Vad är en mätning?

[Almen]

Men INGA försök att mäta felets storlek görs i lyssningen, utan det enda
som kvantifieras är resultatets säkerhet.

Vh, iö

Helt FEL

Helt fel, verkligen?

man mäter om man kan höra några fel.

Nej, man mäter innan lyssningen, när man kalibrerar för att säkerställa att ingen nivåskillnad inför hörbara fel. Där mäter man om man kan höra några fel.

SÅ felets storlek blir definierad av värdet, hörbart – icke hörbart.

Nej, det binära värdet "hörbart" säger inget om felets storlek. Det kan däremot den subjektiva utsagan från lyssnarna sedan göra.

[Harryup]

Men INGA försök att mäta felets storlek görs i lyssningen, utan det enda
som kvantifieras är resultatets säkerhet.

Vh, iö

Helt FEL

Helt fel, verkligen?

man mäter om man kan höra några fel.

Nej, man mäter innan lyssningen, när man kalibrerar för att säkerställa att ingen nivåskillnad inför hörbara fel. Där mäter man om man kan höra några fel.

SÅ felets storlek blir definierad av värdet, hörbart – icke hörbart.

Nej, det binära värdet "hörbart" säger inget om felets storlek. Det kan däremot den subjektiva utsagan från lyssnarna sedan göra.

Jo, felets storlek som man mäter i mätuppställningen har bara 2 värden, hörbart – icke hörbart. Det är riktigt att man inte mäter något annat eftersom man inte är ute efter något annat. Det finns ingen apparatur i uppställningen som kan tala om några mätvärden så varför skall man fråga efter det? Man mäter om man kan nå en detektektion.

Du kan lika gärna blanda salt i vanligt dricksvatten, tillsätt lite ingen smak känns, lite till ingen smak känns, lite till nu känner nån att det finns salt i vattnet. Ok, ta då det glaset till labbet och mät salthalten med lämpliga instrument och få ett värde på detektionsnivån.
Precis som i F/E-lyssning går det att mäta när detektionen görs och sen kan man ju kontrollera med lämplig apparatur för att få ett siffervärde.

Men nu är det ju så att mätningen gäller när en människa hör skillnad vilket omöjliggör användandet av annan mätutrustning för detektionen.
Och det är ju verkligen variabler inkopplade i mätsituationen vilket gör att man inte kan ha en statisk uppställning där männaiskan inte behövs efter man en första gång detekterat skillnad.

Vad är problemet? Är det inte fint nog att man mäter detektionsnivån för hörseln med hjälp av hörseln?

mvh/Harryup

Stereofelsystem nån?

[Almen]

Vad är problemet?

Problemet är att du tjatar om något som samtliga (inklusive Svante) som har anordnat och varit med på flertalet F/E-lyssningar inte håller med dig i.

Det är inte lämpligt att kalla F/E-lyssning för mätning. Over and out.

[single_malt]

Stereofelsystem nån?

Lugn och fin, forumdeltagarna sitter nog hemma på sina kammare och läser hemläxor. Det gör jag i allafall .

[Svante]

Men INGA försök att mäta felets storlek görs i lyssningen, utan det enda
som kvantifieras är resultatets säkerhet.

Vh, iö

Helt FEL

Helt fel, verkligen?

Japp.

man mäter om man kan höra några fel.

Nej, man mäter innan lyssningen, när man kalibrerar för att säkerställa att ingen nivåskillnad inför hörbara fel. Där mäter man om man kan höra några fel.

Ja, något annat har inte någon sagt, vad jag vet... (förutom det först "nej"-et då).

SÅ felets storlek blir definierad av värdet, hörbart – icke hörbart.

Nej, det binära värdet "hörbart" säger inget om felets storlek. Det kan däremot den subjektiva utsagan från lyssnarna sedan göra.

Kom igen! Det är väl klart att ordet "hörbart" säger något om felets storlek, nämligen om det är större än hörbarhetströskeln. Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

[Svante]

Det är inte lämpligt att kalla F/E-lyssning för mätning. Over and out.

Jo, ibland. Men oftast inte. Det beror på sällskapet .

[PerStromgren]

Det är inte lämpligt att kalla F/E-lyssning för mätning. Over and out.

Jo, ibland. Men oftast inte. Det beror på sällskapet .

[Almen]

Kom igen! Det är väl klart att ordet "hörbart" säger något om felets storlek, nämligen om det är större än hörbarhetströskeln. Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

Så om du ber någon mäta upp mjölken i kylen, och denne öppnar kylen, tittar in och säger "Ja, det finns mjölk.", tycker du verkligen att mjölken är uppmätt - att det är en mätning i ordets användbara betydelse?

En lysdiod som klippningsindikator på ett slutsteg indikerar att det klipper, den mäter inte upp det (då hade man kallat det klippningsmätare).

[Harryup]

Vad är problemet?

Problemet är att du tjatar om något som samtliga (inklusive Svante) som har anordnat och varit med på flertalet F/E-lyssningar inte håller med dig i.

Det är inte lämpligt att kalla F/E-lyssning för mätning. Over and out.

Jag e inte bitter.
Men om det är några som inte ens försöker förstå omvärlden så är det du, Nattlorden och IÖ i detta ämne.
Ni får kalla sakerna för vad som helst men räkna inte med att ni har något som helst tolkningsföreträde framför någon annan.
Varför vill ni att folk skall lära sig era felaktiga benämningar?

mvh/Harryup

Och hur fel är en stereofelkompenserad högtalare i mono?
Hur fel är en stereofelkompenserad monitorlyssnad inspelning i uppspelning på en icke kompenserad högtalare, jämför med tvärt om?

Mvh/Harryup

[Almen]

Det är inte lämpligt att kalla F/E-lyssning för mätning.

Varför vill ni att folk skall lära sig era felaktiga benämningar?

Jag ger upp.

[Harryup]

Utmärkt , bara 2 kvar.

Kanske du kan ge din syn på mina frågor om stereosystemfelen?
De behöver varken vara underbyggda av egen mätning eller egen undersökning. Men jag lyssnar gärna då jag tycker det är intressant.
Hur många gånger ifrån ax till limpa kan man påföra kompensation respektive inte göra det på grund av att högtalarna redan är kompenserade utan ljudliga problem åt "andra hållet".

mvh/Harryup

[Almen]

Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

Bra fråga, men det går naturligtvis inte att säga ett gränsvärde. En bit är för lite, i alla fall.

Jag tycker det är skillnad på en regnindikator och en regnmätare - den ena indikerar om det är regn, den andra mäter hur mycket regn det var. Jag tror man kan gissa på beteckningarna vilken som gör vad.

[Almen]

Hur många gånger ifrån ax till limpa kan man påföra kompensation respektive inte göra det på grund av att högtalarna redan är kompenserade utan ljudliga problem åt "andra hållet".

Jag fattar nog inte - "andra hållet"?. För det är väl en truism att en sådan kompensation bara bör dyka upp en gång i en kedja?

[Nattlorden]

Jag fattar nog inte - "andra hållet"?. För det är väl en truism att en sådan kompensation bara bör dyka upp en gång i en kedja?

Om högtalartillverkaren tycker det skall kompenseras där, förstärkartillverkaren tycker det skall kompenseras där, kabeltillverkarna lägger på lagom filterverkan och source-first mediaspelartillverkaren tycker att det självklart skall justeras där... Så får du fyra kompensationer i kedjan...

[Harryup]

Hur många gånger ifrån ax till limpa kan man påföra kompensation respektive inte göra det på grund av att högtalarna redan är kompenserade utan ljudliga problem åt "andra hållet".

Jag fattar nog inte - "andra hållet"?. För det är väl en truism att en sådan kompensation bara bör dyka upp en gång i en kedja?

Menar om du spelar in och använder kompenserade monitorer, kompenserar man ändå något eftersom man hör annorlunda. Sen mixar man och hör en aning annorlunda igen, och kanske mastrar och hör en aning annorlunda. För att till sist spela upp på högtalare som kompenserar eller inte kompenserar.
Mot att ha hela kedjan utan kompensation, finns det då folk som kompenserar för att de hör ett fel. Blev det möjligen tydligare?

Eller kanske kan man höra på en inspelning om man arbetat med kompenserade monitorer även på okompenserade högtalare. Ungefär som att spela in med NS-10 för låter det illa på det viset så blir det i princip ok på bättre högtalare.

mvh/Harryup

[single_malt]

Här skriver Ingoehman

Jag har ett par X-jobbare just nu som håller på att repetera mina ursprungliga studier från sent 70- och tidigt 80-tal, med avseende på holofonisk projektion. När de är klara med sin avhandling är det tänkbart att ett LTS-möte i just detta ämne kan komma till stånd.

Nån som vet vad det blev av detta? Avhandlingen borde ju vara klar vid det här laget?

[Almen]

Harryup, tror nog att nedanstående tidigare i tråden svarar på dina frågor.

Och jag skulle gärna vilja veta om det går i blindtest att höra att det finns en kompensation på en okänd högtalare.

Kompensationerna är enligt Ingvar strax under någon dB, och det är ju hörbart vid direkt växling mellan objekt.

Samtidigt är den typiska skillnaden mellan olika högtalare större än så, så vid en blind växling mellan två obekanta högtalare vilka som helst är det nog svårt att säga att den ena "har det".

Vill till att börja med hålla med om det sistnämnda.

Stereosystemfelskompensationer ÄR överkurs.
---
Att finlira med stereosystemfelskompensationer om restfel av andra skäl är flera gånger större (och statiska) än stereosystemfelen som sådana, gör det ju rätt så meningslöst att lägga stora ansträngningar på att motverka stereosystemfelen.

[Harryup]

Harryup, tror nog att nedanstående tidigare i tråden svarar på dina frågor.

Och jag skulle gärna vilja veta om det går i blindtest att höra att det finns en kompensation på en okänd högtalare.

Kompensationerna är enligt Ingvar strax under någon dB, och det är ju hörbart vid direkt växling mellan objekt.

Samtidigt är den typiska skillnaden mellan olika högtalare större än så, så vid en blind växling mellan två obekanta högtalare vilka som helst är det nog svårt att säga att den ena "har det".

Vill till att börja med hålla med om det sistnämnda.

Stereosystemfelskompensationer ÄR överkurs.
---
Att finlira med stereosystemfelskompensationer om restfel av andra skäl är flera gånger större (och statiska) än stereosystemfelen som sådana, gör det ju rätt så meningslöst att lägga stora ansträngningar på att motverka stereosystemfelen.

Ja, till en del. Då finns det en proportion på kompenseringen.
Fast då gäller bara frågan, hur många ggr i processen skall man använda högtalare som har kompensationen? Kan detbli för mycket av det om man har det i alla led med folk jobbar som om man inte har det?
Frågan är av eget intresse då det hänger ihop med center - inte center typ som Steindeln har i sitt koncept. Klar är ju att det är något som ger tydliga fel.

Mvh/ Harryup

[Svante]

Kom igen! Det är väl klart att ordet "hörbart" säger något om felets storlek, nämligen om det är större än hörbarhetströskeln. Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

Så om du ber någon mäta upp mjölken i kylen, och denne öppnar kylen, tittar in och säger "Ja, det finns mjölk.", tycker du verkligen att mjölken är uppmätt - att det är en mätning i ordets användbara betydelse?

En lysdiod som klippningsindikator på ett slutsteg indikerar att det klipper, den mäter inte upp det (då hade man kallat det klippningsmätare).

Jag håller med om att det inte är det intuitiva, men om jag ska fortsätta min generaliseringsivrande infallsvinkel på detta så - ja.

Och det beror på det följande:

För att svara på den frågan måste jag fråga mig hur stor upplösning en mätning måste ha för att det ska vara en mätning, då.

Säg att vi pratar om mängden mjölk i kylskåpet. Antag dessutom att alla mjölkpaket alltid är oöppnade, mängden blir därmed kvantiserad i enliterskvanta. Svret på frågan hur mycket mjölk det finns blir då tex "fem paket". Säg att det som mest kan finnas tio paket mjölk i kylskåpet, då behöver vi elva kvantiseringssteg för att mäta hur mycket mjölk det finns i kylen.

Det tror jag att vi är överens om att man kan kalla en mätning.

Antag sedan att det är en väldigt liten familj och att man aldrig har mer än ett paket. Svaren kan då bara bli noll eller ett.

Är det då en mätning?

Kanske tycker du att man skulle mäta i mindre kvanta då för att kunna kalla det för en mätning?

Då frågar jag mig: Hur många kvantiseringssteg behövs det för att det ska få kallas för mätning? Den frågan har jag ställt flera gånger nu, men ingen verkar vilja svara på den.

Edit: Jag såg nu att du hade svarat, och även om det var lite svårt att utläsa så skulle tre nivåer räcka (?). Varför är obegripligt för mig.

Själv väljer jag att två steg är det som behövs. För två och flera steg kan man nämligen beskriva många av aspekterna av mätningen med samma begreppsapparat. Kvantiseringen som sker med 1 bits upplösning har mycket gemensamt med den som sker med 3 bitars upplösning. Och 8 och 16 och 24.

Begreppsmässigt har man därför mycket att vinna på att kalla en lågupplöst mätning för samma sak som en högupplöst. Och man har förståelse att vinna på att se det som är likt.

Men, och det har varit min infallsvinkel i hela den här debatten, man är inte alltid hjälpt av att göra det. Ingången i debatten var att Peter (tror jag) jämförde F/E-lyssning med en mätning, och jag såg vissa poänger med den jämförelsen.

Jag vill också påminna om de två olika dimensionerna i debatten, dels hur stor upplösningen måste vara för att det ska vara en mätning, dels om perceptionen får vara en del av mätmetoden.

Det är två helt olika saker.

Det där med generalisering är annars något som fysiker är särdeles intresserade av. Man vill väldigt gärna beskriva flera fenomen med samma begreppsapparat. Tex så beskriver man numera elektriska och magnetiska krafter med samma modell. Man kallar den den elektromagnetiska kraften.

I det dagliga arbetet kan det dock vara enklare att skilja dem åt, tex när man dimensionerar högtalare. Då undviker man gärna att blanda in relativitetsteorin.

På samma sätt kan det vara praktiskt att inte kalla en F/E-lyssning för en mätning, trots att den är det. Bara för att kommunikationen funkar bättre då, bland vanligt folk.

[Laila]

Svante, håller på daj(o hoppas samtidigt att detta faktum
inte skall få dig att ändra uppfattning i sakfrågan . . . ).

[Svante]

Svante, håller på daj(o hoppas samtidigt att detta faktum
inte skall få dig att ändra uppfattning i sakfrågan . . . ).

Haha, nej jag är orubblig (tills jag kommer på bättre tankar).

[Laila]

En ber å få tacke . . .

[petersteindl]

En ber å få tacke . . .

Laila, vi är glada att Svante huserar runtomkring 20k-strecket var hårt.

MvH
Peter

[Laila]

Jo, men det är välan historia numera, om jag
tolkar dig rätt . . . . ?

[petersteindl]

Jo, men det är välan historia numera, om jag
tolkar dig rätt . . . . ?

Jo, men 50k-strecket väntar

[Almen]

Men, och det har varit min infallsvinkel i hela den här debatten, man är inte alltid hjälpt av att göra det. Ingången i debatten var att Peter (tror jag) jämförde F/E-lyssning med en mätning, och jag såg vissa poänger med den jämförelsen.
---
På samma sätt kan det vara praktiskt att inte kalla en F/E-lyssning för en mätning...

Och där är vi helt ense, som sagt.

Vad som jag praktiskt vill kalla mätning och inte är naturligtvis subjektivt. Jag är för en praktisk språkhantering som underlättar kommunikation.

[IngOehman]

Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

Att du ställer den frågan får mig att tro att du helt missat det
mest fundamentala av allt - att det inte finns någon måttstock
med i ekvationen, inte en som vi vet något om, även om vi kan
göra en uppskattning (till skillnad från att mäta).

Ja, vi kan säga att en person, med den ena eller andra statiska
signifikansen, tycks kunna detektera något.

Men att det kan påstås vara en sorts grov mätning att kunna
skilja mellan mer än en meter och mindre än en meter, gör inte
att man mäter något när det inte ens finns någon meter att
jämföra med utan bara ett okänt objekt som inte sig är kvanti-
serat eller ens samma från dag till dag.

Lyssnarens hörtröskel är INTE ett känt mått!

Är verkligen detta svårt att förstå?

- - -

Om du behövde en pinne,

och jag berättade för dig att jag har en,

och du returnerade med en fråga om jag hade mätt den, så jag
kunde berätta om pinnens längd (eftersom det för din applikation
inte fungerar med vilken pinne som helst),

och jag då svarade dig att "den är längre än det snöre som jag
jämförde med", och "jag har inte en aning om snörets längd men
jag menar nog att det var ett rätt så långt snöre, faktiskt kan det
ha varit ett av de längsta snören som jag har, och det skulle nog
ha räckt till att knyta runt ett paket, men jag tog det i en hög av
skapliga snören, och la tillbaka det i samma hög efteråt".

skulle du då:

1. Anse dig veta någonting överhuvudtaget om pinnens längd?

2. Anse att jag hade mätt pinnen?

- - -

Jag påstår att du INTE fått någon måttuppgift på pinnen, alls. Den må
vara jämförd med något, men detta något är ju inte ett känt eller ens
undersökbart mått.

Det samma gäller hörtröskeln för en given lyssnare vid ett givet till-
fälle, när tillfället har passerat.

Därmed inte sagt att informationen om hur det gick och hur lyssnarna
vill beskriva upplevelsen behöver vara ointressant. Tvärtom frestas jag
att säga - jag värderar faktiskt rapporten från en F/E-lyssning högre än
ett mätprotokoll.

Men det är viktigt att förstå att det INTE är en mätning som har gjorts
utan bara en lyssning (om man skall kunna bedöma informationen man
får från den på ett användbart och relevant sätt). Förstår man inte vad
skillnaderna är, så kommer man inte heller att klara av att förhålla sig
på ett relevant (mjukt) sätt till infomationen.


Vh, iö

[IngOehman]

Kom igen! Det är väl klart att ordet "hörbart" säger något om felets storlek, nämligen om det är större än hörbarhetströskeln. Hur många kvantiseringssteg måste det ha, menar du för att det ska vara en mätning?

Så om du ber någon mäta upp mjölken i kylen, och denne öppnar kylen, tittar in och säger "Ja, det finns mjölk.", tycker du verkligen att mjölken är uppmätt - att det är en mätning i ordets användbara betydelse?

En lysdiod som klippningsindikator på ett slutsteg indikerar att det klipper, den mäter inte upp det (då hade man kallat det klippningsmätare).

Jag håller med om att det inte är det intuitiva, men om jag ska fortsätta min generaliseringsivrande infallsvinkel på detta så - ja.

Och det beror på det följande:

För att svara på den frågan måste jag fråga mig hur stor upplösning en mätning måste ha för att det ska vara en mätning, då.

Säg att vi pratar om mängden mjölk i kylskåpet. Antag dessutom att alla mjölkpaket alltid är oöppnade, mängden blir därmed kvantiserad i enliterskvanta. Svret på frågan hur mycket mjölk det finns blir då tex "fem paket". Säg att det som mest kan finnas tio paket mjölk i kylskåpet, då behöver vi elva kvantiseringssteg för att mäta hur mycket mjölk det finns i kylen.

Det tror jag att vi är överens om att man kan kalla en mätning.

Antag sedan att det är en väldigt liten familj och att man aldrig har mer än ett paket. Svaren kan då bara bli noll eller ett.

Är det då en mätning?

Kanske tycker du att man skulle mäta i mindre kvanta då för att kunna kalla det för en mätning?

Då frågar jag mig: Hur många kvantiseringssteg behövs det för att det ska få kallas för mätning? Den frågan har jag ställt flera gånger nu, men ingen verkar vilja svara på den.

Edit: Jag såg nu att du hade svarat, och även om det var lite svårt att utläsa så skulle tre nivåer räcka (?). Varför är obegripligt för mig.

Själv väljer jag att två steg är det som behövs. För två och flera steg kan man nämligen beskriva många av aspekterna av mätningen med samma begreppsapparat. Kvantiseringen som sker med 1 bits upplösning har mycket gemensamt med den som sker med 3 bitars upplösning. Och 8 och 16 och 24.

Begreppsmässigt har man därför mycket att vinna på att kalla en lågupplöst mätning för samma sak som en högupplöst. Och man har förståelse att vinna på att se det som är likt.

Men, och det har varit min infallsvinkel i hela den här debatten, man är inte alltid hjälpt av att göra det. Ingången i debatten var att Peter (tror jag) jämförde F/E-lyssning med en mätning, och jag såg vissa poänger med den jämförelsen.

Jag vill också påminna om de två olika dimensionerna i debatten, dels hur stor upplösningen måste vara för att det ska vara en mätning, dels om perceptionen får vara en del av mätmetoden.

Det är två helt olika saker.

Det där med generalisering är annars något som fysiker är särdeles intresserade av. Man vill väldigt gärna beskriva flera fenomen med samma begreppsapparat. Tex så beskriver man numera elektriska och magnetiska krafter med samma modell. Man kallar den den elektromagnetiska kraften.

I det dagliga arbetet kan det dock vara enklare att skilja dem åt, tex när man dimensionerar högtalare. Då undviker man gärna att blanda in relativitetsteorin.

På samma sätt kan det vara praktiskt att inte kalla en F/E-lyssning för en mätning, trots att den är det. Bara för att kommunikationen funkar bättre då, bland vanligt folk.

Du missar helt skälet till att en F/E-lyssning inte är en mätning - skälet har
inget att göra med för få kvantiseringssteg att göra!

Skälet är att det inte finns något mått att mäta mot! (och detta har jag
påpekat åtskilliga gånger i tråden). Utan mått att mäta mot så kan man
inte mäta - kan man inte mäta så kan man inte få något nytt mått, som
gäller för objektet.

Du har flera gånger försökt antytde att måttet man mäter mot är "hörtrös-
keln", men av något för mig okänt skäl så tycke du inte acceptera att det
inte blir ett mått bara för att du givit det ett namn.

- - -

En generaliserad hörtröskel (t ex det streck vid 0 phon som man kan se i
en F&M-kurvskara) kan vara ett mått. Men vi har inga sådana med i ekva-
tionen när vi F/E-lyssnar. Bara verkliga människor vars inre skalor och
referensnivåer flyter omkring ständigt och jämnt.

Så vi KAN inte få något mått ur F/E-lyssningen - varken något hög- eller
lågupplöst.

Kort sagt - en faktisk och en generaliserad hörtröskel är två väsensskilda
saker. Bara för att man använder samma ord för dem, så FÅR man inte
blanda ihop dem - om man skall kunna förstå att en F/E-lyssning inte är en
mätning.

- - -

Så ditt resonemang om kvantiseringen har ingenting med kärnfrågan att
göra - F/E-lyssningen är inte en mätning av apparaten - oavsett antal kvan-
tiseringssteg, det är - en lyssning.

Förvisso en som har fått testobjektet isolerat och som är objektiviserad
på så vis att man med en given SS kan få veta att dess påverkan hörts,
men ändå en lyssning. En som man INTE kan dra hårda slutsatser ifrån,
som t ex att en apparat som ingen lyckats detektera måste färga mindre
än en som alla lyckas detektera - trots att det är troligt att det är så.


Vh, iö

[Svante]

Ingvar:

Hörtröskeln, eller egentligen detektionströskeln för hörbar påverkan, som vi mäter mot är den som finns hos de lyssnare som deltar i försöket.

Det finns förstås problem med det i det att den inte är lika för alla och att den varierar med dagsformen. Det hindrar dock inte att man använder den som referens, som mått. Det finns inte någon allmänt accepterad definition som säger att en referens måste vara stabil inom +/- x procent. Det beror ju helt och hållet på vad man mäter. Klart är dock att man vill ha referensen så stabil som möjligt. Ibland blir det noga på promillenivå, ibland kan stabiliteten vara betydligt sämre.

I fallet med F/E-lyssning är det inbyggt i problemställningen att referensen är instabil, och måttet vi får blir därmed minst lika instabilt som referensen.

Det hindrar inte att det är ett mått.

Sen kan jag hålla med det om att det synsättet i de flesta diskussioner tenderar att röra till det, men det ändrar inte på fakta. En F/E-lyssning är att mäta en påverkan mot de måttstockar (=försökspersoners detektionströsklar) som råkar vara närvarande.

Man kan rekommendera folk att inte tala om F/E-lyssning som en mätning och det kan vara klokt, men att säga att det är fel att tala om det som en mätning är fel.

Läste du wikipediasidan som Gnypp45 länkade till?

Edit1:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 97#1201997

http://en.wikipedia.org/wiki/Levels_of_measurement

Edit2:
En resultatet av en F/E-lyssning är med wikipediasidans namngiving en mätning på en ordinalskala med två steg.

[phon]

Fast då gäller bara frågan, hur många ggr i processen skall man använda högtalare som har kompensationen? Kan det bli för mycket av det om man har det i alla led med folk jobbar som om man inte har det?

Man skall använda kompenserade högtalare och bra lyssning alla gånger i processen, i varje led. Kompenseringen gör ju att stereobilden blir så bra det går på varje ställe, och därmed undviker man att den som rattar försöker sig på olika kompenseringar i själva ljudet för att kompensera en bristfällig lyssning.

Är det däremot dålig lyssning så är risken att det blir värre och värre efterhand som ljudfilen går genom de olika leden. Frågan är snarare hur många ggr i processen man kan ha dålig lyssning utan att ruinera alstret?

Frågan är av eget intresse då det hänger ihop med center - inte center typ som Steindeln har i sitt koncept. Klar är ju att det är något som ger tydliga fel.

Mvh/ Harryup

Bremen kör ju ett annat upplägg med bl.a. centerhögtalare med några speciella filter, hur det hanterar stereosystemfelen svarar Peter helt säkert bäst själv på.

.