Den stora tråden om STATISTIK

[petersteindl]

Absurt nog finns det ett fik i Stockholm som AVSIKTLIGT övervärmer mjölken! Vidrigt. Gör att det tar tid innan det av temperaturskäl blir drickbart, men också att kaffet fås att smaka välling.

- - -

Personligen menar jag att rätt ordning är (för te respektive kaffe) är:

Kopp, hett vatten, te (t ex påse), vänta X minuter så det får dra, mjölk.

Kopp, isbit, kaffe, vänta på smältning, mjölk.

Saknar man is så kan man förvara koppen i kylen eller i frysen. Eller helt enkelt vänta tills kaffet kallnat lite innan man häller i mjölken.


Mjölk först är alltid fel. Utom möjligen ibland.

Grundprincipen är att den varma drycken skall vara under 70 grader då mjölken hälls i och under 55-60 då mjölken har hällts i - således att den direkt går att dricka.


Vh, iö

- - - - -

PS. Både te och kaffe bör bryggas vid temperaturer över 92 grader, men under 98. För te är inte inte jättekänsligt, men kaffe påverkas av varenda grads skillnad.

Du glömde det riktiga alternativet för te.

Tekanna, te i någon form av behållare i tekannan, hett vatten hälles i tekannan, vänta X minuter så det får dra, ta bort behållaren med teet, ta fram kopp/mugg, hälla mjölk i koppen/muggen, hälla teet i koppen/muggen.

Tekanna är ju obligatoriskt om teet skall anses vara te. Annars är det Liptons.

Vad gäller kaffe bryggt enligt standardsvensk modell så är vispgrädde den självklara ingrediensen och inte mjölk.

I Italien får italienarna bestämma, de misslyckas sällan med cappuccino…



eller caffellatte…



eller Latte macchiato



Fast det bästa kanske är en gammeldags Wienerisch som ibland går under namnet café Viennois. Kan även inmundigas i Budapest.



Här finns mer att läsa om kaffe i Wien. http://www.philodex.com/com/wiener-kaffeespezialitaten

Frågan är dock om vi verkligen är i rätt tråd?

Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Statiskt sett så är OT normalitet, och tråden handlar ju om det, statistik alltså.


Vh, iö

[E]

Det sämsta kaffet behöver nog sin mjölk för att smaka okej?

Det bättre kaffet duger det bra med grädde i, vilket också ger gott om lågglykemisk energi (även annat fett kan fungera).

Det bästa kaffet dricker man naturligtvis som det är, utan tillsatser. Ja, rentav utan tillbehör också tycker jag för det mesta.

Mvh E*

[Almen]

Hittills är andelen offtopic-inlägg 5/333 = 0,015015..., d.v.s. ungefär 1,5%. Ingen fara på taket.

[Almen]

Men det kanske ändå är dags att återgå till den kära statistiken.

Jag hittade ett examensarbete från Lule Tekniska Universitet där man undersökt vilken mikrofonteknik som låter bäst, XY eller AB (En jämförelse av inspelningar gjorda med tidsskillnad och amplitudskillnad för lyssning i 5.1 i en hemmiljö).

I den statistiska analysen där står följande:

T-test användes för att fastställa att de resultat som getts för attributen inte är slumpartade utan att det faktiskt går att fastställa ett mönster. För att säkerställa att det finns någon signifikans i data sattes ett p-värde på 0,05. P-värdet bör alltså ligga under denna siffra för att resultaten inte ska bero på slumpen.

Binomialfördelningstestet visar på hur stor trolighet det är att resultatet inte beror på slumpen. För att förklara det lite närmre kan vi säga att i ett test valdes A framför B femton gånger av tjugo. Binominalfördelningstestet visar då hur stor sannolikhet det är att A väljs framför B femton gånger av tjugo vid ytterligare ett test. Då denna analys görs på sista frågan i enkäten: ”föredrar du ljudexempel A eller B?” testas alltså sannolikheten för att resultatet ska bli det samma vid ytterligare ett test.

Diskutera med en kamrat.

[dewpo]

T-test användes för att fastställa att de resultat som getts för attributen inte är slumpartade utan att det faktiskt går att fastställa ett mönster. För att säkerställa att det finns någon signifikans i data sattes ett p-värde på 0,05. P-värdet bör alltså ligga under denna siffra för att resultaten inte ska bero på slumpen.

Om resultatet inte beror på slumpen om P-värdet hamnar under ett godtyckligt satt värde ”0,05”? Är det inte enklast att sätta p-värdet högre då? Då borde man ju kunna vara nästan säker på att slumpen inte inverkar

[Almen]

T-test användes för att fastställa att de resultat som getts för attributen inte är slumpartade utan att det faktiskt går att fastställa ett mönster. För att säkerställa att det finns någon signifikans i data sattes ett p-värde på 0,05. P-värdet bör alltså ligga under denna siffra för att resultaten inte ska bero på slumpen.

Om resultatet inte beror på slumpen om P-värdet hamnar under ett godtyckligt satt värde ”0,05”? Är det inte enklast att sätta p-värdet högre då? Då borde man ju kunna vara nästan säker på att slumpen inte inverkar

Ja, precis.

Poängen är ju att man aldrig kan säkerställa att det inte beror på slumpen. Vad man kan göra är att sätta en siffra på sannolikheten att det uppkomna resultatet (eller "värre", sannolikhetsmässigt) skulle uppstått om man antar att det är slumpmässigt fördelat. Det är p-värdet.

[Almen]

Och samma med avseende på binomialtestet ovan. Det känns som att det är oerhört svårt att göra sig av med det bakvända resonemanget att 1-p skulle vara "sannolikheten för att något inte är slump".

Men sedan klämmer studenten yttermera till med "sannolikheten för att resultatet ska bli det samma vid ytterligare ett test". Det är ju, förutom att även det är fel, dessutom inte alls samma sak!

[Almen]

Jag citerar trådskaparen:

Detta är en av de absolut vanligaste feltolkningarna av SIGNIFIKANSTEST och det viktigast skälet till att ordet ”konfidens” inte bara är gravt missledande utan står i direkt strid mot antagandena i normala SIGNIFIKANSTEST.

Om man har p=0,01, alltså 1% och därmed 1-p=99% så kan man inte säga att det är "99% sannolikhet" för något. Om igen: Om man antar en slumpmässig fördelning av populationen så är det 1% sannolikhet att erhålla det resultat (eller mer extremt) som fåtts. Inget annat.

[IngOehman]

Men det kanske ändå är dags att återgå till den kära statistiken.

Jag hittade ett examensarbete från Lule Tekniska Universitet där man undersökt vilken mikrofonteknik som låter bäst, XY eller AB (En jämförelse av inspelningar gjorda med tidsskillnad och amplitudskillnad för lyssning i 5.1 i en hemmiljö).

I den statistiska analysen där står följande:

T-test användes för att fastställa att de resultat som getts för attributen inte är slumpartade utan att det faktiskt går att fastställa ett mönster. För att säkerställa att det finns någon signifikans i data sattes ett p-värde på 0,05. P-värdet bör alltså ligga under denna siffra för att resultaten inte ska bero på slumpen.

Binomialfördelningstestet visar på hur stor trolighet det är att resultatet inte beror på slumpen. För att förklara det lite närmre kan vi säga att i ett test valdes A framför B femton gånger av tjugo. Binominalfördelningstestet visar då hur stor sannolikhet det är att A väljs framför B femton gånger av tjugo vid ytterligare ett test. Då denna analys görs på sista frågan i enkäten: ”föredrar du ljudexempel A eller B?” testas alltså sannolikheten för att resultatet ska bli det samma vid ytterligare ett test.

Diskutera med en kamrat.

Så mycket tossigheter att det är svårt att bestämma med vad man vill börja...

Men kanske med att generalfelet inte ens är statistiskt, utan det att man anser att man visat (utan att alls visa) eller rättare sagt att man missat att man behöver visa, att de specifika exempel man åstadkommit är representativa för respektive metods potential. Problemet är att om man inte gör det så fallet studien redan på rubriken. Man har inte visat att man ens studerat det man påstått sig studera.

De statistiska tokigheterna blir då liksom rätt så sekundära, eller låt oss kalla det akademiska.


Vh, iö

[Morello]

Sanslöst låg nivå på detta pek.

[Almen]

Så mycket tossigheter att det är svårt att bestämma med vad man vill börja...

Men kanske med att generalfelet inte ens är statistiskt, utan det att man anser att man visat (utan att alls visa) eller rättare sagt att man missat att man behöver visa, att de specifika exempel man åstadkommit är representativa för respektive metods potential. Problemet är att om man inte gör det så fallet studien redan på rubriken. Man har inte visat att man ens studerat det man påstått sig studera.

De statistiska tokigheterna blir då liksom rätt så sekundära, eller låt oss kalla det akademiska.


Vh, iö

Ja, jag funderade på om det skall vara en egen tråd för metodikdiskussionen.

[PerStromgren]

Kandidatuppsatser har inte ofta så väldigt hög nivå, tyvärr. Är det någon av er som handlett någon gång och har andra erfarenheter?

[Almen]

Kandidatuppsatser har inte ofta så väldigt hög nivå, tyvärr.

Jo, men det finns ju handledare och granskare också. Ingen större skugga bör väl falla över studenten, men att ansvariga på Institutionen för konst, kommunikation och lärande - som ligger under Civilingenjörsprogrammet - kan släppa igenom detta är märkligt. Eller kanske inte.

[PerStromgren]

Kandidatuppsatser har inte ofta så väldigt hög nivå, tyvärr.

Jo, men det finns ju handledare och granskare också. Ingen större skugga bör väl falla över studenten, men att ansvariga på Institutionen för konst, kommunikation och lärande - som ligger under Civilingenjörsprogrammet - kan släppa igenom detta är märkligt. Eller kanske inte.

Du får kontakta handledaren Håkan Ekman (hakan.ekman@ltu.se), så vi kan får reda på vad som hänt.

[Almen]

Skall korrespondera med en statistikprofessor först. Det finns ju auktoritetstroende överallt, eller hur perstromgren?

[PerStromgren]

Skall korrespondera med en statistikprofessor först. Det finns ju auktoritetstroende överallt, eller hur perstromgren?

Jajamensan!

[DQ-20]

Kandidatuppsatser har inte ofta så väldigt hög nivå, tyvärr. Är det någon av er som handlett någon gång och har andra erfarenheter?

Nej.

/DQ-20

[DQ-20]

Så mycket tossigheter att det är svårt att bestämma med vad man vill börja...

Men kanske med att generalfelet inte ens är statistiskt, utan det att man anser att man visat (utan att alls visa) eller rättare sagt att man missat att man behöver visa, att de specifika exempel man åstadkommit är representativa för respektive metods potential. Problemet är att om man inte gör det så fallet studien redan på rubriken. Man har inte visat att man ens studerat det man påstått sig studera.

De statistiska tokigheterna blir då liksom rätt så sekundära, eller låt oss kalla det akademiska.


Vh, iö

En bra studie har både hög validitet (giltighet) och hög reliabilitet (precision). Men jag håller helt med dig och har alltid försökt framhålla det. T.ex. här:
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=10&t=52831&p=1664199&hilit=blir+statistiken+meningsl%C3%B6s#p1664199
Empiriska undersökningmetoder är domänspecifika och jag inget att komma med när det gäller "all things audio" mer än på mycket basal nivå (typ "inses lätt"). Man kan tjata hur mycket man vill om statistiken (har jag märkt) men om man inte använder en metod som undersöker det man verkligen vill undersöka (validitet) så behöver man ju liksom inte gå vidare med reliabiliteten. Det blir liksom "Våra resultat är förvisso helt ointressanta och missvisande, men mycket säkra. Om någon skulle göra om vår studie, vilket vi välkomnar, är sannolikheten hög att denna skulle generera samma ointressanta och missvisande resultat som vår."

/DQ-20

[Almen]

Vi kanske skulle ha en klistrad tråd om metoder också. Hmmm...

[Almen]

Bara lite som jag hittat på nätet, inget viktigt egentligen...

Kanske mest till dem som brukar hoppa in i statistikdiskussioner med kommentarer av typen "Men hur svårt kan det vara, det är väl bara att kolla Wikipedia/läsa en statistikbok/fråga en statistiklärare/[valfri annan enkel lösning]?"

I’m not much of a stats person, but I tried [details …] – am I doing it right? Please compare this with: “I don’t know much about brain surgery, but my wife is suffering from [details …] and I plan to operate; can you advise me?”

Folks, just because you can plug numbers into a program doesn’t change the fact that if you don’t know what you’re doing, you’re almost guaranteed to get meaningless results – if not dangerously misleading ones. Statistics really is like rocket science; it isn’t easy, even to us who have studied it for a long time. Anybody who thinks it’s easy surely lacks a deep enough knowledge to understand why it isn’t! If your scientific integrity matters, and statistics is a mystery to you, then you need expert help.

[Nattlorden]

Att man har separata insitutioner för matematik och matematisk statistik på universitet/högskola borde egentligen tala för sig själv.

Personligen har jag hög respekt för de som är duktiga på statistik - hade själv det betydligt trögre att ta mig genom matstat-kurserna än matematiken.

[Almen]

Personligen har jag hög respekt för de som är duktiga på statistik - hade själv det betydligt trögre att ta mig genom matstat-kurserna än matematiken.

Ja, samma här. Jag trodde ändå att jag hade hyfsad koll på matstaten, men nu inser jag att jag hade nästan ingen koll alls.

[E]

.

[Almen]

Statistik är väl motsatsen till gymnastik eller dynamik? Jag har inte pluggat så mycket på universitetet, men suttit stilla har jag gjort. Eller har det med statisk elektricitet eller statsvetenskap att göra?

Pluggar genusvetarna statistik?

Mvh E*

Med statsvetenskap, ordet statistik kommer från ordet för stat eftersom man från början använde det för att analysera stater, typ demografi och befolkningsanalys.

Det verkar vara väldigt få genusvetare (eller humanister i allmänhet) som sätter sig in i statistik ordentligt. Tyvärr även för få naturvetare också.

[jonasp]

Det verkar vara väldigt få som sätter sig in i statistik ordentligt. Tyvärr även för få naturvetare också.

Fixade formuleringen till dig!

(OBS! Jag har fulredigerat Almens citat. Han skrev inte sådär. Informationen är alltså både vilse och falskledande!)

[sportbilsentusiasten]

Personligen har jag hög respekt för de som är duktiga på statistik - hade själv det betydligt trögre att ta mig genom matstat-kurserna än matematiken.

Ja, samma här. Jag trodde ändå att jag hade hyfsad koll på matstaten, men nu inser jag att jag hade nästan ingen koll alls.

Dito.
Har lätt för matte men statistik, det är knepigt på universitetsnivå

[Almen]

Det verkar vara väldigt få som sätter sig in i statistik ordentligt. Tyvärr även för få naturvetare också.

Fixade formuleringen till dig!

(OBS! Jag har fulredigerat Almens citat. Han skrev inte sådär. Informationen är alltså både vilse och falskledande!)

Nja, det blir ju inte mindre sant, bara lite annorlunda uttryckt.

Däremot blir min fula pleonasm (även - också) synlig i all sin anskrämlighet. Kunde du inte ha fixat det i stället?

[jonasp]

Jag beklagar, men min finkänslighet.... min grovkänslighet är alltför trubbig!

[DQ-20]

Att man har separata insitutioner för matematik och matematisk statistik på universitet/högskola borde egentligen tala för sig själv.

Personligen har jag hög respekt för de som är duktiga på statistik - hade själv det betydligt trögre att ta mig genom matstat-kurserna än matematiken.

Statistik är matematikens induktiva gren. Matematisk statistik och statistik är ofta olika ämnen. Statistik som ämne är mer inriktat på att få fram praktiskt fungerande tekniker. En typisk matematiskt statistiker vill inte gärna befatta sig med data. En statistiker kan hantera data men föredrar syntetiskt framställda dataset med kända parametrar (populationsegenskaper). Sedan kan man undersöka man hur mycket man kan bryta mot modellantaganden innan det fullständigt "kukar ur". Vanliga dödliga ägnar sig åt att omsätta rönen i praktiken där parametrarna är okända. Generellt är avancerad statistik överkurs, men inte alltid. Att behärska de senaste modellerna och de känsligaste teknikerna är ett sätt att övertyga läsaren om att man vet vad man talar om. Men HUR data genererats är avgörande och där krävs ämneskunskaper. OM något är viktigt, framgår det sannolikt med mindre känsliga metoder (enklare modeller). Ge mig en rejäl effektstorlek!

Statistik är svårt för ingenjörer för att de kan räkna. De försöker därför sätta sig in i matematikens detaljer och då blir det svårt. Kan man tänka sig att avstå från att behärska allt matematiskt och ha en intuitiv förståelse kan man tillåta sig att sig att använda statistikprogram med färdiga estimatorer istället för att "roll-your-own" i Matlab eller Gauss. Inom vissa fält är detta "OK", i andra inte.

/DQ-20
PS: Problemet är inte att folk inte kan räkna utan att de inte ens förstår grundläggande antaganden och deras implikationer för tolkningen av resultat. Omvänd sannolikhet, dvs. man förväxlar "probability" med "likelihood" och drar slutsatsen att p=2% är identiskt med "konfidens"=98% är ett betydligt större problem än att alla inte kan matrisalgebra som ett rinnande vatten. Exempel: att intuitivt förstå var och hur multikollinjäritet uppstår och vad det innebär är viktigare än att förstå att det leder till att en matris inte kan inverteras p g a otillräcklig rang.