Måste nog i det stora hela hålla med Nattlorden, om inte avsikten är att lära ut tumregler vill säga, och sådant hoppas jag verkligen att inte skattemedlen går till...
Verkligheten kommer att utsätta studenten för en himla massa frågeställningar i framtiden, och då berättar inte rören att de är "små" eller "stora". De bara är.
Studenten (det vill säga den f d) har att betrakta verkligheten såsom den är. Ledtrådar lyser i regel med sin frågvaro. En ledtråd i en tentamensfråga är sålunda dubbelt irrellevant. Det är ju lika illa om den är avsedd som fälla som om den är avsedd som ledtråd.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.
Och hur tätt ihop är tätt ihop?
Det skrev jag ju! Bara att läsa innantill.
Håller du med om att "tätt ihop" är lika felaktigt som "låga frekvenser"?
Du ger dig inte!?
Bortsett ifrån att jag nämnde detta om redovisning av
nivåfel som funktion av avståndet mellan högtalarna mätt i våglängder (och ditt inlägg sålunda bara är trams, det vill säga
fortsatt trams...) så är "vid låga frekvenser" definitivt mindre entydligt än "vid låga frekvenser
och högtalarna tätt ihop". Det senare visar ju att båda sakerna behöver kontempleras.
I det första fallet (din formulering) framgår det ju överhuvudtaget inte att påståendets sanningshalt är berende av avståndet mellan högtalarna. Det du skriver är helt enkelt fel, och
klart missvisande om den som läser det inte vet något om de här sakerna.
(Vilket vi kanske får förmoda, eftersom den som redan känner till det nog inte frågar om det...)Svante skrev:Det är mycket vanligt, åtminstone på KTH, att man i tankegångar inser att det finns begränsningar i giltigheten för ett uttryck. Man kanske inte vill göra ett långt utlägg om detta just då eftersom det bara förstör den röda tråden. Därför lade jag till ett "låga frekvenser", som egentligen fodrar en fråga om man vill ta reda på vad det betyder; "hur låga?". Svaret blir "så låga att prylarna/avstånden är väsentligt kortare än våglängden". Vilket i sin tur leder till en fråga; "vad är väsentligt kortare..." som ger ett svar, det beror på vilken noggrannhet man vill ha svaret.
Pladder, pladder...
Svante skrev:Här tar ingenjören fram papper och penna och börjar räkna. Nöjer jag mig med upp till 3 dB fel kanske svaret blir (jag har inte räknat) 1/4 våglängd, men vill jag ha högst 0,1 dB fel blir svaret kanske 1/20 våglängd. Att skriva 1/8 våglängd som en gräns som alltid fungerar är närmast att betrakta som en tumregel, vilket iofs kan vara bra i enklare fall. Men det ingenjörsmässiga förhållningssättet är förstås att räkna ut eller på annat sätt ha koll på hur stort felet blir.
Om du bryr dig om att läsa det jag skrivit ser du att jag nämnt att man bör inkludera en tolerans på hur nära +6dB man kommer, vid det avstånd mellan högtalarna man valt som gräns! (Bara att läsa innantill det jag skrivit!)
(Och för att i möjlig mån agera preventivt ännu mot mera trams från din sida: Det är egentligen inte 6 dB är handar om, utan 6,02059991327962390427778944899... dB)Svante skrev:Såna här korta reservationer gör kommunikationen effektiv eftersom diskussioner om alla sidovillkor lätt tar fokus från det man egentligen skulle lära sig.
Visst hörrö, verkligen effektivt blev det...
Och vad var det
du tyckte att han "egentligen skulle lära sig", egentligen?
En vilseledande tumregel?
Svante skrev:Samtidigt är det kanske dumt av mig att ta med den kulturen utanför KTH eftersom det kanske inte fungerar lika tydligt här. Eller så är det bra att visa att man kan ha med reservationerna utan att ta fokus från huvudfrågan.
Min uppfattning om "den kulturen" är att den inte fungerar någonstans, och att det finns förnuftiga människor även på KTH som avhåller sig ifrån att göra tumregler av saker (och behöver därför inte hoppas att någon skall ställa den fråga som behövs för att saken skall kunna utredas).
Svante skrev:IngOehman skrev:Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".
Ok, vill du inkludera frekvens i enheten också? Rymdvinkel eller kanske riktning? Eller behövs de inte för entydigheten?
Som med ljudtrycknivå - det ingår ju i definitionen! Angivelse av känslighet avser det linjära området mätt i nollgrderasriktningen och i fritt fält.
När det inte är självklart (t ex vid mycket låga frekvenser för basmoduler) bör dock naturligtvis dessa saker (rymdvinkel exempelvis) specificeras (jag gör det i Ino-manifestet, om du undrar).
Detsamma gäller självklart om man avviker från det normala, t ex vill berätta om känsligheten i en vinkel avvikande från mittaxeln, eller berätta om känsligheten vid någon frekvens utanför det linjära området.
Allt detta är ju självklarheter. Är det verkligen svårt att förstå?*
Svante skrev:Nej, nu får jag ge mig. <- Macka.
Det borde du har gjort redan innan du började.
Vh, iö
- - - - -
*När det gäller vad man vill inkludera i enheten finns det en bra grundregel: Tag inte med saker som inte har någon entydig proportionelitet (linjär eller kvadratisk t ex, men INTE hursomhelstig) mot det man anger!
Rymdvinkeln skulle man alltså kunna ta med, men riktningen och frekvensen?

Hur kom du på det?

Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).