Vad är en mätning?

[petersteindl]

Stämmer något av det du säger? I så fall, vilket av dina påståenden stämmer? De övriga påståenden kan ju i så fall inte stämma. Finns det något av dina påståenden som stämmer?

Du får ursäkta, Peter, men nu låter du lite som Sverker. "Ska det vara på det viset?"

Ingvar har sagt att namnet "den första vetenskapliga tesen" förmodligen är av honom fritt översatt möjligen i andra generationen från grekiska.

Han har svårt att hitta stället som han såg det först på.

Medgifter ska avsluta debatter, inte ältas. Det blir så svårt att medge saker annars.

Det är så många olika svar som Ingvar ger, att jag ställer mig frågande till vad som egentligen gäller. Ingvar har ju i denna tråd även sagt att det var han som hittade på namnet.

...När det gäller den första vetenskapliga tesen så är det inte min uppfinning,
även om jag hittat på namnet, som i sig kan ifrågasättas eftersom det inte
är en tes utan snarare ett axiom, eller åtminstone en princip.
...

Så länge Ingvar skriver nya saker som är motstridiga mot hans tidigare uttalanden så anser jag att debatten är öppen eftersom det då uppstår nya frågeställningar. Jag vill gärna veta vilka av Ingvars uttalanden som gäller. Sedan kan det ju vara bra att förklara varför de andra uttalandena skrevs. Det ökar förståelse.

En av anledningarna till att jag undrar är att Ingvar gärna använder just uttrycket "den första vetenskapliga tesen" som ett slags slagträ i debatter och då tycker i alla fall jag att slagträt bör vara lite mer strikt och otvetydigt än vad jag kan se utav Ingvars text i den här tråden och även tidigare.

MvH
Peter

[sebatlh]

Lite skojj är det att vad man kallar något ska spela en så stor roll. "Om jag kallar det mätning så förstår jag så mycket mer" och "fan, man kan ju inte kalla det där mätning, då har man ju missuppfattat allt här i livet", typ Saker är ju vad de är oavsett vad man kallar dem, och eftersom man ändå måste beskriva förfarandet noggrannt så kan ju inte ett enda ord vara sådär jätteviktigt. Tycker jag. Men så har jag inte mätt särdeles mycket i mitt liv så jag har väl inte hunnit fästa några känslor vid det ordet…

Det första där låter som ett halvcitat av mig. Men jag tror faktiskt att jag har skrivit "om jag ser det som mätning..." för det mesta. Det är en viss skillnad. Det handlar inte bara om etiketten vi sätter på det, utan om hur vi ser på det. Olika synsätt ger olika infallsvinklar och olika möjlighet till förståelse.

Att byta namnetiketten, däremot, genererar sällan förståelse.

Jo, typ ett halvcitat. Det var inte så superseriöst menat utöver det att just ordet mätning ändå innebär mer än bara etiketten för flertalet här. Det verkar åtminståne så för mig när jag läser.
Det jag menar är att med ordet mätning finns det ett gäng metoder associerade till det. Dessa metoder kan vara användbara i fallet F/E-lyssning. För andra är ordet mäta associerat till lite andra saker, typ "mäta med linjal"-mäta och därmed inte så användbart i F/E-lyssningssammanhang.

Det är väl det det du skriver på ett ungefär i och för sig. Att olika synsätt ger olika infallsvinklar.
Min kommentar var en reflektion över att det uppenbarligen spelar en roll vad saker ändå kallas, just för vilka infallsvinklar det ger. Det och att det kan bråkas så mycket om just ett enkelt ord bara. Primärt det sista


Äsch, vet inte om jag uttrycker mig särskilt tydligt just nu. Nåja, är ju inte så viktigt. Man kan ignorera det jag skriver också. Det går också bra

[DQ-20]

För den som tycker att det är för mycket flum med enheter och storheter hit och dit har jag goda nyheter från Google:

http://tinyurl.com/3jlmghy

/DQ-20

[Nattlorden]

...När det gäller den första vetenskapliga tesen så är det inte min uppfinning,
även om jag hittat på namnet, som i sig kan ifrågasättas eftersom det inte
är en tes utan snarare ett axiom, eller åtminstone en princip.
...

Så länge Ingvar skriver nya saker som är motstridiga mot hans tidigare uttalanden så anser jag att debatten är öppen eftersom det då uppstår nya frågeställningar. Jag vill gärna veta vilka av Ingvars uttalanden som gäller.

Det där utläses "även om jag hade hittat på namnet". Talspråk.

[MagnusÖstberg]

Det gör det inte alls i den kontexten.

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

[IngOehman]

Jag har översatt det, och hade invändningar mot ordet "tesen".

Men om någon ogillar namnet så skyll på mig. Jag har inte fått
något officiellt uppdrag att ta fram ett svenskt namn, och den
som ogillar översättningen för klandra mig.

Men jag tycker inte att namnfrågan är speciellt intressant, utan
det är ju "tesen" (principen!) själv som är den viktiga.

För mig var det ju att den var 2000 år gammal som var det mest
fascinerande, av två skäl - att det än idag syndas så fruktansvärt
ofta mot den, och - att de flesta tycks tro att det är något som
Popper kommit på, först av alla.

Min gissning är att det är en princip som rätt så många tänkare,
helt oberoende av varandra, har förstått genom åren.

Svante och IÖ, jag tycker ni använder för många ord.

Jag utesluter inte att du har rätt i vad undertecknads ordrikedom anbelangar,
i varje fall i förekommande fall.

Men hur mäter man det?

Och i fallet Svante kan jag tänka mig möjligheten att han inte skriver till-
räckligt många ord.

- - -

Jag brukar använda mig av ömsom få och ömsom många ord, och finner
att när jag använder få så uppstår nästan undantagslöst trista effekter av
att reservationer och förtydliganden saknas - vilket några alltid försöker att
använda mot mig. Det är jag trött på.

Därför blir jag allt mindre benägen att göra det - skriva få ord alltså. Jag
tycker ju att det man skriver har mer än ett värde bara för stunden, och
när jag ser att få ord resulterar i missförstånd, så vill jag att det jag skriv-
er skall vara "så komplett som möjligt", för vem som helst som när som
helst i framtiden uppriktigt VILL förstå vad jag menar - då skall det gå.

Många ord må ibland kräva en större insats från läsaren, vilket må störa
dem som vill ha enkla svar som inte behöver vara riktiga, men förenklingar
(som vilar på en okänd förförståelse) ger inte ens möjligheten för den som
råkar gå vilse, att med en större egen ansträngning kunna nå fram.

- - -

När jag använder flera ord kvarstår fascinerande nog samma problem! Det
är nog så för att vissa då istället "förenklar själv". De som gör så missför-
står då oftast till och med ännu värre än av den ordfattigare texten, men
skillnaden är att det då blir upp till läsarens vilja att förstå, eftersom en ord-
rikare version är tätare (har färre och mindre hål) så behovet av tolkningar
och gissningar minskar, då allt (vilket naturligtvis inte är alldeles sant) finns
där - för den som vill se och vill förstå och tittar och tar sig tid att tänka.

Jag ser också att de som jag bryr mig mest om nästan alltid förstår bättre
ju mera noggrann jag är med att få med allt (samtidigt som de som bara
vill bli serverade enkla sanningar och tumregler då missförstår allt mera).

Det är helt okej tycker jag.

(Och jag menar förstås inte "bryr mig" på det mänskligt planet för på det
bryr jag mig förstås lika mycket om alla. Det jag talar om är att det är de
som vill förstå som det av förnuftsskäl är bäst att serva.)


Vh, iö

[Nattlorden]

Jag trodde det var det vi har diskuterat hela tiden.

Nej

[Nattlorden]

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Är en översättning en namngivning?

[MagnusÖstberg]

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Är en översättning en namngivning?

Jag bara kommenterade din slutsats som var helt felaktig.

Om du är mycket intresserad av vad Ingvar har gjort så anser jag att han är mycket bättre lämpad att svara på det än jag, han kanske menar något annat än vad han skriver?

Men det som står här är iallafall att han namngivit något, hittat på ett namn till något, vars innebörd varit känd länge:

När det gäller den första vetenskapliga tesen så är det inte min uppfinning, även om jag hittat på namnet

Jag tycker isåfall att det var klokt att namnge det och dess innebörd är åtminstonde för mig så logisk att jag nyttjat begreppet flera gånger. Tidigare har då ingen haft något att erinra mot dess betydelse mig veterliggen.

[Nattlorden]

Om du är mycket intresserad av vad Ingvar har gjort så anser jag att han är mycket bättre lämpad att svara på det än jag, han kanske menar något annat än vad han skriver?

Är det din erfarenhet att Ingvar menar något annat än vad han skriver?

[MagnusÖstberg]

Nä Nattlorden, nu har du för mycket fritid igen.

[petersteindl]

Det gör det inte alls i den kontexten.

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Just precis. Det är precis så jag ser det också. Det är därför som jag undrar. Jag kan också säga att ingen skulle bli gladare än jag om jag hade denna grekiska skrift och däri fann allt det som Ingvar säger. Det är ju ett ganska otroligt dokument. Jag värdesätter nämligen att ta till mig all form av kunskap, men jag är inte naiv och jag köper inte allt som sägs rakt av och speciellt inte om uppgifterna är motstridiga.

MvH
Peter

[Nattlorden]

Nä Nattlorden, nu har du för mycket fritid igen.

Nu är du orimlig. För mycket fritid kan man inte ha.

[Svante]

Jag trodde det var det vi har diskuterat hela tiden.

Nej

Ok, då är vi kanske nära en lösning.

Jag förstår att du tycker att det finns fall där man överanvänder ordet "mäta". Check.

Håller du med om att det finns fall där ett utvidgat mätbegrepp kan ge utökad kunskap?

Svarar du "ja" så behöver vi inte diskutera det mer, annars kan vi diskutera det.

Ok?

[petersteindl]

...När det gäller den första vetenskapliga tesen så är det inte min uppfinning,
även om jag hittat på namnet, som i sig kan ifrågasättas eftersom det inte
är en tes utan snarare ett axiom, eller åtminstone en princip.
...

Så länge Ingvar skriver nya saker som är motstridiga mot hans tidigare uttalanden så anser jag att debatten är öppen eftersom det då uppstår nya frågeställningar. Jag vill gärna veta vilka av Ingvars uttalanden som gäller.

Det där utläses "även om jag hade hittat på namnet". Talspråk.

Ingvar vill att man läser det han skriver utan att tolka eller spekulera.

Hade Ingvar skrivit "även om jag hade hittat på namnet", så skulle jag ha förstått det såsom du vill tolka det till.

Eller om Ingvar skulle ha skrivit "även om jag skulle ha hittat på namnet" ..., så skulle jag ha förstått det såsom du vill tolka det till.

Men nur har inte Ingvar skrivit det så.

MvH
Peter

[Svante]

Det gör det inte alls i den kontexten.

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Just precis. Det är precis så jag ser det också. Det är därför som jag undrar. Jag kan också säga att ingen skulle bli gladare än jag om jag hade denna grekiska skrift och däri fann allt det som Ingvar säger. Det är ju ett ganska otroligt dokument. Jag värdesätter nämligen att ta till mig all form av kunskap, men jag är inte naiv och jag köper inte allt som sägs rakt av och speciellt inte om uppgifterna är motstridiga.

Men vad är det för fantastisk kunskap du väntar dig att finna där? Det ursprungliga (?) grekiska namnet på metoden?

Vill du veta vad "tesen" innebär är det bara att gå till Popper, länk finns tidigare i tråden.

Visst vore det väl bra om Ingvar rensade upp i de olika versionerna av hur namngivningen gick till, mest kanske för att det har uttryckts lite olika.

Men som jag har fattat det han skriver så har han först kommit på tesen själv (långt efter tex Popper, men ändå själv) Sedan har han hittat gamla referenser, tex den grekiska i översättning till något annat språk (kanske engelska?) och översatt den benämningen.

Ingvars översättning till svenska är dock inte vedertagen, vilket gör att vi bara (?) hittar den på Faktiskt.

Är det där hemskt spännande egentligen?

[JanBanan]

Det gör det inte alls i den kontexten.

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Just precis. Det är precis så jag ser det också. Det är därför som jag undrar. Jag kan också säga att ingen skulle bli gladare än jag om jag hade denna grekiska skrift och däri fann allt det som Ingvar säger. Det är ju ett ganska otroligt dokument. Jag värdesätter nämligen att ta till mig all form av kunskap, men jag är inte naiv och jag köper inte allt som sägs rakt av och speciellt inte om uppgifterna är motstridiga.

Men vad är det för fantastisk kunskap du väntar dig att finna där? Det ursprungliga (?) grekiska namnet på metoden?

Vill du veta vad "tesen" innebär är det bara att gå till Popper, länk finns tidigare i tråden.

Visst vore det väl bra om Ingvar rensade upp i de olika versionerna av hur namngivningen gick till, mest kanske för att det har uttryckts lite olika.

Men som jag har fattat det han skriver så har han först kommit på tesen själv (långt efter tex Popper, men ändå själv) Sedan har han hittat gamla referenser, tex den grekiska i översättning till något annat språk (kanske engelska?) och översatt den benämningen.

Ingvars översättning till svenska är dock inte vedertagen, vilket gör att vi bara (?) hittar den på Faktiskt.

Är det där hemskt spännande egentligen?

Vi kanske skall invänta ett svar från Ingvar om varför han skriver så mycket motstridiga uppgifter?

[single_malt]

Är det där hemskt spännande egentligen?

Om vi ska ägna 30 sidor åt att definiera ordet mätning så är det väl inte orimligt att börja bena ut de uttryck IÖ använder sig av som om de vore allmänt vedertagna?

[Nattlorden]

Håller du med om att det finns fall där ett utvidgat mätbegrepp kan ge utökad kunskap?

Det beror på i vilken riktning det utvidgas.

Svarar du "ja" så behöver vi inte diskutera det mer, annars kan vi diskutera det.

Ok?

ok.

[DQ-20]

Är det där hemskt spännande egentligen?

Om jag, givetvis mot min vilja, skulle vara tvingad att gradera spänningen på en skala 1-8 så blir det nog 1. Somliga av IÖ:s bekanta IRL eller kända forumstalkers kanske tycker annorlunda. Skälen till detta synes mig höljda i dunkel och av ringa intresse för andra.

/DQ-20

[MagnusÖstberg]

Jag har nog lika högt (lågt) som intresse ovanstående, men i förhållande till tråden i övrigt måste jag nog fundera på om det ens är mödan värt att ge det så hög status som 1.

[single_malt]

Det här är ju lite komiskt. Är det inte vettigast att låta bli att bry sig och skriva om det som inte är intressant, så självdör det nog..

[petersteindl]

Det gör det inte alls i den kontexten.

Hur tusan kan du se något annat än att Ingvar anser att han namngivit ett redan känt begrepp?

Just precis. Det är precis så jag ser det också. Det är därför som jag undrar. Jag kan också säga att ingen skulle bli gladare än jag om jag hade denna grekiska skrift och däri fann allt det som Ingvar säger. Det är ju ett ganska otroligt dokument. Jag värdesätter nämligen att ta till mig all form av kunskap, men jag är inte naiv och jag köper inte allt som sägs rakt av och speciellt inte om uppgifterna är motstridiga.

Men vad är det för fantastisk kunskap du väntar dig att finna där? Det ursprungliga (?) grekiska namnet på metoden?

Vill du veta vad "tesen" innebär är det bara att gå till Popper, länk finns tidigare i tråden.

Visst vore det väl bra om Ingvar rensade upp i de olika versionerna av hur namngivningen gick till, mest kanske för att det har uttryckts lite olika.

Men som jag har fattat det han skriver så har han först kommit på tesen själv (långt efter tex Popper, men ändå själv) Sedan har han hittat gamla referenser, tex den grekiska i översättning till något annat språk (kanske engelska?) och översatt den benämningen.

Ingvars översättning till svenska är dock inte vedertagen, vilket gör att vi bara (?) hittar den på Faktiskt.

Är det där hemskt spännande egentligen?

Svante, du behöver inte oroa dig. Jag kan dessa teser ganska väl. Jag har levt efter falsifieringsprincipen i stort sett hela mitt liv utan att tidigare ha tagit del av någon filosofi eller kunskap på området. Jag har sedan något år tillbaks i stort sett samtliga Poppers böcker och jag har läst allt det som behandlar just detta ämne. Men eftersom ingen filosof inkl Popper himself har något sådant dokument eller refererar till något sådant dokument där det skullet stå "den första vetenskapliga tesen" så är det ju ett smått otroligt dokument som varit förborgat för mänskligheten i över 2000 år, förutom för Ingvar och någon till som Ingvar hört talas om och då vill jag gärna ta del av detta dokument. Jag tycker sådana förborgade dokument är spännande. Är jag förbjuden av dig att vilja ta del av detta dokument? Får jag tycka att det är spännande för dig? Om inte, varför bryr du dig i så fall överhuvudtaget?

Svante, jag lägger mig inte i hur du ser på saken, det är ju din integritet, men du behöver heller inte lägga dig i hur jag ser på saken. De är väl min integritet, eller? Jag lägger mig heller inte i vad DQ-20 tycker i frågan och inte i vad någon annan tycker heller. Var och en har sitt liv att leva och sina bördor att bära. Men om det finns oklarheter och missförstånd eller tveeggade budskap så vill jag helst räta ut sådant. Och det gör jag för fridens skull. Men salt i såret svider innan det läkt.

MvH
Peter

[Svante]

Håller du med om att det finns fall där ett utvidgat mätbegrepp kan ge utökad kunskap?

Det beror på i vilken riktning det utvidgas.

Hmm, jag tror det var ett "ja"? Alltså att en del fall inte ger det (vilket var första punkten, som jag "checkade") och att andra ger det?

För då är vi ju överens om ramarna iaf.

Sen i vilka specifika fall det ger ökad kunskap verkar vi ju inte vara överens om. Klart är väl dock att vilka fall det är beror på både fallen och betraktaren. Kanske kan du acceptera att mitt betraktande av en F/E-lyssning som en mätning kan ge mig ökad kunskap?

[Nattlorden]

Kanske kan du acceptera att mitt betraktande av en F/E-lyssning som en mätning kan ge mig ökad kunskap?

Om du berättar för mig på vilket sätt betraktelsen av det som mätning ger dig MER kunskap än om du betraktar det på annat sätt möjligen.

Jag ser inte hur "F/E-lyssningen mätte noll" skulle vara mer informativt än "F/E-lyssningen kunde inte detektera steget", exempelvis.

[IngOehman]

Även jag har svårt att se varför Svantes kunskap villkoras hans kallande av
en lyssning, för en mätning.

Kunskaperna utgörs väl av att förstå mekanismerna, vilket näppeligen vill-
koras av att något måste kallas mätning. Eller att många olika saker skall
kallas samma sak.

Namnen saknar annan betydelse än att möjliggöra en effektiv kommunika-
tion - t ex att kunna skilja mellan en undersökning som bygger på mätning
och en som bygger på lyssning.

Känner mig frestad att återigen uppmana alla att se den ryska sci-fi-filmen
kin-dza-dza, där bara två ord förekommer, Ko och ku. Att säga ku för en
missnöjesyttring och ko för alla andra ord är till och med sämre än att kalla
många olika saker för mätning, när det ju finns ord som gör att de går att
skilja. Visst behövs det samlingsbegrepp, men ett sådant finns ju redan och
att låta ännu ett ord bli samlingsbegrepp för samma sak, det degenererar
alldeles i onödan språket.

Visst mäts det när man F/E-lyssninar - nämligen svarens pålitlighet, men i
storts ett ingenting annat. Ingenting som är egenskaper hos apparaten.

Dock får man information (inte mått) i muntlig form - som kan hjälpa om-
dömesgilla läsare att dra förnuftiga slutsatser. De som tror att 1/0 är en
mätning som gjorts på apparaten och att en 0-apparat därför måste vara
bättre än en 1-apparat har dock inte förstått vad vi gör.

@ IngOehman

Ena stunden säger du att det var du som hittat på namnet på tesen och nästa gång säger du att det inte var du, utan du påstår istället att namnet på tesen stod skrivet i originaltexten. Det blir konfunderande.

...När det gäller den första vetenskapliga tesen så är det inte min uppfinning,
även om jag hittat på namnet, som i sig kan ifrågasättas eftersom det inte
är en tes utan snarare ett axiom, eller åtminstone en princip.
...

[/b] Vad jag kunde ha varit mera
tydlig med är att även namnet på "tesen" är från ursprungstexten. Men jag
tar på mig ansvaret för om någon tycker det är ett dåligt namn eftersom
jag (med hjälp) bara har översatt den efter bästa förmåga, vilket betyder
skapligt ordagrannt.
...
Vh, iö

Dessa två påståenden från dig är väldigt motsägelsefulla. Här skriver du att namnet på tesen är från ursprungstexten. Tidigare skrev du att det var du som hittat på namnet. Vad är det som gäller?



Här framgår det att du läst en text som är översatt från grekiska. Ok.

...Första gången som jag läste om principen var om jag minns rätt på 80-
talet (sagt med viss osäkerhet, det kan ha varit långt tidigare) så var det
i en text som var över 2000 år gammal! Översatt från grekiskan.
...
Vh, iö

Men här ändrar du dig och skriver istället att det är du som är skyldig till översättningen, men bara delvis eftersom du inte talar grekiska. Jaha, men det är ju en viss skillnad från det du skrev tidigare.

...Om du läser det jag skriver lite noggrannare så ser du att det är ett ~2000
år gammalt citat och jag är bara skyldig till översättningen, och dessutom
bara delvis eftersom jag ju inte talar grekiska.
...
Vh, iö

Stämmer något av det du säger? I så fall, vilket av dina påståenden stämmer? De övriga påståenden kan ju i så fall inte stämma. Finns det något av dina påståenden som stämmer?


Här vidhåller du att namnet fanns i ursprungstexten. Dessutom säger du nu helt plötsligt att det är att du som gjort en i princip ordagrann översättning. Först skrev du att det var en text som var översatt från grekiska. Sedan skrev du att du är skyldig till översättningen, fast bara delvis eftersom du inte talar grekiska. Nu heter det istället att du i princip gjort en ordagrann översättning.

...Nej, namnet fanns i ursprungstexten. Det du kan hålla mig ansvarig för är
att jag gjort en i princip ordagrann översättning. Men jag tycker man bör
göra så, just för att inte förvanska budskapet som i det här fallet ju tar
fasta på just vkten av tesen.

...Det är ju som sagt, att av vetenskaplighetens viktigaste fundament. Jag
vill nog hålla det för det viktigaste, och det gjorde uppenbart den gamla
greken som kom på den, ju också.

Vh, iö

Vad är det egentligen som gäller? Jag undrar faktiskt.


Nu skriver du så här istället.

...

Nja, nu tar du väl i ändå. Poppers svarta svanar är ju ungefär samma.

Däremot håller jag med om, att ifall Ingvar har hittat på namnet "den första vetenskapliga tesen" så är det lätt... Storvulet.

Men det kanske stod i den där gamla grekiska texten, vad vet jag.

Ja det gjorde det, jag har bara översatt, eller rättare sagt har fått veta
vad orden betytt och förmedlat det. Om jag inte minns fel så har jag
dessutom sett titeln översättas på nära nog identiskt samma sätt av
någon annan.
...
Vh, iö

Nu skriver du helt plötsligt att du bara har översatt och därefter rättar du det du precis har sagt med att säga att du har fått veta vad orden betytt och förmedlat det. Detta är ju något helt annat än att du i princip gjort en ordagrann översättning som du ju skrev i inlägget strax innan.

Frågan är, vad kommer du skriva härnäst? Vad blir din nästa grej?

Du omöjliggör att föra dialog med dig eftersom din verklighet tycks förändras från inlägg till inlägg.

Eftersom du påstår att det existerar en sådan grekisk text, eller översatt grekisk text, eller av dig delvis översatt grekisk text, eller av dig ordagrant översatt grekisk text, som du dessutom anser vara vetenskapens viktigaste fundament och dessutom skulle den göra anspråk på att vara den första vetenskapliga tesen, så är det väl rimligt att du kan hänvisa till denna första och viktigaste text så att andra och även jag kan ta del av denna grekiska eller översatta text. Var kan man hitta denna text? Med tanke på din syn på dess viktighet så borde det ligga i mångas intressen att kunna ta del av originaltexten eller i dess översättning. Är författaren anonym?

Det är ju så att ingen filosof och ingen vetenskapsfilosof verkar känna till denna text eller uttrycket ”den första vetenskapliga tesen” som du påstår att du läst. Inte ens Popper verkar känna till den. Det är en helt okänd text och ett okänt begrepp på en tes. Eftersom ingen känner till den och det är ett fullständigt okänt begrepp d v s namn på en tes, så verkar det otroligt att namnet på tesen skulle stå skrivet i denna grekiska text, om ens denna text existerar. Men, det vore intressant att läsa denna text som du anser vara vetenskaplighetens viktigaste fundament, om den nu finns. Du behöver bara upplysa om var texten kan läsas eller vem som skrivit texten eller hänvisa till något eller någon som kan få fram texten eller till något bibliotek som har den och vad man skall fråga efter. Jag ser fram emot att ta del av denna gamla grekiska text.

MvH
Peter

Jag vet inte vad din retorik syftar till, men låt mig då försöka förklara en
gång till.

Jag blev av dig på ett påtagligt otrevligt sätt, beskylld för att ha hittat på
alltihopa - och då sträckte jag mig till att ta på mig skulden för ha hittat på
det svenska namnet, men tesen är flera tusen år gammal och om du inte
hört talas om principen som sådane eller vidkänner den, så förvånar det
mig. Tänker på ditt inlägg där du mer eller mindre helt förnekade principen
och påstod att det var mitt påhitt (för ett tag sedan).

Jag har hur som helst aldrig träffat på någon från vetenskapsvärlden som
inte är bekant med principen som sådan, även om den nog inte har något
svenskt namn annat än det jag försökt med. Inget som jag har hört talas
om i varje fall.

- - -

Jag har alltså efter bästa förmåga hittat på ett svenskt namn på "tesen",
nämligen genom att - igen; efter bästa förmåga - översätta den så noga
jag kunde från grekiskan, vilket inte var alldeles lätt eftersom jag inte talar
grekiska.

Så - om du är missnöjd med namnet så skyll på mig. Ok?

Förstår du nu?

Om du inte håller med om tesens innebörd så kan jag dock inte hjälpa dig
genom att ta på mig skulden för denna.

Och jag ser inte hur namnet skulle vara betydelsefullt. När jag nämnt det
så är det för att påminna om principen.

Vad "den första vetenskapliga tesen" är för något har ju omtalats åtskilliga
gånger här på faktiskt. Så om namnet som sådant inte sa dig något så var
det väl bara att fråga?


Vh, iö

[single_malt]

Men du minns inte namnet på skriften du översatte från grekiska.. ?

[IngOehman]

Tyvärr inte, men jag letar vidare, jag lovar.

Hoppas på överseende med att jag inte minns skriftens namn,
eller om det var ett utdrag från en skrift, eller en artikel om den
i en tidskrift. Det är ju 20-30 år sedan eller så.

Mitt minne är en grekisk text där själva innebörden av tesen var
översatt, jag tror till engelska, efteråt. Det vill säga jag tror eller
är rätt så säker på att det var i någon västerländs skrift jag läste
det.

Jag har inte tragglat igenom något bok på grekiska med lexikon.
Det skulle jag ha givit upp rätt snabbt.

- - -

Men igen - kanske spelar allt detta inte så stor roll, nu när nästan
alla tycks vara överens om principen som sådan. Då Popper i lite
mera modern tid ju har påmint om den?

Jag kommer oavsett vilket att fortsätta att kalla det för den första
vetenskapliga tesen, eftersom det dels är det enda namn som jag
känner till på den, och dessutom är den både oerhört grundläggande
och än idag alltför ofta bortglömd/syndad mot.

(T ex genom att uppfatta en "för låg" SS, alltså under en valfri, god-
tyckligt satt, gräns (99 %?) som ett mått på objektet som har be-
traktats.)


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

(T ex genom att uppfatta en "för låg" SS, alltså under en valfri, god-
tyckligt satt, gräns (99 %?) som ett mått på objektet som har be-
traktats.)


Vh, iö

Vem har framfört den vinklingen anser du?

[IngOehman]

Är det där hemskt spännande egentligen?

Om jag, givetvis mot min vilja, skulle vara tvingad att gradera spänningen på en skala 1-8 så blir det nog 1. Somliga av IÖ:s bekanta IRL eller kända forumstalkers kanske tycker annorlunda. Skälen till detta synes mig höljda i dunkel och av ringa intresse för andra.

/DQ-20

Kan du inte skriva dåliga inlägg?


Jag har dock en invändning - eftersom jag gillar skalor som är sam-
tidigt subjektiva och absoluta! (med det menar jag här orbbada av
tiden).

Och det kan ibland betyda att man, när man möter saker som går
utöver den föreställningsvärld man omfamnade när man skapade
skalan, behöver ta sig utanför den.

Så... jag sätter 0!

Märkligt nog känns det som om både jag du och Svante är skapligt överens på just denna punkt.


Vh, iö