Konjugatlänk för basresonans

[DQ-20]

Konjugatlänkar för basresonansen i en högtalare verkar ganska ovanliga. Beror det bara på kostnaderna eller finns det andra nackdelar?

Undrar,

D

[Naqref]

Skulle det finnas några fördelar att hantera den (de om det är en basreflexlåda)? Dämpfaktorn brukar vara som lägst i basen även för de mest dogmatiska rörstärkare.

[Keba]

Ja, det finns fördelar. Dels kan det nog trots allt vara bra för en del stärkare, men framförallt kan det vara helt nödvändigt i en del konstruktioner för att få till delningsfiltret. Iaf i mitt hembygge var det nödvändigt för att få önskad tonkurva. Det är faktiskt inte så dyrt, för man kan linda spolar med tunn tråd och använda elektrolytkondingar. Det ska ju ändå vara en del serieresistans i kretsen. Jag förutsatte nu att det hela rörde sig om en serieresonanskrets parallellt med baselementet för att kompensera impedanskurvan för impedanstoppen (topparna)

[DQ-20]

Ja, det finns fördelar. Dels kan det nog trots allt vara bra för en del stärkare, men framförallt kan det vara helt nödvändigt i en del konstruktioner för att få till delningsfiltret. Iaf i mitt hembygge var det nödvändigt för att få önskad tonkurva. Det är faktiskt inte så dyrt, för man kan linda spolar med tunn tråd och använda elektrolytkondingar. Det ska ju ändå vara en del serieresistans i kretsen. Jag förutsatte nu att det hela rörde sig om en serieresonanskrets parallellt med baselementet för att kompensera impedanskurvan för impedanstoppen (topparna)

Nej, jag avsåg ett RCL nät parallellt med delningsfiltret för att impedansutjämna hela konstruktionen kring resonans. Basresonansen har ju sällan någon påverka på filtret eftersom den ligger så lågt ned i frekvens. Det är snarare baselementets induktans vid högre frekvenser som gör att en en RC-länk parallellt med baselementet blir nödvändigt för att kunna skapa ett fungerande lågpassfilter. (Eller?)

/D

[DQ-20]

Skulle det finnas några fördelar att hantera den (de om det är en basreflexlåda)? Dämpfaktorn brukar vara som lägst i basen även för de mest dogmatiska rörstärkare.

Jag vet inte. Det var därför jag frågade... Men det låter rimligt: högtalarens impedans främst en fråga för rörförstärkare. En höjning av impedansen i basområdet kompenserar då en försämrad dämpfaktor pga av transformatorns beteende. Detta talar alltså emot konjugatlänk för basresonansen, iallafall som generell lösning, eftersom det skulle kunna leda till en onödigt anemisk bas. Tack för tankefröet.

/D

[Keba]

Ja, det finns fördelar. Dels kan det nog trots allt vara bra för en del stärkare, men framförallt kan det vara helt nödvändigt i en del konstruktioner för att få till delningsfiltret. Iaf i mitt hembygge var det nödvändigt för att få önskad tonkurva. Det är faktiskt inte så dyrt, för man kan linda spolar med tunn tråd och använda elektrolytkondingar. Det ska ju ändå vara en del serieresistans i kretsen. Jag förutsatte nu att det hela rörde sig om en serieresonanskrets parallellt med baselementet för att kompensera impedanskurvan för impedanstoppen (topparna)

Nej, jag avsåg ett RCL nät parallellt med delningsfiltret för att impedansutjämna hela konstruktionen kring resonans. Basresonansen har ju sällan någon påverka på filtret eftersom den ligger så lågt ned i frekvens. Det är snarare baselementets induktans vid högre frekvenser som gör att en en RC-länk parallellt med baselementet blir nödvändigt för att kunna skapa ett fungerande lågpassfilter. (Eller?)

Aha, ok, då missförstod jag frågan. Om det är RCL-länk eller RC-länk eller någon annan länk man behöver i filtret beror ju på hur man vill att det ska funka, det finns det inget generellt svar på. Just mitt filter behövde en RCL-länk, så minst en konstruktion existerar där det behövs.
Hmm.. Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara någon nackdel att jämna till impedansen på högtalaren. Det gör iofs att effektförbrukningen ökar något, men det är nog marginellt. Om det är bäst tonkurva utan impedansutjämning har man nog gjort det onödigt komplicerat för sig. Att eq:a tonkurvan m.h.a. förstärkarens utgångsimpedans i kombination med högtalarens ingångsimpedans verkar vara en krånglig och oflexibel metod.
F.ö. så misstänker jag att vissa förstärkarkonstruktioner kan bli instabila med en belastningsimpedans som varierar kraftigt med frekvensen. Har man en sådan stärkare är det nog väldigt bra att jämna till impedanskurvan.

[RogerJoensson]

F.ö. så misstänker jag att vissa förstärkarkonstruktioner kan bli instabila med en belastningsimpedans som varierar kraftigt med frekvensen. Har man en sådan stärkare är det nog väldigt bra att jämna till impedanskurvan.

Så är det.
Jag var en gång med om en diskoteksinstallation. Det var fråga om 18" subbar i allt för små lådor och med kraftig resonans (och fasvridning). De lät ändå för ändamålet mycket bra. Till en viss nivå dvs, då började det smälla kraftigt i takt med basljuden, inte bara klippdist, utan rejäla knallar. Det visade sig vara slutsteget (AEQ) vars strömbegränsning fick fullständigt frispel av den svåra lasten.
Problemet försvann helt när jag, vid felsökning, kopplade ett 22 ohms motstånd parallellt med högtalaren! Jag ökade alltså belastningen, men dämpade samtidigt resonansen.
Steget byttes mot ett LAB-steg och sedan fungerade det klanderfritt.
Till saken hör att AEQ-steget fungerade utmärkt i ett antal PA-riggar, men inte med just den där allt för lilla subben.

Även om det inte genereras direkta knallar, så ska man inte vara allt för säker på att alla steg faktiskt 100-procentigt klarar att hantera alla högtalarlaster utan att generera icke önskvärda effekter.