Faktiskt.se delningsfilterskola?!

[IngOehman]

Jag, som också brukar använda ordet distorsion huvudsakligen för olinjära
beteenden, ser inget problem med att ändå respektera ordets betydelse.

Det betyder förvrängning, och tonkurvefel är självklart en sorts distorsion
av signalen det också. En klanglig förvrängning.

- - -

Så länge man är tydlig med om man talar om linjär distorsion, t ex att man
säger tonkurve-distorsion eller fas-distorderad, så ser jag inget problem.

Om det är olinjär distorsion man talar om så tycker jag egentligen att man
också bör vara lite noggrannare än de flesta är, med att berätta vad för
sorts olinjär distorsion det är man åsyftar. Det finns ofantligt många olika
sätt som signaler kan utsättas för olinjära förvrängningar.

Ofta när någon säger distorsion så menar de bara att något låter illa.

Eller också är det ett resultat av en mätmetod de åberopar. Extra tokigt blir
det när någon hör lite musik spela, och gör anspråk på att kunna säga hur
hög distorsionen är, mätt i procent... Den är inte ens definierbar på så vis
när en musiksignal spelas.

Och för korta sekvenser musik är det inte ens teoretiskt möjligt att skilja
mellan linjär och olinjär distorsion. De kan ge exakt samma förvrängning av
en given signalsnutt.

- - -

Så nog finns det fog allt, för att respektera att distorsion är ett samlings-
begrepp för alla förvrängningar.

Men jag säger självklart tonkurva när jag vet att det är specifikt det jag
talar om. Det finns ju inget skäl att använda sig av ett samlingsbegrepp
för något man kan bestämma noggrannare.

Tycker det handlar om att göra sitt bästa. Man kan faktiskt försöka vara
så noga som det är möjligt.


Vh, iö

[aisopos]

den här tråden har börjat att dista lavinartat...
hur väljer man tex komponenter map tex effekttålighet?

hur mäter man på bra sät`t är väl också relevant?

Jag håller med om disten.

Men jag undrar lite också över de olika filtertopologierna; Butterworth, bessel, Chebyshev och L-R + ev andra jag inte vet...

Vad skiljer och varför ska man välja en före en annan?

[aisopos]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

[paa]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Det kan väl vara ett första ordningens Bessel också? Även om dom råkar vara identiska.

[Svante]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Ja. Och Bessel, och Chebychev.

Ett första ordningen filter kan bara ha en enda typ av överföringsfunktion. Det enda som kan skilja är brytfrekvensen.

De olika filtertyperna (butterworth, bessel, etc) är olika sätt att optimera tonkurvan för filtret, exklusive brytfrekvensen. För första ordningens filter finns inget kvar att optimera och alla filter blir lika. Till och med ett första ordningens Svantefilter måste vara likadant .

[Svante]

den här tråden har börjat att dista lavinartat...
hur väljer man tex komponenter map tex effekttålighet?

hur mäter man på bra sät`t är väl också relevant?

Jag håller med om disten.

Men jag undrar lite också över de olika filtertopologierna; Butterworth, bessel, Chebyshev och L-R + ev andra jag inte vet...

Vad skiljer och varför ska man välja en före en annan?

I kokboksfiltervärlden är det rätt klart att udda ordningens filter ska vara butterworth och jämna ordningens filter ska vara kvadratiskt Butterworth (=Linkwitz-Riley). Det är enda sättet* att få |H(jw)|=1, alltså att alla frekvenser kommer igenom lika starkt.

I verkliga livet anpassar man filterfunktionen till elementkonfiguration och låda, och det blir väl sällan en renodlad Bessel eller Chebychev av det ens akustiskt. Ibland kan man se något Besselliknande, eller i varje fall säger konstruktören det, och menar då ungefär att man har lagt stor vikt vid att fasgången ska bli snäll.

*Om flankerna i filtret ska motsvara filtrets ordningstal, dvs att ett 4:e ordningens filter ska luta med 24 dB/oktav i spärrbanden i båda filtergrenarna.

[Svante]

Distordera betyder förvränga. Det går utmärkt att förvränga tonkurvan, men det är inte så ordet brukar användas, och det kommer bara att skapa förvirring.

Ja, och man kan förvränga volymen också, men inte heller det är distorsion.

Definitionsmässigt, jo. Om ett fonogram inte återges i skala 1:1 i alla avseenden, då har man dist. Detta är hårdraget men tänk tanken hela vägen. OM vi nu accepterar "disten" lägre volym, vilka annan dist kan vi acceptera som beror av denna lägre volym?

/ B

Ja, den definitionen är du nog rätt ensam om, men vi kommer som sagt inte att lösa det eftersom det är en definitionsdebatt.

Själv definierar jag det som att distorsion endast uppstår i olinjära system. Lätt som en plätt .

(Jag ser framför mig hur Bill50x drar upp volymen, någon ropar "F*N VAD DET DISTAR", Bill50x svarar "JA, VISST ÄR VOLYMEN HÖG?")

[Nattlorden]

(Jag ser framför mig hur Bill50x drar upp volymen, någon ropar "F*N VAD DET DISTAR", Bill50x svarar "JA, VISST ÄR VOLYMEN HÖG?")

Fast vad det gäller volymen så är det ju en trevlig distform, eftersom den inledningsvis sjunker efter hand som man höjer.

[Bill50x]

(Jag ser framför mig hur Bill50x drar upp volymen, någon ropar "F*N VAD DET DISTAR", Bill50x svarar "JA, VISST ÄR VOLYMEN HÖG?")

Visst är det ett definitionsfråga vad som är dist. Man kan ju definiera det som allt som avviker från ursprunget (inget regn, ingen lera i tältet...) eller allt som inte låter som originalinspelningen eller allt som inte är frekvensgångsavvikelser, eller ...

Frågan är i hög grad beroende på var i kedjan man börjar räkna/mäta. Och vilka parametrar som ska undantas epitetet "dist". Och var i sammanhanget lägger vi "färgning"?

/ B

[Nattlorden]

Och var i sammanhanget lägger vi "färgning"?

Färgning och dist är i min bok synonymer. Färgning upplevs säkert som ett vänligare ord av majoriteten.

[Bill50x]

Och var i sammanhanget lägger vi "färgning"?

Färgning och dist är i min bok synonymer. Färgning upplevs säkert som ett vänligare ord av majoriteten.

I min värld (baserad på hur åsikter uttrycks bland annat här) är färgning lika med frekvensgångsskillnader medan dist är resten, dvs olinjära förändringar.

/ B

[paa]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Ja. Och Bessel, och Chebychev.

Ett första ordningen filter kan bara ha en enda typ av överföringsfunktion. Det enda som kan skilja är brytfrekvensen.

De olika filtertyperna (butterworth, bessel, etc) är olika sätt att optimera tonkurvan för filtret, exklusive brytfrekvensen. För första ordningens filter finns inget kvar att optimera och alla filter blir lika. Till och med ett första ordningens Svantefilter måste vara likadant .

Men hur blir första ordningens seriefilter då?

[schmutziger]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Ja. Och Bessel, och Chebychev.

Ett första ordningen filter kan bara ha en enda typ av överföringsfunktion. Det enda som kan skilja är brytfrekvensen.

De olika filtertyperna (butterworth, bessel, etc) är olika sätt att optimera tonkurvan för filtret, exklusive brytfrekvensen. För första ordningens filter finns inget kvar att optimera och alla filter blir lika. Till och med ett första ordningens Svantefilter måste vara likadant .

Men hur blir första ordningens seriefilter då?

Det som ibland benämns första ordningens seriefilter, kallas "quasi second-order network" i Dickasons bok och "Less-Than-Second Order" i ett AES preprint:
http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=9927

Du försökte dig på en liten luring.
ett seriefilter är dessutom två filter o inte ett

[chrisss]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Ja. Och Bessel, och Chebychev.

Ett första ordningen filter kan bara ha en enda typ av överföringsfunktion. Det enda som kan skilja är brytfrekvensen.

De olika filtertyperna (butterworth, bessel, etc) är olika sätt att optimera tonkurvan för filtret, exklusive brytfrekvensen. För första ordningens filter finns inget kvar att optimera och alla filter blir lika. Till och med ett första ordningens Svantefilter måste vara likadant .

Men hur blir första ordningens seriefilter då?

Haha, det var en luring.

Om vi förutsätter en konstant last måste den elektriska verföringsfunktionen rimligen bli samma som för ett parallellfilter.

Med verkliga laster bestående av högtalarelement kan det bli vad som helst.
Seriefilter har dessutom den trista egenskapen att allt påverkar allt.

Som Svante säger så finns det ju inget att optimera då det endast
finns en reaktiv komponent per flank.

Med flera reaktiva komponenter kan man justera skarpheten i "hörnet"
till valfri farbrors namn

[aisopos]

Ett första ordningen filter (6dB/okt) är väl alltid ett butterworth ?

Ja. Och Bessel, och Chebychev.

Ett första ordningen filter kan bara ha en enda typ av överföringsfunktion. Det enda som kan skilja är brytfrekvensen.

De olika filtertyperna (butterworth, bessel, etc) är olika sätt att optimera tonkurvan för filtret, exklusive brytfrekvensen. För första ordningens filter finns inget kvar att optimera och alla filter blir lika. Till och med ett första ordningens Svantefilter måste vara likadant .

Jag tycker mer och mer illa om den här tråden ...

Jag får inga svar, bara fler frågor ...

[aisopos]

Ett chebychev sägs ju dela brantare och med mer rippel i passbandet.

Så ett 1'a ordningens chebychev delar brantare och med mer rippel än en ett 1'a ordningens butterworth?

Eller var det också en tumregel jag ska kasta?


(Jag har inga tummar kvar ...)

[PappaBas]

Ni får tycka vad ni vill om termen fasdistorition, det är inte jag som kommit på det utan det verkar vara en rätt gängse term i det stora landet i Väster. Tolkar det i detta fall som den bokstavliga betydelsen av "distortion" dvs en förvrängning orsakad av fenomenet i fråga.
Huruvida det är något som är positivt eller negativt är helt klart i betraktarens ögon(öron?) och inte något som är knutet till termen i sig.
Distpedal eller rörförstärkare någon? Det kan man tycka om eller inte. Sedan finns det säkert typer av distortion som upplevs som mer negativt av en större del av befolkningen. Men återigen, distortion är ett objektivt mått på förvrängning av en viss typ.
Öl kan verka distorderande på sinnesintryck (har jag hört)

[PappaBas]

Namnet på gubbarna är för filter som har en av dem definerad överföringsfunktion (oftast rent matematiska beteenden). Då lutar de på ett visst sätt och summerar lite olika.
I verkligheten blir det inte så p.g.a verkligheten inte beter sig som i en matematisk modell.
Alltså tror jag man använder termerna för ungefär den kurvform på filtret man är ute efter eller ibland helt enkelt den överföringsfunktion man utgår ifrån.

Jag tror inte det är så viktigt att bry sig själva namnet. Däremot är det ju väldigt mycket intressantare när,var och hur man skall välja olika lutningar och beteenden? Flack eller brant delning utgår förstår jag från elementets förutsättningar och hur spridningen skall se ut. Det har jag förstått men exakt hur är lit'a dimmigt...

[IngOehman]

I kokboksfiltervärlden är det rätt klart att udda ordningens filter ska vara butterworth och jämna ordningens filter ska vara kvadratiskt Butterworth (=Linkwitz-Riley). Det är enda sättet* att få |H(jw)|=1, alltså att alla frekvenser kommer igenom lika starkt.

Ingalunda!

Det vill säga, med reservation för att jag inte missförstår dig.


Det finns faktiskt ett oändligt antal kombinationer av filter som tillsammans
(summerade) ger en rak tonkurva.

För varje filterhalva finns det dessutom oändligt många filterhalvor som det
går att kombinera med - och få rak tonkurva!


Även om man förutsätter att filtrets halvor är symmetriska med varandra
(vilket det väl egentligen inte finns skäl att förutsätta) så finns det dock
andra sorts filter än de du nämnde, som tillfredsställer att |H(jw)|=1.


Igen - sagt med reservation för att jag kan ha missförstått eller missat
något av det du skrev.


Vh, iö

[jonasp]

Jag tycker mer och mer illa om den här tråden ...

Jag får inga svar, bara fler frågor ...

"Computers are useless. They can only give answers" - Pablo Picasso

[petersteindl]

Och var i sammanhanget lägger vi "färgning"?

Färgning och dist är i min bok synonymer. Färgning upplevs säkert som ett vänligare ord av majoriteten.

I min värld (baserad på hur åsikter uttrycks bland annat här) är färgning lika med frekvensgångsskillnader medan dist är resten, dvs olinjära förändringar.

/ B

Jamen, det är ju detta som Svante säger och jag säger och många andra säger. Jag har tidigare uppfattat det som att du ansåg att all ändring av insignal är dist. Har jag tidigare uppfattat dig fel då?

Mvh
Peter

[Kraniet]

den här tråden verkar ju leva rätt bra av sig själv. Men då flera verkar efterlysa feedback från trådskaparen (mig) så gör jag det.

Tycker Peter Bremen, Svante och Öhman börjat bra. Kanske komplimenterar dessa tre varandra rätt så bra. Peters bild är ju föredömligt illustrerande när det kommer till vågens utseende och hur detta med fas relaterar.
Svante har nog rätt i att jw-metoden är oundviklig om man vill förstå filter lite mer. Öhmans utlägg om filterkomponenterna var även den föredömlig och ligger kanske mittemellan det svante och peter bidragit med.

Jag personligen läser elkraftteknik och jw-metoden har vi fått nöta lite. Det är inte helt trivialt och inte helt intuitivt. Då vi använder den i relation till el så är jag ganska dåligt på detta med polställen och nollställen. Detta får gärna förklaras lite mer utförligt. Det verkar vanligt att prata om poler och nollställe. Och det är vad jag förstår just hur poler/nollställena "ser ut" som är centralt när det kommer till olika former av delningsfilter (butterworth, L/R osv). Så en genomgång av detta kan ju vara intressant.


En summering kan ju vara att en spole i serie med elementet (en resistans) ger ett lågpassfilter (filtrering av höga frekvenser) och att en kondensator i serie ger ett högpassfilter (filtrering av låga frekvenser). Sitter dessa komponenter parallellt med elementet så ger de motsatt effekt (dvs spolen agerar högpassfilter och kondensatorn agerar lågpass).

Eftersom frekvensen (w=2pi*f) avgör hur spolen och kondensatorn beter sig och att dessa bildar filtret tillsammans med resistansen gör att det bli klart att elementets egna induktans kommer spela en viss roll i hur filtret kommer fungera. Sjunker eller stiger induktansen i elementet kommer detta påverka filtret i olika grad. Det är nåt att fundera på då talspolen kan bli rätt så varm och då ökar resistansen. Kan vara värdefullt att höra lite om detta också.

Efter det kanske man bör säga nåt om elementet självt (elektriskt/akustiskt) i relation till filter.

Vet inte vad mer för grunder som behöver gås igenom innan man kan tackla frågan med själva filterutformningen och hur den relaterar till de egenskaper man vill ha. Här kommer då frågan om vilka egenskaper man vill/bör ha också bli aktuell. Kanske är det enklaste att behandla det elektriska först. Sedan de akustiska egenskaperna och hur olika filter tacklar dessa saker.

[petersteindl]

I kokboksfiltervärlden är det rätt klart att udda ordningens filter ska vara butterworth och jämna ordningens filter ska vara kvadratiskt Butterworth (=Linkwitz-Riley). Det är enda sättet* att få |H(jw)|=1, alltså att alla frekvenser kommer igenom lika starkt.

Ingalunda!

Det vill säga, med reservation för att jag inte missförstår dig.

Det finns faktiskt ett oändligt antal kombinationer av filter som tillsammans
(summerade) ger en rak tonkurva.

För varje filterhalva finns det dessutom oändligt många filterhalvor som det
går att kombinera med - och få rak tonkurva!


Även om man förutsätter att filtrets halvor är symmetriska med varandra
(vilket det väl egentligen inte finns skäl att förutsätta) så finns det dock
andra sorts filter än de du nämnde, som tillfredsställer att |H(jw)|=1.


Igen - sagt med reservation för att jag kan ha missförstått eller missat
något av det du skrev.


Vh, iö

Jag tolkar det som att Svante skriver ut en förutsättning, nämligen den förutsättningen att det endast och explicit gäller kokboksfiltervärlden. Vad som därutöver gäller tar inte Svante upp.

Mvh
Peter

[IngOehman]

Ja, det är möjligt att han tänkte sig en värld där bara Butterworth- och
LR-filter finns. Men även skolböcker kan ju innehålla flera filter-sorter än
så, och de kan även tala om att polerna kan flyttas godtyckligt för att
skapa även helt andra filter än sådana som har råkat fått namn.


Kanske inkluderade han också den reservationen när jag skrev:

"Det är enda sättet* att få |H(jw)|=1, alltså att alla frekvenser kommer
igenom lika starkt."


Jag tycker dock att "enda sättet" är lite missvisande om det var med de
där reservationerna som han menade, så jag ville bara klargöra att det går
att skapa spikrak tonkurva på en förfärligt massa olika sätt - i synnerhet
när man talar enkel endimensionell filter-addering*.


Vh, iö

- - - - -

*Högtalare adderar inte så, och en massa andra egenskaper än någon sorts
"nominell tonkurva" kan påverkas och påverkas MYCKET av även rätt så små
ändringar i filter. Talar om både spridningsegenskaper, distorsion och effekt-
tålighet.

[IngOehman]

Ett chebychev sägs ju dela brantare och med mer rippel i passbandet.

Så ett 1'a ordningens chebychev delar brantare och med mer rippel än en ett 1'a ordningens butterworth?

Eller var det också en tumregel jag ska kasta?


(Jag har inga tummar kvar ...)

Ja, kasta den också. Och när du ändå är på gång - kasta alla tumregler
du någonsin tagit till dig!

Ett Chebychev filter av första ordningen är precis samma sak som
ett Buttertworth- eller ett Besselfilter av samma ordningstal.

- - -

Och varför då då?

Jo skälet är att de tre namnet (det finns dessutom flera än de tre nämnda
filtren) bare anger hur man genom att stuva runt polerna lite i S-planet,
kan optimera överföringsfunktionen för olika egenskaper.

Ett butterworth-filter är optimerat således att det är alldeles fritt från rippel
OCH har maximalt rak tonkurva + dito flank (det stora OCHet är viktigt, för
man kan faktiskt nå en bättre approximation av en "rak tonkurva" med en
Chebychev-dimensionering om man accepterar ett visst rippel, fast det
beror förstås lite på vad man menar med rak tonkurva också. Ett filter är
ju per definition något som INTE skall ge en rak tonkurva.)

Polerna är med butterworhdimensionering jämnt fördelade på en halvcirkel,
vänster.

En i mitten om det är ett första ordningens filter, två som var och en är 45
grader upp/ned om ordningstalet är två, en på mitten och två som är 60
grader upp/ned om ordeningstalet är det tredje... Radien är samma för alla
poler.

- - -

Ett högre ordningens (högre än ett) chebychev-filter kännetecknas av en
brantare INITIAL flank, men såsmåningom blir det samma som Butterworth.

Tittar man på polerna så är det placerade ovalt närmare bestämt elliptiskt.

Det finns förresten oändligt många olika Chebychev-filter, ett för varje nivå
av rippel! De är olika mycket elliptiska helt enkelt, ju mera desto mer rippel,
men brantare initialflank.

- - -

I en Besseldimensionering så är det fasen som optimerats, men inte för att
fasgången skall vara "mjuk" som jag tror någon skrev, utan optimeringen
går ut på att fasen skall tilltaga så frekvensproportionellt som möjligt. Det
ger en frekvensoberoende fördröjning.

Även om ett högre ordningens (högre än ett) Bessel-filter initialt faller av i
en mycket långsammare takt än ett Butterworth-filter så kommer även det
där Bessel-filtret att såsmåningen falla av med samma rate som de andra,
alltså n*6 dB per oktav där n är ordningstalet.

Jo just det - Besselfilter är lågpassfilter endast! Självklart kan man LP/HP-
transformera även Bessel-filter, men då är de inte (som Butterworth- och
Chebychev-filter) sig själv fast i HP-version, det är inte ett Bessel-filter
längre.

Besselfilters polfördelning är inte enkel att beskriva, men någon kan säkert
mena att det är motsatsen till ett Chebychev-filter. Det är dock inte så om
man tittar på polernas fördelning längs varvet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Med det sagt: Och de där första ordningen filtren då?

Jo, ett första ordningens filter betyder en pol, och med bara en pol finns
det bara en plats den kan vara på, och det går inte att skilja mellan former
som cirklar och ellipser när de bara är angivna av en enda punkt.

Så för att forma en halvcirkels "skevhet" så behöver man definiera den med
flera punkter än bara en.


Vh, iö

[IngOehman]

"Computers are useless. They can only give answers" - Pablo Picasso

Förbaskat klokt sagt av honom!

Folk söker en massa svar, men ALLA svar vars frågor ingen
har formulerat kommer ändå att lysa med sin frånvaro.

Folk ägnar alldeles för mycket tid åt att leta efter svar, och
på tok för lite åt att leta efter frågor!


Vh, iö

[IngOehman]

Och var i sammanhanget lägger vi "färgning"?

Färgning och dist är i min bok synonymer. Färgning upplevs säkert som ett vänligare ord av majoriteten.

I min värld (baserad på hur åsikter uttrycks bland annat här) är färgning lika med frekvensgångsskillnader medan dist är resten, dvs olinjära förändringar.

/ B

Problemet med att göra sådana där distinktioner är att man i praktiken ofta
inte kan avgöra vad som är vad.

Båda sorternas fel kan ju LÅTA som förvrängningar.

Och i vissa fall kan de till och med låta rätt lika, i synnerhet om program-
materialet är lite tveksamt.

Om du då sagt att du störs av en färgning, som sen visar sig bero på
något olinjärt distorsionsfenomen, blir du då tvungen att ta tillbaka och
säga att det inte var någon färgning?

Det låter väldigt konstigt tycker jag. En färgning är som jag ser det en hör-
bar påverkan, av vad för slag som helst. Och vad den beror på bör man ju
alltid kartlägga om man vill åtgärda den, och när man gjort det vet man om
den hade olinjära eller linjära orsaker bakom sig. Men att inte kunna kalla en
färning för en färgning innan man känner till dess fysikaliska orsak in i minsta
detalj verkar rätt så underligt tycker jag.

De flesta färgningar beror dessutom på en kombination av olinjär och linjär
påverkan.

- - -

Jag tror man är tvungen att acceptera att distorsion faktiskt betyder just
förvrängning (som du var inne på nyss, innan du ändrade dig) och att det
då blir lite underlig om den som upplever en förvrängning (med sina öron)
inte kan yttra sig om det med något ord, utan att först ha undersökt om
anläggningens distorsion är linjär eller olinjär.

Klang kan förvrängas av både linjära och olinjära fel, så är det.

Att sedan olinjär distorsion ofta kallas bara distorsion och att linjär distor-
sion ofta kallas tonkurvefel (men långt ifrån alltid för det ÄR inte ens alltid
det) ser jag inte som något problem, det är bara att lära sig vad begreppen
betyder och hur de fungerar.

Kort sagt håller jag med dig om det du skrev tidigare.


Vh, iö

[petersteindl]

den här tråden verkar ju leva rätt bra av sig själv. Men då flera verkar efterlysa feedback från trådskaparen (mig) så gör jag det.

Tycker Peter Bremen, Svante och Öhman börjat bra. Kanske komplimenterar dessa tre varandra rätt så bra. Peters bild är ju föredömligt illustrerande när det kommer till vågens utseende och hur detta med fas relaterar.

...

Här kommer då frågan om vilka egenskaper man vill/bör ha också bli aktuell. Kanske är det enklaste att behandla det elektriska först. Sedan de akustiska egenskaperna och hur olika filter tacklar dessa saker.

Hej Kraniet, bara för att flera nu har visat intresse för bilden, så kommer jag in i tråden igen.

Jag vill påpeka att jag för några år sedan hittade bilden (animationen) på nätet och sparde animationen på min hårddisk eftersom jag tyckte att den var jättebra. Det finns dock en sak till jag hade tänkt nämna i samband med bilden. Nu gick jag in på wiki för att söka lite olika saker och kom in på sidan om Sine Wave och där finns bilden. Det är tydligen från denna sida jag sparat animationen.

Jag lägger in den igen, fast från Wiki den här gången.

http://en.wikipedia.org/wiki/Sine_wave



Det jag vill tillägga är att radien r d v s den punkt som r beskriver i sin rörelse, rör sig famåt såsom en korkskruv och rörelsen ser ut som en fjäder.



Dess bana kallas också för helix som är en typ av spiral i tre dimensioner som utgår från en kurva som kränger sig runt en axel i en skruvliknande form.



Projicerar man denna helix, från sidan sett, på en plan yta så fås antingen en sinusformad kurva på x-planet eller på y-planet, men om man ser på helixen i längsled d v s axiellt, d v s i t-axelns riktning i översta bilden, så blir det en cirkel.

Under resans gång inom 2pi d v s under ett helt varv så skär denna helix x-planet på 2 punkter och y-planet på 2 punkter. Alla övriga punkter beskrivs genom ett förhållande av x och y-koordinater. På x-planet har y värdet noll och på y-planet har x värdet noll.

Skall hela dess rörelse beskrivas, så görs det med den komplexa variabeln z i den översta bilden och då beskrivs rörelsen med en realdel och en imaginär del och då kommer i in i ekvationen.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Ja, det är möjligt att han tänkte sig en värld där bara Butterworth- och
LR-filter finns. Men även skolböcker kan ju innehålla flera filter-sorter än
så, och de kan även tala om att polerna kan flyttas godtyckligt för att
skapa även helt andra filter än sådana som har råkat fått namn.


Kanske inkluderade han också den reservationen när jag skrev:

"Det är enda sättet* att få |H(jw)|=1, alltså att alla frekvenser kommer
igenom lika starkt."


Jag tycker dock att "enda sättet" är lite missvisande om det var med de
där reservationerna som han menade, så jag ville bara klargöra att det går
att skapa spikrak tonkurva på en förfärligt massa olika sätt - i synnerhet
när man talar enkel endimensionell filter-addering*.


Vh, iö

- - - - -

*Högtalare adderar inte så, och en massa andra egenskaper än någon sorts
"nominell tonkurva" kan påverkas och påverkas MYCKET av även rätt så små
ändringar i filter. Talar om både spridningsegenskaper, distorsion och effekt-
tålighet.

Jag tror inte Svante menade skolbok utan han menade just kokbok Hade Svante valt att använda ordet skolbok istället för kokbok, så hade nog Svante skrivit resten av sitt inlägg annorlunda. Det är vad jag tror. Jag tror nämligen Svantes skolböcker i filterteori är annorlunda skrivna än de gängse kokböcker som finns inom passivahögtalardelningsfilterkokboksområdet. Nu har ju du fyllt i lite mer av text som ligger utanför gängse passivahögtalardelningsfilterkokböcker Jättebra, då slipper Svante eller jag eller Naq eller någon annan göra det

Mvh
Peter

[IngOehman]

Kokböcker brukar inte innehålla så mycket om filter överhuvudtaget,
med noterbara undantag i form av t ex kaffefilter.


Vh, iö