30 kHz för de akustiska mätningarna i fig 4, 5, 6 och 8! Fig 1 (impedans) upp till 40 kHz. Fig 2 upp till 2 kHz. Fig 3 upp till 1 kHz. Övre mätfrekvens vid 20 kHz existerar inte i någon kurva. Endat imedans går upp till 40 kHz. F ö håller jag med om att det är lämpligt att hålla sig till någon form av kovention, i alla fall att köra diagrammen så lika som möjligt. Nu blandas det ju hej vilt, hipp som happ. Figur 1 som visar kobination av närfältsmätning och mätavståndet 50 tum brukar gå högre än 2 kHz i Sterephiles andra högtalartester, t ex upp till 30 kHz som i fallet med TAD Evolution One. Det hade varit snyggare.

[Martin]

Vill kommentera Dunlavy högtalaren som finns länkad till i första inlägget. Ser ut att vara en mycket bra högtalare. Skulle gärna lyssna till den.
Det är en 3-vägare som är helt faskorrekt och tidsoptimerad enl mätningarna i alla fall. Mycket svårt att få till detta med första ordningens filter men det finns stora fördelar om man får till det. Jag vet hur svårt det är för jag håller själv på med ett 5-vägs system (eller 6-vägs om man räknar slavbasarna) som har första ordningens filter (nya Supreme 2), många notchfilter och korrigeringar blir det men är nöjd med resultatet än så länge. Frekvensgång som är +- 1.7 dB mellan 200-20000 Hz (på 2 meters håll). Inte så illa för en 5-vägare med första ordningens filter. Den nya Supreme 2 ska vara klar i höst och premiär visas på CES 2014.

Kul projekt! Även "galna" högtalare med syfte att se vad man kan åstadkomma har en klar poäng, kanske inte i var mans hem utan som inspiration för att kunna göra enklare högtalare bättre också. Jag är också lite inne på att prova att göra en flervägare (4-vägare närmare bestämt).

För att vara lite rättvis så kanske Dunlavy har sina brister också i hur de integreras och sprider ljudet i rummet med alla elementen som inte visar sig i stereophiles mätningar men håller med om att de skulle vara kul att höra i verkligheten.

[Martin]

http://marten.se/blog/wp-content/uploads/2013/07/IMG_6330.jpg

Hej,
har inte sett denna tråden förrän nu och vill klargöra några saker.

Ovanstående mätning är på exakt samma högtalare som är testad i Stereohile. Denna mätning är i mitt tycke mycket bra och har en välbalanserad frekvensgång. Frekvensgången upp till ca 3.5K är mycket rak (inom +-1.5 dB), därefter lite oroligt men inget som är speciellt hörbart eller störande när man lyssnar.
Mätningen är gjord 1 m från baffeln och 95 cm ovan golv som är normal lyssningshöjd.
Den skiljer ju sig en del från Stereophiles mätning. Jag misstänker att de (kanske utav misstag) har satt mätmicken för högt. När jag mäter ca 120 cm ovan golv så får jag en höjning ovan 6 KHz på ca 2 dB och lite andra oroligheter, dock inte en ca 4 dB höjning som på deras mätning. När det gäller känsligheten så har jag mätt den till 88.4 dB som jag kanske felaktigt rundat av uppåt, men Stereophiles mätning till 84 dB är mycket konstig. Andra tidningar som har testat den har alla kommit fram till olika värden mellan 86-89 dB, och det beror på olika mätsätt. Finns mig veterligen ingen satt standard för detta. Tex så har den Tyska tidningen LP mätt känsligheten till 87.7 dB om jag inte minns fel, de har mätt ett medelvärde mellan 500-5000 Hz. Jag mäter mellan 300-3000 Hz som enligt mig stämmer väl med hur man upplever känsligheten.

Vi har påtalat dessa konstigheter för tidningen och de ville göra om mätningen men det har tyvärr inte blivit av pga olika orsaker.

Mvh

Leif Olofsson
Marten



Ändrade den stora bilden till länk.


/K12

Som sagt, kul med respons från tillverkaren. Min tanke utifrån detta är att eftersom högtalarna lutar lite uppåt kanske tidningen har valt att mäta "rakt ut från baffeln" och då inte fått det direktljudet som normalt når i öronhöjd. Man kan iofs ha lite synpunkter på energin som högtalaren strålar ut i rummet utifrån det när det gäller frekvenser mellan 4-10kHz som diskanten spelar, vilket syns på de övriga mätningarna "cumulative spectral decay" och "lateral response family". Men det är mycket vanligt att högtalare mäter så och gör inte att Django XL sticker ut på det sättet.

[grafpro]

Saliga äro de saktfärdiga.

För snart ett år sedan, när jag såg denna tråd tänkte jag att jag kanske skulle försöka göra något inlägg med en hel beskrivning av hur jag tycker man bör mäta på högtalare - så att det verkligen syns hur de låter.

Nu är det färdigt. Tyvärr blev det lite långt, så det ligger på min websajt, http://carlssonkult.se/measuring.aspx . Där finns nu också en interaktiv sida som ger bra hjälp om man vill mäta T/S-parametrar på element http://carlssonkult.se/calculate_ts.aspx .