E skrev:IngOehman skrev:Vid sidoförskjutning av element gäller att diskanten i regel skall sitta längre in än mellanregistret, inte längre ut, om man vill förbättra ljudbilden för så många horisontellt sittande lyssnare som möjligt.
Det är säkert en bra tumregel, förlåt grundregel
, men varför ska det i regel vara på det viset?
Det är varken en tumregel eller en grundregel, och det är inte ens korrekt att det "i regel skall vara på det viset"!
Det som gäller är att man
i varje enskilt fall måste undersöka saken innan man vet hur de skall skjutas, elementen. När konstruktören har gjort det, och byggt högtalaren, kan man däremot
som betraktare konstatera att diskanten i regel har förskjutits inåt.
Jag pratar alltså om ett statistisk utfall på iakttagelsen - inte någon regel för konstruktörer att ta fasta på. Den som konstruerar skall givetvis undersöka förutsättningarna seriöst, och konstruera efter dem, inte ta fasta på tumregler.
Om jag får omformulera din fråga till...
...men varför brukar det bli på det viset?
...så kan den besvaras.
Det beror på att diskantens vågfront oftast är mera krökt än basens, vilket gör att den samverkar bättre med basens (så att ljudbildskantring kan undvikas vid sned sittning) om man skjuter den "inåt" på baffeln, alltså i riktning mot den andra högtalaren. Som bieffekt brukar det leda till att diskanten kan ges en mera harmonisk miljö med avseende på kantreflexernas interferens med direktljudet.
Jag har för inte så länge sedan lagt in en bild som visar hur vågfronterna ser ut i det fallet, uppifrån projicerade på varandra. Jag tror att det var i en tråd som handlade om Morellos högtalare. Jag är inte så bra på att hitta saker, men kanske någon kan? Eventuellt kan jag ha skickat skissen till Morello som lade in den.
Och var finns den där artikeln från 1977 (nästan på stenåldern ju, är det kanske ett pergament...
)?
Mvh E*
Originalartikeln finns inte publicerad, det var är ett internt dokument bara (eller rättare sagt ett A4-block fullt av skisser, beräkningar och ritningar) som bl a låg till grund för det som 1977-78 skulle bli forskningsinstitutionen Audio Purus ix.
Däremot har studien repeterats i form av examensarbeten senare under mitt överinseende, och bakgrunden liksom X-jobbarnas rapport har publicerats i MoLt. Jag tror det var under 2003 eller kanske 2004?
Detta sagt under förutsättningar att jag gissar rätt angående vilket dokument du åsyftar. Du anger ju inte ens ämnet. "Den där artikeln" är ju lite luddigt om man får uttrycka sig milt.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
