Distorsionsmätningsprogram (fd spekulationer)

[skrutten]

till höger verkar det ligga impulssvar ifrån olika högtalarfilter?
Översta är typ sådär nästan faslinjärt eller...
Nedersta pulssvaret ett trevägssystem typ ungefär... nästan iaf

[Svante]

Och jag trodde det skulle vara lätt...

Phon närmar sig, men ändå inte...

Ingen som kan säga det magiska ordet?

Ledtråd 3: Ledtråd 2, sista kodraden. Vad får signalen här?

[phon]

Vad får signalen här?

Rundgång, det ekar alldeles för mycket här ...

Jag hittar inte den här funktionen i min Basta!

[phon]

Ja, vad fasen är det där för nåt?

[s]Du kör in (eller ut) en dirac vid 6ms, och tittar på när det ekar tillbaks 4 gånger från grannens imaginära hus. Nivån har då sjunkit, och signalen förvrängts, som nere till vänster och diracpulsen har förvrängts som nere till höger. Den där igelkotten uppe till vänster är väl huset (funktionen) det ekar mot då. Eller kanske ett sammanvägt resultat av det hela?[/s]

Ser helt obegripligt ut.

[Svante]

inarr[i1]:=inarr[i1]*(1+0.1*inarr[i1]*(1+0.1*inarr[i1]*(1+0.1*inarr[i1]*(1+0.1*inarr[i1]))));

Ok, så här då på en mer normal form:

y=x*(1+0,1*x*(1+0,1*x*(1+0,1*x*(1+0,1*x))))

vilket är samma sak som

y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5

Detaljerna är inte viktiga, för det magiska lösenordet hade det lika gärna kunna ha stått:

y=x + 0,1*x^2

[phon]

Nu har jag sovit, och hjärnan har kommit fram till att det är efterklangsmätning med hjälp av diracskur i stället för vitt brus. Själv fattar jag nada.

Man ser frekvensgången i efterklangen nere till vänster. Nere till höger är
pulsresultaten som är transformerade till frekvensen och nivån som visas.

Uppe till hö är själva avklinget.

Igelkotten behöver jag sova en natt till för.

[soundbrigade]

Det här påminner mig om läraren som kör en helengelsk engelskalektion för en 9:e-klass och ska lära barnen "Cucumber".

...
- A tax ...??
- In English!
- A Hot Dog??
- A schäfer...
- A pudel ..
- No it's not a dog. I rewrite the sketch, like this.
- Magistern, has Lisa a cucumber?

[celef]

hm, varför vara så hemlig, varför inte säga rakt ut vad det är du har gjort??

[phon]

Det är alltid bäst när det är hemligt!


Har du aldrig letat efter Lisas cucumber .....

[Svante]

y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5

Ledtråd 4:
Alltså det här är en olinjär funktion, och vad blir det om man kör en signal genom en olinjäritet?

[soundbrigade]

Ledtråd 4:
Alltså det här är en olinjär funktion, och vad blir det om man kör en signal genom en olinjäritet?

Det blir hiphop-musik???

[Svante]

Ledtråd 4:
Alltså det här är en olinjär funktion, och vad blir det om man kör en signal genom en olinjäritet?

Det blir hiphop-musik???

Hahaha! Jag hade sagt "punk", men ok.

[soundbrigade]

Nu har du segat på det så länge att med alla OT-svar är det väl knappt någon som tar det hela på allvar.

[Maarten]

Övertoner

[Sigurd_Ruschkowski]

y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5

Ledtråd 4:
Alltså det här är en olinjär funktion, och vad blir det om man kör en signal genom en olinjäritet?

Dist.




/S

[Morello]

Övertoner

Samt i förekommande fall även blandtoner.

[Svante]

Maarten var först! Det blir dist (övertoner) och det är det som de färgade kurvorna representerar.

Maarten får en gratis Basta!-licens. Kommer i mailen.

[Kaffekoppen]

Aha, reklamfinansierad tråd

[Sigurd_Ruschkowski]

Maarten var först! Det blir dist (övertoner) och det är det som de färgade kurvorna representerar.

Maarten får en gratis Basta!-licens. Kommer i mailen.

Eftersom jag köpte en BASTA!-licens häromveckan hade jag ingen brådska med att svara

Detta ledde mig in på spåret:y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5
Ser ut som andra, tredje osv harmoniska övertonerna med själva distkoefficienterna framför.

Kommer du att lägga till funktionalitet för att testa IMD oxå?

Skulle kunna räcka med att ha alla övertoner i samma fönster tror jag. Då ser man hur de ligger till relativt varandra.

Gärna övertoner upp till sisådär 10:e.

/S

[Svante]

Alltså, så här är det. (Det där med disten kommer längre ner)

Om man ska mäta tonkurvan för ett system, så kan man mäta impulssvaret och ta spektrum för det. En impuls (aka dirac-puls) har ju ett vitt spektrum, dvs innehåller lika mycket av alla frekvenser, och alla frekvenser har dessutom nollfas om impulsen ligger vid t=0.

Matar man in denna vita, nollfasiga signal i ett system, så är ju det som kommer ur det just impulssvaret och spektrum för impulssvaret är systemets tonkurva.

Fint och bra, i den matematiska världen. I verkliga livet funkar det... Sådär. En impuls är ju i den digitala världen ett enda sampel skiljt från noll. En sån signal får med naturnödvändighet väldigt lite effekt, och i den verkliga världen finns det ju störningar. Om mätsignalen är svag så blir signal-störförhållandet lågt.

Då kan man ta någon annan signal som innehåller alla frekvenser, kanske med olika amplitud och icke nollfas (syns uppe till vänster (edit: egentligen är det det som kommer ur systemet som syns här)), och sedan kompensera utsignalen med amplitud och fas för mätsignalen. Även på det sättet kan man få fram systemets tonkurva och faskurva. Och är man slängd i spektralanalys så kan man räkna fram impulssvaret från fas- och tonkurva (syns uppe till höger, men som absolutbelopp och med konstig skala på y-axeln).

Det finns en massa olika signaler man kan använda, impulsen var en, men den är som sagt ruskigt oekonomisk vad gäller SNR. I min test använder jag ett sinussvep (en "chirp") andra använder MLS-signaler och det finns flera. De här signalerna har lite olika egenskaper. MLS maximerar effekten i signalen, eftersom signalen alltid är fullt utstyrd (+1 eller -1) och lär dessutom ha en beräkningsmässigt väldigt snål metod för att ta sig tillbaka till impulssvaret. Det var viktigt förr i världen, men mindre viktigt numera. Det logaritmiska sinussvepet har en annan intressant egenskap när det gäller olinjäriteter i systemet och det är den jag leker med här.

Hela iden med att mata in en godtycklig signal som innehåller alla frekvenser faller nämligen om systemet är olinjärt. Det kommer ju ut andra frekvenser än de man skickade in och då blir det rörigt när man gör spektralanalys. Disten breder ut sig som en matta över impulssvaret och gör tolkningen av det jättesvår, i varje fall om inte disten är svag.

Utom i just fallet med logsvepet.

Med ett logaritmiskt sinussvep samlas de harmoniska distorsionskomponenterna i impulser som uppträder före huvudimpulsen i impulssvaret. Det syns i fönstret uppe till höger.

Genom att klippa ut de olika impulserna så får man impulssvar som motsvarar de olika deltonerna. I programmet lägger man ett fönster över huvudimpulsen (syns i bilden uppe till höger) och så räknar programmet ut motsvarande fönster för distkomponenterna. De urklippta impulssvaren syns nere till höger. De är alltså urklipp av grafen uppe till höger, men nu ritade på vanlig linjärskala, så att de ser ut som impulssvar brukar se ut.

Gör man sedan spektralanalys på impulserna så får man kurvor över hur disten varierar med frekvensen! Svart=grundtonen, röd=andra delton, blå=tredje delton etc.

Nu har jag inte kommit på det här själv, Lilltroll gjorde ju sin trolldist i matlab och postade den här. Han räknade på ett lite annorlunda sätt, men resultatet är snarlikt. Och Lilltroll har i sin tur hittat metoden i ett papper av en Angelo Farina.

Och det jag har gjort är att testa om det funkar och nog verkar det så. Nu återstår det bara att lägga till så att programmet kan mäta på verkliga system också, via ljudkortet.

Visst är det kul?

Edit: lägger dit bilden igen:

[Svante]

Detta ledde mig in på spåret:y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5
Ser ut som andra, tredje osv harmoniska övertonerna med själva distkoefficienterna framför.

Nja, termen med x^5 genererar faktiskt tredjeton också och termen med x^4 genererar även andraton. Så mappningen är inte helt direkt.

Kommer du att lägga till funktionalitet för att testa IMD oxå?

Tro jag inte. Inte i det här progget iaf. Jag har iofs härt talas om att det ska gå det med (av lilltroll var det väl), men med tanke på att det här är tredje varianten av ett sånt här program jag försöker mig på (eller är det fjärde) och att jag har lagt ner de andra för att det blev för rörigt med alla finesser, så kommer jag att hålla den här enkel. Det som finns måste ha en anledning att finnas där, annars kommer jag aldrig i mål...

Skulle kunna räcka med att ha alla övertoner i samma fönster tror jag. Då ser man hur de ligger till relativt varandra.

Har provat det och det blev helrörigt...

Gärna övertoner upp till sisådär 10:e.

Det med...

[Sigurd_Ruschkowski]

Maarten var först! Det blir dist (övertoner) och det är det som de färgade kurvorna representerar.

Maarten får en gratis Basta!-licens. Kommer i mailen.

Eftersom jag köpte en BASTA!-licens häromveckan hade jag ingen brådska med att svara

Detta ledde mig in på spåret:y=x + 0,1*x^2 + 0,01*x^3 + 0,001*x^4 + 0,0001*x^5
Ser ut som andra, tredje osv harmoniska övertonerna med själva distkoefficienterna framför.

Kommer du att lägga till funktionalitet för att testa IMD oxå?

Skulle kunna räcka med att ha alla övertoner i samma fönster tror jag. Då ser man hur de ligger till relativt varandra.

Gärna övertoner upp till sisådär 10:e.

/S

[Sigurd_Ruschkowski]

"Det finns en massa olika signaler man kan använda, impulsen var en, men den är som sagt ruskigt oekonomisk vad gäller SNR. I min test använder jag ett sinussvep (en "chirp") andra använder MLS-signaler och det finns flera. "

Hur överenstämer distmätningar de olika metoderna (mätsignaler) emellan?




Mvh
Sigurd

[Svante]

Aha, reklamfinansierad tråd

Hehe... Denna tråd sponsras av...

Nej, det kanske var dumt av mig, jag kanske inte får göra så? Admin?

[Svante]

"Det finns en massa olika signaler man kan använda, impulsen var en, men den är som sagt ruskigt oekonomisk vad gäller SNR. I min test använder jag ett sinussvep (en "chirp") andra använder MLS-signaler och det finns flera. "

Hur överenstämer distmätningar de olika metoderna (mätsignaler) emellan?

Mvh
Sigurd

Dist går bara att mäta med logsvep så en jämförelse med MLS är meningslös; MLS ger inte distdata. Däremot kan man jämföra logsvep med en mätning vid en enda frekvens med en statisk sinus. Det har han Farina gjort i sitt papper och det stämde mycket bra.

[Maarten]

Maarten var först! Det blir dist (övertoner) och det är det som de färgade kurvorna representerar.

Maarten får en gratis Basta!-licens. Kommer i mailen.

Hepp! Vad schysst, tack! Då får jag börja med praktiska övningar!

[mike34]

Ledtråd 4:
Alltså det här är en olinjär funktion, och vad blir det om man kör en signal genom en olinjäritet?

Det blir hiphop-musik???

LOL

[Svante]

Sådär, nu tar programmet ljud från ljudkortet också. Här är ett par AKG-hörlurar sittandes på en kartong med en instucken Behringermikrofon.

Siffermässigt verkar resultatet rimligt, det stämmer bra med vad man får med en stationär sinus (Tone och RTSect), men jag behöver testa det mer.

Toppen i andratonsdisten vid 320 Hz finns också med Tone och RTSect, så den är riktig.

[Sigurd_Ruschkowski]

Bra jobbat, Svante!
Att de fyra distkurvorna ligger i samma fönster gör det lätt att se vad som dominerar distmässigt

Kanske lite smoothing a la:





skulle göra det ännu mer lättläst?

En annan idé jag har är att ha en cursor som visar numeriskt hur mkt dist man har vid en given frekvens.



Mvh
Sigurd

[Maarten]

Vad är upplösningen för distmätningsfunktionen?