Den stora tråden om STATISTIK

[Naqref]

Jag är vare sig matematiker eller statistiker, dvs. jag har ingen grundexamen i statistik eller matematik, om någon undrar.

/DQ-20

Vad är du då?

Skit i det du, så lever du längre!

Jag tror du är ekonom. Det är bara de som är mentalt rustade för så menlösa och urtråkiga ämnen som ekonomi och statistik.

[2-ch]

Jag tror du är ekonom. Det är bara de som är mentalt rustade för så menlösa och urtråkiga ämnen som ekonomi och statistik.

Har inte ekonomer grundexamen i matematik nu heller.... var är världen på väg

[Almen]

1. STATISTISK INFERENS
---
När det gäller experiment använder man sig av en annan typ av populationsbegrepp, nämligen en HYPOTETISK OÄNDLIG POPULATION, t.ex. alla utförda och ännu inte utförda f/e-lyssningar genomförda under samma förutsättningar. En HYPOTETISK OÄNDLIG POPULATION av försök (fall; händelser) är alltså det begrepp som ligger till grund för statistisk inferens från experiment.
---
Frågor på det?

Ja, är detta alltså Fisher's exact test?

[Almen]

Nu är jag kanske fel ute, men vore det hemskt opassande att inkludera en lätt resonerande Bayes-analys av en F/E-lyssning? Som ett komplement, liksom.

Det kommer, hade jag tänkt, dels under sannolikhetsbegrepp, dels under tolkning av signifikanstest. Mest som en passus, men det är viktigt för att förstå att signfikansnivå inte säger något om hur sannolika parametrarna är, såvida man inte använder sig av en bayesiansk approach.

Utan att kunna något om Bayes så känns det, med utgångspunkt från de lyssningstester jag varit med och arrangerat, som att priorn uppskattas väldigt olika av de olika deltagarna. Kan du inkludera lite hur man resonerar där också?

[DQ-20]

1. STATISTISK INFERENS
---
När det gäller experiment använder man sig av en annan typ av populationsbegrepp, nämligen en HYPOTETISK OÄNDLIG POPULATION, t.ex. alla utförda och ännu inte utförda f/e-lyssningar genomförda under samma förutsättningar. En HYPOTETISK OÄNDLIG POPULATION av försök (fall; händelser) är alltså det begrepp som ligger till grund för statistisk inferens från experiment.
---
Frågor på det?

Ja, är detta alltså Fisher's exact test?

Nej, men det är mycket riktigt Fisher som oftast citeras som källa för att det är en hypotetisk oändlig population som är den relevanta populationen för experiment. Fisher's exact test gäller korstabeller med kategoriska variabler där man oftast använder Chi2-distributionen för att finna ett approximativt resultat. Fisher's exact test kräver mycket räknande och fakulteterna står som spön i backen. Har man många klasser går datorn och lägger sig.

/DQ-20

[DQ-20]

Nu är jag kanske fel ute, men vore det hemskt opassande att inkludera en lätt resonerande Bayes-analys av en F/E-lyssning? Som ett komplement, liksom.

Det kommer, hade jag tänkt, dels under sannolikhetsbegrepp, dels under tolkning av signifikanstest. Mest som en passus, men det är viktigt för att förstå att signfikansnivå inte säger något om hur sannolika parametrarna är, såvida man inte använder sig av en bayesiansk approach.

Utan att kunna något om Bayes så känns det, med utgångspunkt från de lyssningstester jag varit med och arrangerat, som att priorn uppskattas väldigt olika av de olika deltagarna. Kan du inkludera lite hur man resonerar där också?

Jag håller på...Lättast förstår man det om man titta på Bayes teorem. Hela poängen med bayesiansk inferens är att man har en subjektiv sannolikhet om ett resultat innan man gör försöket (pga. tidigare erfarenhet, andra försök, teori) som man sedan uppdaterar med ny information som man får när man samlat in ny data. Det illustrerar också på ett bra sätt hur vi människor fungerar: vi bedömer resultat på olika sätt beroende på vad vi har för förväntningar. Om man har en prior=0, det vill säga att man tror att ett resultat är omöjligt, så spelar det ingen roll vilka bevis man lägger fram. Posterior probability blir i alla fall noll. Det finns objektiva sätt att välja en prior som baseras på t.ex. maximal entropi men det är mer för AI och maskininlärning. I ett bayesianskt perspektiv är de subjektiva sannolikheterna just subjektiva när det gäller människor.

/DQ-20

[Almen]

Jo, jag försöker sätta mig in lite i Bayes, känns lite som allmänbildning.

Ser fram emot kommande inlägg.

[DQ-20]

Jo, jag försöker sätta mig in lite i Bayes, känns lite som allmänbildning.

Ser fram emot kommande inlägg.

Nytt inlägg på sidan 1. Nästa inlägg kommer att heta "signifikanstest", men det kommer att dröja.

[Almen]

Mumma!

[Svante]

När man använder kombinatorik för att räkna ut chansen för svara rätt 7 gånger i rad i ett f/e-test trots att svaren är avgivna helt slumpmässigt, är det KLASSISKA definition av sannolikhet som dyker upp. Sannolikheten att i en helt slumpmässig process svara alla rätt ELLER alla fel 7 gånger i rad blir då (1+1)/7^2≈0,04.

Du menar (1+1)/2^7≈0,016.

[DQ-20]

När man använder kombinatorik för att räkna ut chansen för svara rätt 7 gånger i rad i ett f/e-test trots att svaren är avgivna helt slumpmässigt, är det KLASSISKA definition av sannolikhet som dyker upp. Sannolikheten att i en helt slumpmässig process svara alla rätt ELLER alla fel 7 gånger i rad blir då (1+1)/7^2≈0,04.

Du menar (1+1)/2^7≈0,016.

Hahaha! Ja! Det blir edit på det där... (Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

[Svante]

(Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

Ja?

[DQ-20]

(Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

Ja?

[KarlXII]

(Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

Ja?

Lämna för jösse namn inte för många uträkningar i posterna.
Svante får inget gjort på jobbet då; han måste nämligen kontrollräkna allesammans.

[DQ-20]

(Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

Ja?

Lämna för jösse namn inte för många uträkningar i posterna.
Svante får inget gjort på jobbet då; han måste nämligen kontrollräkna allesammans.

Det är det som är meningen. Om JAG skall lida skall ALLA ANDRA också lida. (Märk väl att jag har blivit ännu latare och numera SKRIKER istället för att kursivera.)

Lidande hälsningar,

DQ-20,001

PS. EDIT i rött på det andra inlägget.

[StefanL]

Heja DQ-20!

[DQ-20]

Jag tror du är ekonom. Det är bara de som är mentalt rustade för så menlösa och urtråkiga ämnen som ekonomi och statistik.

Har inte ekonomer grundexamen i matematik nu heller.... var är världen på väg

Det hade faktiskt en hel del på 70-talet då alla skulle pyssla med operationsanalys. Operationsanalys visade sig efter hand vara bland det mest meningslösa man kunde ägna sig åt och en hel generation desillusionerade företagsekonomer, som nu är i pensionsåldern, gjorde aldrig en integral mer i hela sitt liv och började ägna sig åt kvalitativa metoder. Men jävlar vad bra företagsekonomer var på att räkna på den tiden. De producerade mängder av modeller som var lika matematiskt eleganta som de var praktiskt irrelevanta.

/DQ-20,001

[2-ch]

Men jävlar vad bra företagsekonomer var på att räkna på den tiden. De producerade mängder av modeller som var lika matematiskt eleganta som de var praktiskt irrelevanta.

En ovanlig kombination, humor och ekonomi i samma mening.

[Svante]

(Jag noterade att din kommentar saknade frågetecken...)

Ja?

[DQ-20]

Nu är jag kanske fel ute, men vore det hemskt opassande att inkludera en lätt resonerande Bayes-analys av en F/E-lyssning? Som ett komplement, liksom.

För att förstå hur bayesiansk inferens fungerar kan det kanske vara bra med ett praktiskt exempel som är lätt att relatera till. Wikipedia-länken handlar om en vardagsföreteelse, nämligen spamfilter (med "supervised learning" i maskininlärningstermer). Det var när jag själv studerade funktionen hos ett specifikt bayesianskt spamfilter (K9), som "poletten" verkligen trillade ned vad gäller betydelsen av prior, posterior och Bayes teorem. Analogierna med bayesiansk inferens är ganska enkla att se, även om sannolikheterna egentligen är vektorer i exemplet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Bayesian_spam_filtering

/DQ-20

[Almen]

Nu är jag kanske fel ute, men vore det hemskt opassande att inkludera en lätt resonerande Bayes-analys av en F/E-lyssning? Som ett komplement, liksom.

För att förstå hur bayesiansk inferens fungerar kan det kanske vara bra med ett praktiskt exempel som är lätt att relatera till. Wikipedia-länken handlar om en vardagsföreteelse, nämligen spamfilter (med "supervised learning" i maskininlärningstermer). Det var när jag själv studerade funktionen hos ett specifikt bayesianskt spamfilter (K9), som "poletten" verkligen trillade ned vad gäller betydelsen av prior, posterior och Bayes teorem. Analogierna med bayesiansk inferens är ganska enkla att se, även om sannolikheterna egentligen är vektorer i exemplet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Bayesian_spam_filtering

/DQ-20

Tack, skall kolla upp det.

Spontant associerar jag till en iterativ, numerisk metod. Ligger det något i det?

[Svante]

(om man skall vara petig 175/(1000-1) eftersom det är ett urval).

Kan du utveckla detta? Jag skulle ju säga att bästa estimatet för sannolikheten för 2:a i är 175/1000 baserat på det man vet.

Är det inte den där -1:a från standardavvikelsen du tänker på?

[DQ-20]

(om man skall vara petig 175/(1000-1) eftersom det är ett urval).

Kan du utveckla detta? Jag skulle ju säga att bästa estimatet för sannolikheten för 2:a i är 175/1000 baserat på det man vet.

Är det inte den där -1:a från standardavvikelsen du tänker på?

Jo, visst. Jag tänkte helt fel. Dessutom i en EDIT. Det artimetiska medelvärdet i urvalet är ju korrekt estimator för medelvärdet i populationen. Jag är ju helt ur gängorna när det gäller helt basala grejor. Det är ju för moment 2 och uppåt som man får korrigera för antalet frihetsgrader för att inte få bias i estimaten. Tur att du kollar.

Svante - DQ-20 2-0

/DQ-20

[KarlXII]

Jag är vare sig matematiker eller statistiker, dvs. jag har ingen grundexamen i statistik eller matematik, om någon undrar.

/DQ-20

Näe.

[DQ-20]

Jag är vare sig matematiker eller statistiker, dvs. jag har ingen grundexamen i statistik eller matematik, om någon undrar.

/DQ-20

Näe.

Som huggbävern brukar påpeka: svinhugg går igen. Fast jag förstår att frestelsen var stor...

/DQ-20,001

[DQ-20]

Spontant associerar jag till en iterativ, numerisk metod. Ligger det något i det?

Nja, de orden du använder associerar nog de flesta matematiskt bevandrade till andra saker. Själv tänker jag t.ex. på Newton-Raphson.

/DQ-20,001

[Almen]

Spontant associerar jag till en iterativ, numerisk metod. Ligger det något i det?

Nja, de orden du använder associerar nog de flesta matematiskt bevandrade till andra saker. Själv tänker jag t.ex. på Newton-Raphson.

/DQ-20,001

Mjo, men just det att man itererar sig fram till bättre och bättre värden av formen fn+1 = modifierad(fn).

[DQ-20]

Spontant associerar jag till en iterativ, numerisk metod. Ligger det något i det?

Nja, de orden du använder associerar nog de flesta matematiskt bevandrade till andra saker. Själv tänker jag t.ex. på Newton-Raphson.

/DQ-20,001

Mjo, men just det att man itererar sig fram till bättre och bättre värden av formen fn+1 = modifierad(fn).

Det är en iterativ process men det är inget alternativ till en analytisk lösning. Det "rätta" värdet är öppet och beror av data. Men visst förstår jag din tankefigur. Det är bara det att orden du använder sannolikt betyder olika saker inom olika områden.

/DQ-20

[Almen]

OK.

[Almen]

Den här typen av texter är för övrigt "snutna ur näsan", i alla fall inte för mig, så ta det försiktigt med F5 den kommande veckan.

Jag undrar om det inte skall in en negation i utsagan ovan. För den logiska konsistensen, alltså.